Jag som har en högenergisk workaholic till corgi och även en ettårig bc håller med
@Migo om att om för att ge hunden rätt förutsättningar att lyckas så ska de inte ha för mycket myror i brallan.
Min corgi var väldigt ljudande så fort vi åkte nånstans, tex brukshundsklubben där hon visste att det blir träning när hon var yngre. Jag såg till att åka till klubben och bara sitta med henne och kanske ta en lugn promenad tills hon slutade varva upp och åkte dit många gånger bara gör att chilla och ta en promenad och sen åka hem igen. Det tog inte jättemånga gånger innan hon kunde koppla av och slutade hetsa upp sig.
Vår bc går också lite upp i varv vid förväntan på träning och därför försöker vi se till att han utsätts för den miljö han går upp i varv av även utan att det blir träning. Det går mycket snabbare för mina hundar att varva ner om de fått blåsa ur sig innan jämfört med att släpa med sig en pigg och utvilad hund som ska försöka koppla av inen miljö den förknippar med lajbans. Det lättaste är ju att se till att miljöerna blir neutrala genom att de är där såpass ofta utan att nåt kul händer att de slutar varva upp.
Angående motion så har vår bc fått röra sig fritt från sex månader och även motionerat med cykling, simning, agilityträning (anpassad såklart) m.m. Han är röntgad med A höft och fria armbågar. Även om han hade haft sämre höfter så ser jag inte att man gör hunden en tjänst genom att undvika belastning innan de är röntgade. Särskilt en hund med sämre höfter bör ju musklas upp för att stabilisera leden enligt mig för att hålla ihop. Sen undviker jag repetiva, monotona och onödigt slitigt arbete på unghundar men det ju inget jag eftersträvar för mina vuxna hundar heller, variation är nyttigt.