Att visualisera och "rida med högra hjärnhalvan"

[Lusidor]

Sv: Att visualisera och "rida med högra hjärnhalvan"

OT-svar!
Fick ta ett jobbigt beslut att välja mellan två superkompisar. Pga graviditet, flytt och sjukdom.
-Topptravaren som gett oss en himla massa skoj tidigare och som gav stora förhoppningar om rolig ridning o tävling i framtiden, eller den obstinata och egensinniga arabdamen, som var en handfull.. om man säger så. Fast oändligt lärorik och "överklok" på ngt sätt. Hon blev utlånad för avel och mysridning ett par år.
men dom blir ju gamla dom där ökenhästarna, så jag ser jättemycket fram emot att ta upp ridningen på den vackra vita. Om hon tillåter!
Hade precis fått se ett stoort ljus gå upp vad gäller den hästen. Synd att avbryta, men det kan vara nyttigt med pauser oxå!

 

[Lusidor]

Sv: Att visualisera och "rida med högra hjärnhalvan"

Jag tror det är jättebra att försöka komma "ner i sig själv" innan man sitter upp på hästen, gärna lite avslappningsövningar och dylikt också. Men när jag väl sitter på hästen upplever jag att om man har för tydlig plan så blir det struligare när det inte går som planerat än om man tar det som det kommer givetvis kan man fokusera på hur man ska känna i separata rörelser ändå, men att man känner efter vad HÄSTEN behöver och är redo för i det läget och är villig att justera sin plan mer eller mindre hela tiden likaså i dom separata rörelserna så kan det ju vara så att hästen inte alls behöver just de signaler man programmerat in, att man försöker vara så öppen för hästen och fokuserad på benen och övriga kroppsdelar att man kan "känna" hur man behöver rida i varje millisekund.

Jag tänkte nog inte så strikt vad vi skulle göra. Utan la mest upp en struktur..!
Tänkte att, idag vill jag att vi ska jobba på lösgjordheten (om hon verkade stel) och om det släpper fint så kör vi på med det vi kan som hästen verkar behöva just den perioden. Man brukar ju kunna ha sina problemområden hängande över sig ett längre tag..
Släpper det inte får vi tänka om till nästa gång. Ungefär.

Tex, den där vänsteröppnan som bara sladdar iväg. Skapar en bild och känsla av en riktigt stabil öppna med takt och balans. Jättefokus några steg och sedan ur och in i något lättare, i tanken alltså. Jag tycker att då brukar den känslan finnas förberedd utan att man behöver sitta och tokfokusera på just problemet.
Då det är dags för övningen är det lättare att utan att överdramatisera problemet glida in på rätt spår.

Det är ju tyvärr så himla enkelt att se allt i svart och bygga upp katastrofbilder. De positiva härliga bilderna är svårare att måla upp i huvudet.

Hehe, efter ett par öl sitter jag ofta med ett fånleende på läpparna och rider perfekt dressyr i huvudet. Om någon frågar vad jag håller på med är det lite svårt att förklara..
Hoppas de bilderna gör nytta dagen efter! -om det stannar vid ett par..

 

[evis]

Sv: Att visualisera och "rida med högra hjärnhalvan"

Jag gillar den här tråden JÄTTEMYCKET!

Jag har kämpat med en inre kamp senaste året... (fniss, låter allvarligare än det är)

Det handlar om att jag blir överkritisk. Alltså inget jag gör när jag sitter till häst, är tillräckligt bra. Jag strävar hela tiden efter perfekt - men det är en paradox, det perfekt jag tänker mej existerar inte, men om jag tillåter mej att vara här och nu - så är ju allting perfekt i varje sekund, upplevelse.
I nervsystemet sitter en liten felsökare som alarmerar högljutt så fort minsta lilla konstighet känns - och så "fastnar" jag i det där lilla felet. Trots att jag väl egentligen just precis då borde ha fokus på en viss detalj och låta allt annat bli konstigt - för att få ut NÅGON nytta alls av övningen (som sagt, det som nervsystemet söker som perfekt - existerar inte!).
Jag mäter alldeles för mycket i rätt och fel, problemet är att det finns inget svart-vitt i ridning - det mesta handlar om gråzoner. Och så en stor rädsla för att göra misstag, men problemet är att man kommer aldrig ifrån att man gör en massa misstag.

Detta har gjort att min nuvarande häst är riden i 2 år... Men aldrig riktigt riden. Jag har mest åkt häst, i rädsla för att det ska bli "fel".

Det gjorde att jag i vintras helt enkelt tog beslutet att skippa skolridningen i princip helt och istället bege mej ut i skogen...

Och i skogen! Där kan man ju bara vara Och uppleva. Känna. Lukta. Höra. Det är som en annan värld än inne på en ridbana.

Men jag har ju ett litet behov av att analysera, utvecklas och få pilla med detaljer och "finridning" på ridbanan - dels mår både min & hästens kropp bättre, men sedan är det nog litegrann av att behov man får när man en gång har upplevt framgången då man går från ett trappsteg till nästa, känslan i nyttan av skolridningen.

Men den här tråden är superkul, just för att jag kan börja klura i banorna - handlar det om att balansen saknas, för hjärnhalvornas arbete?
När Herr Kritiker sitter på axeln är antagligen vänstra hjärnhalvan alldeles för mycket igång i ridningen. I skogen är det hela upplevelsen som gör grejen = högra hjärnhalvan är "igång".

Mycket funderingar, rolig tråd - detta är egentligen ett onödigt inlägg - men ville bara tacka

Angående det där med tränare så upplever jag det faktiskt inte alls som ett problem när jag rider för "min" tränare. Jag tror det kan bero på hur hon lägger upp övningarna och passen?
Först står man stilla och går igenom övningen. Tränaren visar oftast både i sin kropp, i sanden eller på hennes svarta tavla , och själv får man känna in sej i övningen - stillastående. Sedan rider man övningen, utan att tränaren lägger sej i alltför mycket faktiskt. Och så stannar man igen, och pratar igenom hur det blev, om man ska förändra övningen eller gå vidare med nästa osv.
Det blir en ordentlig brytning mellan själva ridandet och analyseringen av ridningen.
Självklart kommer hon med viktiga infallsvinklar även under själva ridningen, men det är sådant som behövs just där och då isåfall.
Jag trivs väldigt bra med detta sättet och har ganska svårt för andra sätt - till exempel när man bara rider på hela tiden under instruktionerna - det blir vimsigt för min del

 

[Anna_]

Sv: Att visualisera och "rida med högra hjärnhalvan"

Ja, precis såna träningar är det som jag också vill ha. Med min vanliga tränare så har det fungerat jättebra, men nu har jag ju flyttat ifrån henne... (men hon kommer snart upp till mig och håller kurs )

Men jag behöver ju en ny här uppe som jag kan träna för ofta!! Skicka PM bums med namn på din tränare

Nu ska jag fånga in hästarna och praktisera. Var det några öl man skulle ladda upp med innan, eller hur var det

 

[Ewa-Lena]

Sv: Att visualisera och "rida med högra hjärnhalvan"

OT-svar igen och lämnar sedan över till trådens ordinarie ämne...

Ja, du kommer nog ha ett par år med henne senare får man ju hoppas! Är själv lite arab-freak så man blir ju nyfiken på vad som hänt.

 

[Lusidor]

Sv: Att visualisera och "rida med högra hjärnhalvan"

Hej kompis, vi har nog samma herr Kritik som spökar!

Om jag inte skulle ha suttit och väntat in felen i så stor utsträckning så kanske vi kommit längre.. Men samtidigt så är jag liite glad åt den analytiska delen av ridningen. För om man inte tänker i samband med att man känner, då kan man ju aldrig sätta logiska ord på saker så andra kan förstå. och jag vill allra helst lära mig rida och samtidigt förstå vad som händer i varje fas.

Känna och uppleva och utöva, och samtidigt förstå och kunna återge och förklara.

Om man bara känner, ignorerar och går vidare, kanske man missar att fånga upp orsak och verkan. varför blev det såhär och vad ska jag göra då det uppstår igen.

Har insett att alla den tid då jag åkt omkring frustrerad i skritt på travaren och inte varit nöjd med formen och känslan, har varit riktig.
För hans muskulära problem hade inte tillåtit några framsteg i det läget. det kändes fel och skulle ha blivit ännu mera fel om jag körde på och bara red vidare och ökade kraven.

Men nu då poletten trillat ner, och jag kan identifiera exakt vad som misstämmer där nere i hästkroppen, då kan jag sedan lita på känslan vad som behöver åtgärdas. Ska vi ut och busa loss några spänningar, eller ska jag sitta av och lägga ner. eller helt enkelt ignorera den lilla störningen och kräva arbete ändå.

Det sista kan göra den stora skillnaden i utvecklingen, men använder jag den taktiken i fel läge, då missbrukar jag min ställning gentemot hästen.

Man måste nog våga ha sina perioder. som kontnärer kan spy på sina hundraåtta blåa tavlor med berg på, men bara måste måla färdigt sin blå period innan de kan gå vidare. och försöker de måla en gul bild blir det total pannkaka och ångesten sätter in...
var sak har sin tid. -Om man inte ska tävla förstås!!

 

[Anna_]

Sv: Att visualisera och "rida med högra hjärnhalvan"

Nu har jag hittat en ny metod för att hålla mig och hästen fokuserade

Jag håller lektion för mig själv Pratar högt och säger vad vi ska göra för något. Typ nu ska vi håla oss på en rund och fin volt här. Nu ska vi rida dit och så öppna på den linjen. Osv. Och så vad vi ska tänka på och bättra. Funkar jättebra! Hästen blir lugn, glad och motiverad när jag pratar med honom och jag håller mig koncentrerad och vet vart vi är på väg nånstans, istället för att bara glida runt planlöst så som det tyvärr blir ibland annars...

Tur att jag är ensam i ridhuset, annars skulle jag väl bli totalt idiotförklarad

 

[Totola]

Sv: Att visualisera och "rida med högra hjärnhalvan"

Haha det låter som en bra idé! (Särskilt när man är ensam )
Brukar själv prata en del, ibland omedvetet (men inte på samma sätt som du beskrev utan mest "men lilla gubben, är du lite pigg?" och såna kommentarer för att det känns lättare att behålla lugnet i mig själv) är lite pinsamt när man kommer på sig själv med att prata med folk runtomkring

Men det värsta är nog att jag har börjat "ptrooa" till allt och alla... Hundarna, min pojkvän, BILEN när jag övningskörde... riktigt dålig vana!

 

[Lusidor]

Sv: Att visualisera och "rida med högra hjärnhalvan"

Hehe, jag förstår inte heller varför folk tittar till då jag visslar på dottern och smackar på sambon...
Det är ju väldans effektiva läten för att få det man ber om!

En annan sak som inte har med rent mentalt fokus, är ju att genom sättet man bär upp sin kropp lura hjärnan till bättre tänk. Tex altid ha en stolt och självklar hållning då man hanterar/tränar hästen. och slappnar av och kan hänga lite då de tex betar en stund i vägkanten.

Jag tror att tänkandet och kroppens rörelser är starkt sammanlänkade, och om man rider med kuvad hållning och orolig utstrålning kommer det vara svårt att inbilla lilla skallen att den kan tänka positivt och bli lugnare och fokuserad. -Och hästen går inte på dina försök!

Om man däremot tvingar upp sig till en stolt hållning, ler en smula och ser ut som om livet leker, skrattar och pratar med sin häst, så kan man förutom att roa omgivningen få ett positivt flöde i träningen.

Det är så härligt att få skratta mitt i en övning, det smittar av sig på hästen!! Inga mer stenansikten med hårda prestationskrav!

 

[tottenham]

Sv: Att visualisera och "rida med högra hjärnhalvan"

Lusidor - det där med att le är helt underskattat! de är bara sååå bra

Som dressyrryttare/islandsryttare så kan man faktiskt tjäna på det rent poängmässigt i tävling också för det ser helt enkelt trevligare ut. Och det känns trevligare!

TS - visste inte att du tävlat islandshäst, coolt!
Jag har för övrigt vunni en hooptävling i ditt ridhus bara genom att spela upp en inre videofilm á la Swift
När jag kom in på banan så tryckte jag bara på Play. Jag visste precis vad som skulle hände under banan och hade åtgärder för allt i min hjärna. Dessutom, hemska tanke, så var jag så bakis att jag nog inte klarade annat än att trycka på Play...men bra gick det

Angående instruktörer så känner jag att de ger mig verktygen som jag sedan försöker arbeta med på hemmaplan där man lugnt kan stanna till i tion minuter och tänka, om det skulle behövas.

 

[Anna_]

Sv: Att visualisera och "rida med högra hjärnhalvan"

TS - visste inte att du tävlat islandshäst, coolt!

Jag har en del dolda talanger