Backande häst

[Sirisiri]

Vad gör man när hästen bara backar och backar och backar och...?? Min häst gör det när han blir rädd och inte ser vad det är. Han blåser hårt genom nosen, spänner upp sig, vänder sig om och flyr. Styr jag tillbaka då så backar han bara. Ju mer jag går på honom ju fortare backar han. Låter jag honom stå stilla vänder han sig om och försöker fly igen.

Har fått rådet att låta hästen backa förbi det som är farligt, men det fungerar inte. Han är för smart för att gå på det. Jag tror inte att han gör så för att vara dum utan de gånger det har hänt har han verkligen haft hjärtklappning och varit rädd på riktigt (även om det inte var något att bli rädd för).

Idag backade han ut från ridbanan och jag fick inte in honom igen. Jag var tvungen att ge upp och det känns verkligen inte bra! Vill inte att han ska vinna kamperna, men som sagt, han gör bara så när han är rädd. Han är aldrig rädd för saker han ser.

Jag tycker att det är lite otäckt också när han backar så där okontrollerat. Han har ju ingen koll på var han sätter fötterna. Han lyckades förresten trampa sig själv med brodden så det blödde lite...

 

[**BORTTAGEN**]

Hej,
Det du måste göra när din häst börjar backa, är att få honom på andra tankar, försök att göra någon skänkelvikning eller liknande. Funkar inte det så kan du ta tag i ena tygeln rejält och släppa efter på den andra och dra huvudet mot dig,möjligen kommer han snurra runt men låt han snurra på tills han stannar. när han har stannat berömmer du han och gör något annat, typ skänkelvikning.
Offtast när hästen är rädd för något beror på att den inte litar på sin ryttare eller att den är ouppmärksa på ryttaren.
Ett annat knep är att du måste ta över backandet, innan han börjar backa, så backar du han själv och sedan driver fram han, räcker med ett steg, går han inte fram,låt han backa tills han tröttnar. Ibland är man tvungen att vänta ut hästen tyvärr. Det är inte kul när det blir ett problem av det och hästen tar över rollen.
Hoppas något funkar!
/Hrisla

 

[johand]

Kolla synen på hästen också. Det kan faktiskt vara så att han inte ser ordentligt.
Lycka till!

 

[Morran]

Börja med att fundera på om hästen verkligen ÄR rädd.
Mitt fullblod gör exakt som din häst när han har sina mest strålande dagar. I början nöjde jag mig med att få honom att gå framåt några steg innan JAG vände och lät honom gå åt det håll han backade åt.
Tillslut märkte jag att han inte alls var rädd för något, utan att detta var något han satte i system så fort han inte fick som han ville. (T.ex. gå en stund på banan efter skogspromenaden, gå förbi en hage med andra hästar istället för att stanna och hälsa)
Vad som fungerade för mig var att när han sprätte iväg så vände jag honom åt det "läskiga" hållet. Sedan fick han titta och lukta lite. Sedan bad jag honom gå framåt och om han började backa så var det pisken på direkt för att visa att jag menade allvar. I början reste han sig lite för att protestera.
Men, som med allt annat så gäller det att inte ge upp, hur rädd man än blir. Jag lovar, du känner om hästen blir skrämd på riktigt. De gånger som jag själv känner att det hela kan urarta till en farlig situation (t.ex. trafikerad väg) har jag suttit av och lett hästen förbi det läskiga. Men, VÄND INTE OM på hästens villkor, utan dina egna.

Det tar tid, men lycka till!

 

[**BORTTAGEN**]

Min medryttarhäst tenderar att vända om eller backa om han är osäker på ngt eller helt enkelt inte vill gå framåt. Till skillnad mot andra hästar jag ridit har jag märkt att ju bestämdare jag driver framåt ju mer backar han. Han har märkt att tidigare ryttare blir rädda när han backar ner i diken ( av förståliga skäl ), så det gör han gärna om det finns ett i närheten. Vad jag gör som funkar för oss är att jag släpper "allt". Långa tyglar o inga skänklar, sen försöker jag prata honom fram med lugn röst och styra honom i rätt riktning. Blir jag rädd o kräver för intensivt av honom, hetsar han upp sig själv tills han är alldeles kollrig. Tack o lov är han mkt lyhörd på rösten o "fryser" aldrig fast utan är hela tiden i rörelse - åt ngt håll - vilket gör detta möjligt. Sen känner jag tydligt i hans kropp, precis innan han är på väg att stanna, backa el vända så det kan då räcka med ett lite lätt tryck med skänklarna. Kan ju alltid vara värt ett försök...

 

[chrisse]

väljer han att backa ska han också backa. Men inte hur länge han vill och inte vart han vill.
Du ska (eller ska kan jag ju inte säga men jag skulle ha gjort det) gå på honom när han slutar backa och tvinga honom att backa mer och styr honom åt olika håll när han backar.

Detta blir i slutänden jobbigt och tråkigt för din häst och han kommer lägga av (förhoppningsvis) hehe


Gör han samma sak om du sitter av och leder honom?
Jag har fått lära mig också att om hästen är rädd på riktigt så är det din uppgift som ledare att gå först och se faran.
= sitt av och gå fram till det som är läskigt och sparka på det och klappa på det och lirka din häst frammåt.
DET har hjälpt mig med min unghäst många gånger =)
Det kanske är läskigt nästa gång ni går förbi också men min häst har iafl gått förbi då..

 

[Sirisiri]

Dom första gången han gjorde så där satt jag av eftersom det var asfaltsväg (halt) och stora breda diken bredvid (otäckt). Han fortsatte att blåsa och var nära att slita sig flera gånger, men han gick (passageade på snedden...)med mig till slut. Men jag ser det ändå som en halvvinst för honom att jag hoppar av, men det är så klart bättre att han vinner helt! I en annan tråd var det någon som trodde att det berodde på älg, för i båda fallen var det ljust ute och faran var uppenbarligen långt, långt bort. Och hjärtat dunkade som bara den! Även om han hittat på faran från början kan han ju inte bara låtsas vara rädd eftersom hjärtat slår så hårt.

Igår när det här hände var vi på ridbanan. Vi har världens sämsta belysning och han trodde väl att ett spöke lurade i bäcksvarta skogen. Vi har ridit massor av gånger där när det varit mörkt och det har aldrig varit något problem. Jag är så rädd för att han ska göra illa sig när han backar, för han är inte direkt styrbar.

Sen kan jag ju förstå honom lite också. Blir man rädd och inte vet (ser) vad det är så blir man ju inte mindre rädd. Ja ja... Jobbigt är det iaf...

 

[wild]

Det viktiga är att du inte blir rädd.. ta ett djupt andetag och sjunk ihop.. sen tycker jag nog att du fått många bra tips! Särskilt det med at ta tag i ena tygeln så att han tvingas böja in halsen.. som sagt så kommer han kanske att snurra ett tag, men så fort han stannar och slappnar av så gen beröm genom att släppa på tygeln!!!

Lycka till!!

Går det inte över så ta kontakt med en NH tränare.. kan hjälpa dig med många problem på bra och sunda sätt!!

 

[Fifflan]

En häst kan inte låtsas vara rädd!!!!!!! När du upplever din häst som rädd så är han det också. Jag tycker du ska lita på din egen bedömning i det här fallet! När man har den här typen av problem får man alltid en massa råd om att gå på hästen hårdare och visa vem som bestämmer, för hästen får absolut inte 'vinna'. Glöm det, tycker jag!!

När hästen blir rädd är det din uppgift att visa hästen att du inte kommer att utsätta den för fara och att den kan lita på din bedömning. I början kan det betyda att du ibland får sitta av och gå först. Genom att placera dig själv mellan hästen och det som skrämmer visar du att du tänker beskydda hästen, och när den polletten ramlar ner kommer hästen att lita på dig alltmer. Försök under tiden bryta hans panikreaktion antingen genom att få honom att stå still och begrunda att vad det nu var som skrämde honom inte var så farligt, tills han har lugnat ner sig (detta att vänta tills hästen själv kan konstatera att det inte var så farligt har jag väldigt goda erfarenheter av, precis som oss litar de mest på sin egen bedömning av fara tills man känner en person väl nog att lita på deras bedömning), eller genom att göra någon avledande manöver som är fysiskt och mentalt krävande (tex öppna på liten volt med mycket böjning, men utan att ta i med hjälperna), men tvinga honom inte i riktning mot det 'farliga' förrän du känner att han lyssnar på dig igen och är någorlunda avslappnad i kroppen, och försök att inte bli hård eller stum i hjälperna. Detta sätt att hantera situationen funkade i alla fall för mig.

I början lyssnade jag på alla 'du måste visa vem som bestämmer-råd', men det blev livsfarligt eftersom hästen förlorade förtroende för mig när jag gick på henne, och började resa sig när jag försökte tvinga henne. Nuförtiden går hon fram överallt, för hon litar på mitt omdöme. Men det har varit ett långsiktigt arbete. Det är också mycket tråkigare om hästen lyder en för att den är räddare för mig än för det som skrämmer den, medans känslan av att hon förlitar sig på mig är varm och härlig!!
Kom ihåg att hästen inte tänker i prestige, utan i förtroende!

 

[banni]

Har en häst som gjorde likadant när sadeln inte passade och han hade ont i ryggen. Han har alltid använt det som försvar, men även ibland om det är något han inte känner för att gå förbi. En gång råkade han av misstag backa in i en stubbe och sjönk ner och skrapade upp ett rejält sår på benet, och efter det var han betydligt mindre "back-benägen". Nu kan man ju inte rida så att hästen skadar sig med flit, men att dom trampar ner i ett dike och tycker det är otäckt kan faktiskt vara bra. Att styra så att hästen backar rakt in i ett träd eller en vägg kan också vara värt att prova.
Se till att hästen är okej och inte har ont någonstans först, men försök sedan göra något åt det, för det kan bli en farlig ovana för både hästen och den som sitter på...

 

[Lovisaleonora]

Otrygga hästar får frispel emellanåt.

Vänta ut honom. Var vänlig men bestämd. Han får stå still. När han lugnar sig ber du honom gå framåt. Får han panik, lugna honom, gå tillbaka och vänta till han står still. Låt honom stå still. Be honom gå framåt när du känner att han är någorlunda lugn. Får han tuppjuck igen, hejda honom när det är tryggt att göra så, och gå tillbaka. Det är tröstlöst i början men nästen måste lära sig att du inte kommer att låta honom bli uppäten. Det enda sättet att få honom att förstå det är att han går förbi utan att något händer. Det enda sättet att få honom att gå förbi är att låta honom bestämma takten. OCH visa honom att det enda som kommer att hända är att ni ska förbi. Det finns inga alternativ som heter "vända och gå hem", "gå en annan väg" eller "kasta sig baklänges och fly". Var lugn. Se det som en övning i att hitta en kommunikation som fungerar.

Har själv suttit på helhysterisk kuse som VÄGRADE gå förbi vattenpölen som uppenbarligen innehöll monster av okänt slag. På bakbenen, baklänges på bakbenen, åt sidan, bakåt i galopp - hela registret. Till slut (45 minuter?) insåg han att förbi skulle vi, tanten på ryggen är helt lugn vad som än händer - kanske är här faktiskt inget farligt? Vi kom förbi, och för varje dag blev cirkusen kortar och kortare.

Det handlar om tillit. Låt inte hästen få belägg för att det är farligt att gå förbi (många ryttare blir obehagliga i närheten av vattenpölen, då blir ju vattenpölen farlig)

 

[**BORTTAGEN**]

Om han verkligen är rädd så är det ingen idé att hetsa upp sig för då blir det värre. Vill han inte gå fram och undersöka det farliga eller ens gå förbi det på avstånd så sitt av och led honom närmare, ta dig tid och var lugn och sansad men prata inte lugnande eller tyck synd om honom för då börjar hästen undra om det verkligen inte ÄR farligt när du håller på så. Låtsas som ingenting bara och låt honom undersöka lite. Blir han rädd så håll inte emot för mycket utan låt han hoppa iväg lite och straffa honom inte. Låt han ta sin tid och undersöka och när han är lugn så pröva att sitta upp igen och rid förbi det farliga.

Blir hästen rädd när man rider så är det bäst att låtsas som ingenting, inte straffa hästen utan försöka rida på som vanligt. Låt han titta om han vill det och beröm när han går förbi det farliga. Visa tydligt att det inte är något farligt. Men låt han aldrig gå hem för då tror han att det "farliga" verkligen är farligt.

 

[DFZ]

Jag håller med chrisse i detta fallet. Backa honom själv, tills han tröttnar på det. Efter ett tag kommer han att upptäcka att det inte är så himla lustigt att backa.
Jag har själv gjort så här på ett par hästar och det fungerar.

 

[Sirisiri]

Jag tror nog mest på din idé, men det finns två problem. Han går INTE framåt. Antingen kastar han sig bakåt eller backar, så vi kommer alltså längre och längre ifrån det farliga. Dessutom är det aldrig grejer han ser utan just det han inte ser. Det går ju inte att gå fram och ha "terapi" då.

Jag funderar lite vad det kan bero på. Jag har haft hästen i fem månader och det var väl drygt en månad sen han gjorde så där första gången. Jag var helt säker på att det var testning, men jag tror inte heller att hästar kan låtsas vara rädda. Inte såå rädda iaf. Men någon trodde ju att det var älg han känner lukten av och det kan det mycket väl ha varit den gången eftersom det var precis i älgjakten. Nu har det ju hänt flera gånger sen dess. Innan var han hur cool som helst. Då stannade han bara och lät jag honom titta en stund så gick han förbi sen.

 

[Enigma]

Jag tror att han bara svamlar när han backar, rider själv en sån häst som bara låtsas vara räd för saker (dålig ovana).
Har börjat rida med ett långt spö nu så petar jag till honom när han backar/reser sig på bakbenen tills han går men det hjälper inte alltid men det är enda sättet att få honom att gå framåt.
Nu låter säkert det som att jag är en hemsk hästmänniska men jag är ingen sån som går och klappar till hästarna, det lovar jag upp till 100%.

Annars kan du ju backa han när han börjar backa så backar du tills han inte vill backa nå mer och så fortsätter du en bit till, sen går du framåt igen och om han backar igen så backar du osv. Ska han backa så är det bara att han backar på fortsätt tills du själv känner han du vill gå framåt.

Ett annat sätt är ju att du hoppar av och går förbi det som är farligt med hästen och låter han nosa på det, även om du rider så kan du ju låta han kolla vad det är.

Jag har förut provat göra volter och vad som helst för att hästen ska få annat att tänka på men det har aldrig funkat för mig, men det beror ju på hut tjurig häst man har också för andra ger ju sig tidigare än andra.

Men som sagt tror jag bara att han tjurar när han blir rädd, känner igen det från den hästen jag rider för han låtsas bli rädd för soptunnor mm. som han gått förbi tusen gånger. JAG tror att du måste vara lite mer bestämd med hästen

 

[Sirisiri]

Jag ÄR bestämd, men som jag har skrivit flera gånger är det inga saker (som man kan ta på) han är rädd för. Det är omöjligt att gå fram och nosa på något som är döfarligt borta i horisonten eller ute i bäcksvarta skogen bredvid ridbanan...

 

[Enigma]

Men om man inte kan "känna" eller ta på det han r rädd för så tror jag inte att han egentligen är rädd, men om det nu är du som bestämmer så lyssnar han ju på dig isåfall. För om du är hans ledare så blir han inte rädd för saker om inte du blir det för det är ju du som säger till "när det komer något farligt" och han ska vara rädd eller hur man ska förklara det. hoppas du förstog ungefär hur jag menade !

 

[Sirisiri]

Hjärtat dunkade som bara den under sadeln... Det tror jag inte att en häst kan simulera!

 

[sassabrassa]

När han börjar backa så ger du själv hjälperna för att rygga.
Sen backar du helt enkelt honom ändå tills han fattar att det är du som backar honom och att han inte gör det själv.
Backa 2 km om det så behövs :smirk:

 

[Enigma]

Jaa jag vet inte, samma sak gjorde min varmblods "kompis" efter att vi ridit dressyr på ängen och sen när vi skulle skritta ut så "blev hon jätte rädd" och blåste upp sig och frustade, men får hästarna för lite mmotion kan dem ju också bli "rädda" för saker och ting pga. överskottsenergi...
Nu vill jag inte verka tjatig men om du är din hästs ledare så blir den inte rädd föränn du blir rädd eftersom att det är du som ger signalerna, om hästen ska vara rädd eller lugn.
Jag vet och kan erkänna att jag inte alltid är ledare över min ridponny, eftersom att han låtsas bli rädd för saker som han gått förbi och sett 1000000 gånger och vill inte alltid gå för att han är tjurig som få utan då backar han eller reser sig på bakbenen eller börjar steppa.
Men jag tror att du kommer att "komma överänns" med din häst en vacker dag.
Du kan ju arbeta från marken också, ev. tömkörning över cavaletti bommar och att hästen ska gå över papper (att du rullar ut lite hushålls papper eller liknande på marken som hästen ska gå över, min ridponny tyckte det var jätte läskigt, fick tipset av en hästägare i stallet), promenera i skogen mm.