N

Nima

Finns det någon här som har tagit beslut att ta bort sin älskade vän som är sjuk men som "kanske" kan bli frisk?
Har hamnat i en situation där beslutet tvingas hamna mer och mer åt att avliva min prins, trots att han kan bli bra.

8 år är han, har för ett par år sedan gått igenom en jättepärs med behandlingar för kraftig knäledsinflammation och erlichia och det var otroligt jobbigt att gå igenom för han var jättesjuk ett par månader. Men jag hade en enorm envishet att försöka få honom frisk, trots stora slitningar i plånboken och i förhållandet.

Nu ska jag få en bäbis om en knapp månad och trodde jag hade ordnat så bra för prinsen under tiden jag själv knappt kan ta hand om honom. Fick ett samtal om att han haltade och tog honom för undersökning till klinik.
Efter böjprov och röntgen visar det sig att han har kotledsinflammation i vf, knäledsinflammation i hb och påvisad spatt i vb...men absolut ingen utdömning från veterinären utan han behandlades för inflammationerna och spatten ska jämföras vid nästa åb. Ang. spatten så är han väldigt stel, tar korta steg och vill inte lyfta benet under sig utan försöker svänga det utåt. Han har ont med andra ord.

Har han inackorderad på en lösdrift där det inte finns möjlighet för en sjuk häst att vara, så jag har tillfälligt (över helgen i första hand) fått en boxplats där jag tidigare har stått och där jag vet att hästen stormtrivs. Han älskar verkligen att vara där. Men med mockning, fodring och behandling så klarar jag ej av det med magen. Det är fysiskt påfrestande för mig även utan detta fysiska arbetet.
Så därför har jag mer eller mindre tagit beslutet att avliva honom, för jag är nästan, men bara nästan, helt säker på att han kommer att må dåligt med alla behandlingar och slussandet till tillfälliga stall där det finns plats för stunden...Har funderat så länge och det gör så ont i hjärtat för tänk om han blir bra? Men faktum är att han har inte fungerat som ridhäst och mår dåligt mer än mår bra ända sedan jag fick hem honom 2004 så med den erfarenheten tillsammans med honom känns det mest humant att ta bort honom....

Så finns det någon mer som har tagit bort sin älskade häst fast att han kanske kunde bli frisk?
Snälla PM:a om ni ej vill skriva inlägg pga ev. påhopp...och jag försöker verkligen se det ur hästens välmående att det är för hans bästa. Det måste ju vara bättre att ta bort honom än att riskera att han hamnar i oseriösa händer?

Ledsen Nima
 
Sv: Avlivning

Ta bort honom. Hur hårt det kan tyckas så är hästen garanterad att inte lida för sina åkommor om man tar bort honom. Jag har själv en häst med spatt som jag kommer att tvingas ta bort. Man ska inte spara på hästar för att det känns tungt att ta bort dom. Det finns så många hästar som "sparas" för att det är synd om dom och dom inte anses tillräckligt sjuka. Dom är inte användbara för någon när det gäller träning och ridning och det gör att dom får den billigaste uppstallningen, kostas inte på med skoningar och veterinärer, och kosten är heller inte den bästa, allt för att dom duger ju bara till sällskap. Hur mycket man tycker om sin häst så blir det inte bättre för att man behåller den.
 
Sv: Avlivning

Alla tre åkommorna kan vara fullt behandlingsbara, en avlivning är ett beslut som du helt och hållet själv får ta pga dina privata situation så här är det endast du som kan avgöra fn.
 
Sv: Avlivning

Jag tog bort min valack nu i början av januari. Frisk - frisk kunde han ju aldrig bli då det var en triangelmärkt förtidspensionär. Men han kanske skulle kunnat bli lika fräsch som innan, dvs pigg, glad, ohalt och ridbar i alla tre gångarterna.

Jag valde dock att bespara honom - och mig - en kliniksväng till, och lät honom somna in när spatten blev aktiv igen.
 
Sv: Avlivning

KL

Jag sitter just och läser på om trotjänaravlivning. Har ett 23-årigt sto som egentligen är helt frisk (se min tråd om att ta bort en frisk häst) men som är gammal och som jag inte har möjlighet att ha kvar. Vill inte att hon hamnar på fel ställe och känner mig skyldig henne ett garanterat gott slut, ngt jag inte kan garantera om jag säljer/lämnar på foder.
Har alltid ansett mig vara stark och t o m funderat på om jag kommer gråta när det sker. Så hittade jag några gamla trådar i ämnet här på Buke, där bl a Alexandra_W mycket utförlkigt beskrivit hur det går till mer exakt ( :bow: ) och då kändes det genast oerhört mycket svårare.
Det är ett tufft, tufft beslut och man kommer nog alltid undra om man gjort rätt. Men det är alltid mer rätt att ta bort än att låta lida (förutsatt att inte lidandet är begränsat - men hur begränsat det måste vara för att vara ok - det är bara upp till en själv).
Det är svårt. :(
 
Sv: Avlivning

Alla tre åkommorna kan vara fullt behandlingsbara, en avlivning är ett beslut som du helt och hållet själv får ta pga dina privata situation så här är det endast du som kan avgöra fn.

instämmar. avlivar du så är det ju mest för din egen situation, inte hästens fysiska problem.

men givetvis svårt att ändra din situation, är man gravid så är man. liksom inte så mkt att göra åt...
jag skulle dock anstränga mig till det yttersta för att hästen skulle bli frisk och få leva. det finns ju tex konvalecentstall! kanske har du nån kompis som skulle kunne ta hand om honom mot ersättning? eller som du kan ge bort honom till om dom vill göra ett försök på att få honom bra?

även om döda hästar inte lider som folk tycker om att säga så har allt liv värde och avlivning bör vara absolut sista utväg.....
 
Sv: Avlivning

En död häst lider inte. Känner du att du har kämpat tillräckligt så ser jag inget problem i att du tar bort hästen.
 
Sv: Avlivning

Jag förstår att det är omöjligt för dig att behålla honom. Det blir ju en omöjligt situation för dig om du inte kan ha honom på lösdriften. Och att lyckas få tag på någon fodervärd som är villig att ta över ansvaret för en halt häst är nog väldigt, väldigt svårt. Och hittar du ingen som kan ta över så återstår ju bara ett alternativ.

Hästen är trots allt inne på sitt 4:e sjukår. Det är dessutom hältor på 3 ben och till råga på allt spatt. Risken för att det rör sig om ganska många resor till klinik och ganska stora kostnader är ganska stor och prognosen för att den ska bli helt bra har inte skyhöga odds. Ur moralisk synvinkel ser jag inte några större hinder för att ta bort den, speciellt med tanke på spatten.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Ja, som frågan lyder ovan. Hur kommer man över sorgen över sina älskade hundar? Fick ta bort min sista hund i veckan. För ca ett år...
Svar
17
· Visningar
1 410
Senast: Troll
·
Hundhälsa Jag har gjort en del inlägg här tidigare om min hund som lider av mentala "problem" (vet inte hur annars jag ska beskriva det i korta...
2
Svar
38
· Visningar
3 230
Senast: Sesca
·
Hästhantering Hej alla, långt inlägg och jag ber om ursäkt men har mycket att skriva. Jag har redan ett konto här på buke, men då detta känns alltför...
Svar
19
· Visningar
1 739
Senast: Freazer
·
Hundavel & Ras Hoppas det är okej med en till sådan här tråd. Jag visste inte om jag skulle posta eller ej, känns som om jag mest skrivit, tagit bort...
2
Svar
34
· Visningar
3 605
Senast: Sasse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Skällande hundar
  • Passar inte med min hund :(
  • Uppdateringstråd 30

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp