Att vilja föör mycket

[TeamLundVer]

Nu kommer det ännu en sån där idiotfråga från mig

Försöker rida ut på lillkillen så mycket som möjligt. För att överhuvudtaget få någon sorts kommunikation med honom vid uteritt så rider vi skolor, skolor och mera skolor. Vi rider faktiskt mer skolor än vi gör i paddocken

Anledningen till detta är framförallt att om han får "lufsa på" rakt fram så tenderar han att bli en blandning mellan giraff och ubåtsteleskop och spanar glatt in nejden utan ngn som helst notis om mig.

Sätter jag skallen i bruk på honom så blir han en helt annan häst

När vi så har skrittat och travat fram så börjar vi med skolorna i skritt. det är skänkelvikning, förvänd skänkelvikning, öppna och sluta. Jag påminner honom om bakbenen och att inte snubbla på grästuvorna. (Ni kan tänka er hur kugghjulen maler i skallen på honom )

Efter ett tag så höjer han ryggen rejält och kommer in med bakbenen riktigt ordentligt och har endast ett lätt sug i bettet.

När vi så övergår till trav så får jag (även om jag bara rider rakt fram) en häst som går i alldeles för hög form för sin ålder.. Ryggen är fortfarande riktigt riktigt höjd, bakbenen in och lätt sug på bettet (dock ingen unghästform det här, ser ut mer som om han försöker efterapa en GP häst). Bärkraften är alltså ENORM i detta läge.. Skjutkraften? Ja den går och gömmer sig någon annanstans.. Jag får helt enkelt inte fram honom i ett normalt tempo

Första tanken är ju att driva honom framåt mot en lätt hand, resultatet blir en häst som flyttar all bärkraft till skjutkraft (bärkraft=0). Jag får inte känslan av att han "saknar bjudning" utan snarare att han så gärna vill göra rätt. han har förstått att jag vill ha in bakbenen och upp ryggen så då levererar han det till mig fastän han egentligen inte orkar. (det är ju lovvärt iofs att han VILL men det blir lite mycket bara)

Mot slutet av våra promenader är han så trött att han inte orkar skritta/trava utan försöker galoppera supersamlat (tänk piruett-tempo), fortfarande med alldeles för mycket rygg/bakben (trodde aldrig jag skulle skriva så faktiskt..)

Jag försöker som sagt få ett högre tempo med en lägre grad av samling men då blir det full rulle toarulle i stället. Påööe har inte förstått det här med lagom är bäst (elelr lite av varje för den delen).

Vad göra??

Tilläggas kan att man måste passa honom hela tiden så att han inte gör föör mycket (tvärar för mycket i skänkelvikningar osv.)

Tacksam för all hjälp

 

[Sar]

Sv: Att vilja föör mycket

Nu vet jag inte hur gammal hästen är men jag antar att han inte är speciellt gammal. Jag skulle nog försöka göra allt lite "mindre" (mindre tvärning, mindre böjning, tänka skuldra in istället för öppna etc.) och fokusera på framåtbjudningen.

Många små halvhalter och avbrott/igångsättningar. Avbryta övningen för att rida rakt fram direkt man märker att framåtdrivningen saknas och han tänker uppåt istället för framåt.

Målet är en häst som är både fysisk men framförallt psykiskt lösgjord.

 

[TeamLundVer]

Sv: Att vilja föör mycket

Han är 5år

Har du ngt bra tips för att enbart få en liten böjning/skuldra in? Försöker jag att bara ha honom lite ställd så vill han gå i öppna/sluta, ger jag hjälper för en öppna/sluta så vill han gå i skänkelvikning osv..

Det är skitsvårt att försöka parera hela tiden så att han inte gör för mycket, det händer att han tar pareringen som hjälpgivning åt att göra skolan på andra hållet.. (Jag ger dessutom väldigt små hjälper då jag pga olika anledningar enbart kan rida för vikten ibland = behöver häst som kan pyttehjälper)

I skritten går han på bra framåt i hög korrekt form även när jag gör skolorna. I traven tänker han uppåt, uppåt även om jag bara rider rakt fram. Trycker jag på liite mer då (först tar han framåtdrivningen som mer uppåt så jag måste driva lite extra) så tänker han bara framåt framåt. Känns plötsligt som om man sitter på ett ånglok

 

[bigganl]

Sv: Att vilja föör mycket

Nu vet jag inte hur gammal hästen är men jag antar att han inte är speciellt gammal. Jag skulle nog försöka göra allt lite "mindre" (mindre tvärning, mindre böjning, tänka skuldra in istället för öppna etc.) och fokusera på framåtbjudningen.

Många små halvhalter och avbrott/igångsättningar. Avbryta övningen för att rida rakt fram direkt man märker att framåtdrivningen saknas och han tänker uppåt istället för framåt.

Målet är en häst som är både fysisk men framförallt psykiskt lösgjord.

Håller med. lägger till att växla med fri skritt många många gånger. eftersom hästen vill så mycket och gör lite mer än han egentligen orkar så kan man skritta lite så att även om han gör för mycket så gör han det väldigt kort stund i taget. Ett angenämnt problem du har faktiskt. Det blir säkert kanonbra i längden. Hästen verkar ju ha huvud för detta.

 

[Totola]

Sv: Att vilja föör mycket

Nu rider jag en helt annan typ av häst, skulle jag tro iaf, men med lite liknande "problem" då och då, som har blivit mycket bättre.
Ett bra tips eller snarare ett bra tankesätt som min tränare föreslog var att man tänker i faser - först balans bakifrån, det behöver inte innebära såvärst mycket samling men man behöver å andra sidan inte (just då alltså) oroa sig heller för att hästen blir för samlad. När man har balansen, har hittat bakbenen skulle man kunna säga och får lite bäckenvinkling utan att ha en massa tyngd i handen, då övar man på att liiiite i taget släppa på tygeln. Bara experimentera med hur lite/mycket man kan ge i ram utan att balansen försvinner. Nu får man garanterat reagera lite olika beroende på vad man själv har för filosofier och hur hästen är, men första gångerna skulle jag testa att bara göra såhär och inte börja lägga till mer drivning framåt även om man i det läget märker bristen på energi. Utan nöja sig med att ramen blir yttepyttelite längre (som sen ökas lite successivt när man märker att hästen klarar att hålla balansen ändå) trots att man förmodligen kommer märka ganska stora symptom på framåt-bristen i hästen. Ge hästen chansen att lösa det själv först och som sagt bara snudda lite på gränsen, testa hur lite/mycket du kan länga innan balansen bakifrån försvinner. Det kan man sen lägga in i rörelserna också, särskilt i öppnorna kan det vara väldigt gynnsamt iom att man egentligen "måste" ha lite påskjut för att det ska bli något riktigt jobb i öppnan, för att innerbak ska sträva framåt in mot tyngdpunkten.

Korta- länga -korta - länga några steg i taget. Kortandet behöver alltså inte innebära samlande utan snarare lite kortad steglängd.
Eftersom man då hela tiden försöker ligga på gränsen men behålla balansen kanske det först blir en väldigt otydlig skillnad, att man i princip bara ger en lite extra tydlig eftergift i handen och minskar sina egna krav pyttelite i sitsen för att sen tänka liite mer belastande igen och rida på ett par steg till i det korta. Men sen när man övat det en del och klarar själva övergången kommer man kunna släppa mer och mer för att till slut kunna hålla kvar balansen bakifrån även om man så släpper nästan hela tygeln. Då kan man börja experimentera med att driva fram lite också för att be om ytterligare ett snäpp till i skjutkraft.
Man behöver inte upprepa så många gånger i sträck, 4-5 gånger känns ganska lagom, men det kan man ju känna av också vad hästen säger. Sen kan man öva på något annat eller vila lite däremellan så man inte övertränar "växlingarna" och sen upprepa igen 1-2 gånger till samma ridtur.
Har ärligt talat aldrig testat det på uteritter men är hästen som du säger i det där korta läget, då borde det inte vara något problem att använda samma filosofi sas.

Jag tycker alltså inte det är bjudningen i sig som är det viktiga utan att man successivt kan reglera skjutkraften även när det inte bara är skjutkraft det gäller utan man vill kombinera med bärkraft. Tycker det är lättare att inte tappa bjudningen om man hela tiden strävar efter att ha hästen i balans. Man kanske får kompromissa då och då med tempo och steglängd, låta hästen korta till förmån för att hitta balansen bakifrån, men ju bättre man lär sig reglera åt båda håll sas med bibehållen balans, desto mindre risk tycker jag det är att den känner sig bromsad (ånglok) och tappar bjudning pga det, eller att den som du säger bara har det där fasta läget med bärkraft men för lite skjutkraft så den riskerar att tappa bjudning för att det blir "för mycket" så man upplever att man inte kommer framåt. Jag hamnar hellre i det läget -först- för att sen jobba sig ur det än ångar på à la ånglok, men som sagt - såpass lite till en början att man bara snuddar på gränsen. Låter hästen få tid på sig att hitta tekniken innan man plötsligt länger märkbart.

 

[PrinceFair]

Sv: Att vilja föör mycket

Jag får helt enkelt inte fram honom i ett normalt tempo

Jag får inte känslan av att han "saknar bjudning" utan snarare att han så gärna vill göra rätt.

Jag får inte ihop detta....kan du inte få honom framåt bjuder han inte.
Jag skulle jobba med att sänka hästen i nacken och rida på framåt en period, och när du får honom framåt med rund överlinje och låg nacke kan du lägga till mindre tempoväxlingar, variera lite i samlingsgrad etc.

Att hästen kan gå i en hög form är bara bra så länge det är ryttaren som placerat den där, och att den samtidigt kan läggas ned riktigt låg.
Ju mer samling desto mer måste man även kunna sänka hästen i formen.

 

[Totola]

Sv: Att vilja föör mycket

Nu kan såklart folk ha olika defenitioner på det där. Men jag läser det precis som det står- att hästen är arbetsvillig och "vill" göra det som ryttaren ber om, men att den blir låst pga att det blir för jobbigt (till exempel, vet ju inte om det är hela sanningen) eller kanske för att den eg. inte är skolad till det fullt ut.
Jag tycker det är skillnad på brist på framåt-gående som VI som ryttare på ett eller annat sätt oftast plockar ifrån dom och brist på bjudning, sen kommer det in en tredje faktor - lydnad, som är lite oberoende av bjudningen. Har inte hästen lydnaden tycker jag ändå den kan ha bjudning även om det blir svårt att få det utnyttjat på rätt sätt. Det blir lite oberoende och förvillande i sammanhanget, även åt andra hållet. (Tycker jag.)

Exempel- du som ryttare klarar inte ridmässigt att "rida ut" hästen ordentligt och i en bra form/balans och med bra balans mellan bjudning/påskjut, kanske för att man själv låser hästen, kanske för att man inte klarar det teknikmässigt än helt enkelt. Men hästen gör precis det som sägs och lite till (vilket då ofta leder till ännu större symptom- man får mer spänning för att den "vill" men ryttaren stoppar) - ryttaren slutar blockera för hästen och släpper fram igen och hästen glider villigt iväg framåt igen. Det kallar inte jag dålig bjudning för bjudningen finns i hästen - inte i ryttaren!
Sen är såklart inte bjudning samma sak som att konstant vilja framåt heller OM det är för att springa undan från jobbet. Men att vilja för mycket och att springa ifrån jobbet är stor skillnad.

En häst med bra bjudning i grunden tror jag det tar krävs mycket mer av brist på lydnad/fysik/ryttarkunskaper för att sabba bjudningen såpass att framåtdrivet inte lätt kommer tillbaka igen så snart ovanstående som hämmar framåtdrivet blivit bättre. Det är grovt förenklat så jag mäter bjudning - hur snabbt framåtdrivet kommer tillbaka igen och hur mycket ryttaren måste "hjälpa det på traven" om det en gång gått förlorat. Inte huruvida det finns där hela tiden eller inte. Men som sagt - defenitioner.

 

[PrinceFair]

Sv: Att vilja föör mycket

Om man som TS skriver "helt enkelt inte får fram honom i ett normalt tempo" antar jag att man är tämligen säker på att man inte hindrar hästen att gå fram.
Jag tycker att det låter som om TS häst kommer undan arbetet genom att gå uppåt istället för framåt.
Oavsett om hästen i fråga är "lat" eller "överambitiös" behöver den samma arbete - mot en längre och lägre form och mera framåtgripande rörelser, istället för arbete med samling i det här läget.

 

[Totola]

Sv: Att vilja föör mycket

Precis, men jag tycker inte det har med hästens bjudning att göra. Det var det som var min poäng. (Även om det säkert kan ha påverkan på den också i längden.)

 

[BSDC]

Sv: Att vilja föör mycket

Jag har också en femåring som vill mycket, när han blir frusterad för att han inte fattar/kan börjar han trampa på stället. Jag försöker lösa det genom att aldrig hamna där, i stället för skänkelvikningar tänker jag "diagonal med ställning" och ökar gradvis svårighetsgraden därifrån, men backar alltid tillbaks om jag märker att han tappar bjudningen. I slutändan vill jag ju ha en häst som bjuder ärligt in i skänkelvikningar & skolor, hellre att ha kvar teknikslipet än att ha en häst som flyttar sig villigt men i tuggummifart - då har nåt gått fel på vägen. Så mitt tips är att fortsätta med lösgörande arbete men på en lättare nivå, backa tillbaks några steg och tänk ställning/bjudning snarare än sidvärtes. Med min femåring brukar jag även variera arbetet utomhus ; typ ett par-tre "skänkelvikningar" och om han känns ok så gör jag en galoppfattning i slutet av den sista, galoppar några steg, övergång till trav med ett par tempoväxlingar för att kolla läget, ner till skritt och "skänkelvikning" igen. T.ex!

 

[TeamLundVer]

Sv: Att vilja föör mycket

Med min femåring brukar jag även variera arbetet utomhus ; typ ett par-tre "skänkelvikningar" och om han känns ok så gör jag en galoppfattning i slutet av den sista, galoppar några steg, övergång till trav med ett par tempoväxlingar för att kolla läget, ner till skritt och "skänkelvikning" igen. T.ex!

Det DÄR ska jag prova nästa gång

Ni andra får tyvärr stå ut med att jag inte svarar er just nu, skulle bli långa svar och jag orkar inte skriva ngt längre pga att jag blivit sjuk.

"Att ha pojkvän som går i skolan är som att ha barn på dagis. De drar hem den ena bacillen efter den andra"

 

[Sar]

Sv: Att vilja föör mycket

Han är 5år

Har du ngt bra tips för att enbart få en liten böjning/skuldra in? Försöker jag att bara ha honom lite ställd så vill han gå i öppna/sluta, ger jag hjälper för en öppna/sluta så vill han gå i skänkelvikning osv..

Det är skitsvårt att försöka parera hela tiden så att han inte gör för mycket, det händer att han tar pareringen som hjälpgivning åt att göra skolan på andra hållet.. (Jag ger dessutom väldigt små hjälper då jag pga olika anledningar enbart kan rida för vikten ibland = behöver häst som kan pyttehjälper)..

Jag vet inte om jag "läst" er rätt men det låter för mig som att det fattas rakriktning. En bra övning för att kolla det är att rida exakt spikrakt men ställa hästen litegrann i nacken så att du just ser näsborren. inte mer och inte mindre. Hästen ska inte vara böjd i kroppen utan rak.

Tills detta fungerar så skulle jag nog göra en kortare paus från skolorna och köra start och stopp (eller avsaktning till lägre gångart), det blir ju väldigt tydligt i halten om hästen är rakrikrad och har bjudning in i den.
Var kanontydlig i dina hjälper och bestäm redan innan precis den ridväg du tänkt göra så att du kan kontrollera varje steg (men utan att överbromsa hästen). När du märker att det fungerar så utökar du med skolorna men ha framåtbjudningen som riktmärke, tappar han den är skolan inget värd. Avbryt innan det händer och rid rakt fram i fräscht tempo

I skritten går han på bra framåt i hög korrekt form även när jag gör skolorna. I traven tänker han uppåt, uppåt även om jag bara rider rakt fram. Trycker jag på liite mer då (först tar han framåtdrivningen som mer uppåt så jag måste driva lite extra) så tänker han bara framåt framåt. Känns plötsligt som om man sitter på ett ånglok

Kan du lägga ner honom i skritten också? När det gäller traven skulle framåtbjudningen vara nummer ett för mig. Blir han ett ånglok så är det halvhalter som gäller eller gå in i en korrekt skola el. skuldra in (det finns en gräns på hur mkt de kan ånga på om de är korrekt böjda).

Antagligen är han inte stark nog än att klara att göra korrekta skolor med bibehållen framåtbjudning, då får du testa med skuldran in och se var exakt gränsen går. Direkt du känner tendens till att han tänker uppåt och tappar bjudning måste du gå ur rörelsen och rida framåt.

 

[Saigon]

Sv: Att vilja föör mycket

Jag håller med Prince Fair här. Jag anser också att han fattas framåtbjudning och att det är det som du ska koncentrera dig på att försöka åtgärda.

Du visad för ett tag sedan en film från tävling där du angav att han var trött. Min tanke när jag såg filmen då var att han hade grava problem med framåtbjudningen (har själv en valack som jag haft stor problem med bjudningen på). På filmen gick din häst knappt fram i trav utan det var en blandning mellan skritt och trav. Och även om han var trött så blir det inte så illa som det han visade upp om det inte även fattas rejält med framåtbjudning. Mga hästar fattas framåtbjudning på tävling, men nu när jag läser ditt inlägg så tror jag att du även har problem med bjudningen till vardags. Jag tror tyvärr inte att det handlar om att han vill för mkt.

I och med att han är så ung så är det otroligt viktigt att du får rätsida på det för problemen kommer annars bara att bli värre. Och får rätsida på det får man genom att vara superaktiv själv som ryttare. Dvs gör hela tiden omväxlande arbete. Gör övergångar, lägg in volter, rid ett par steg i en övning och byt till nästa eller lägg en volt, ändra riktning eller gångart etc. Ha honom aktiv och lägg istället in många skrittpauser. Ransaka dig själv och se till att du aldrig själv sitter och blir oaktiv pga av bekvämlighet. Rid även ut mycket i friskt tempo och lite lägre form och koncentrera dig på att få honom framåt.

Själv tyckte jag att jag red aktivt ända till jag bytade tränare. Herregud vad jag tyckte det var jobbigt att rida helt plötsligt Hästen svarade dock relativt snabbt, det jobbigast var att få ordning på mig själv så att jag var aktiv hela tiden. Men det gjorde susen!

 

[TeamLundVer]

Sv: Att vilja föör mycket

Håller med. lägger till att växla med fri skritt många många gånger. eftersom hästen vill så mycket och gör lite mer än han egentligen orkar så kan man skritta lite så att även om han gör för mycket så gör han det väldigt kort stund i taget. Ett angenämnt problem du har faktiskt. Det blir säkert kanonbra i längden. Hästen verkar ju ha huvud för detta.

DET är nog ett av de moment som jag är lite sämre på att lägga in skrittpauser, framförallt vid uteritt. Får se till att bli bättre på det helt enkelt. Är tyvärr inte så lätt när andra pållen (som jag haft i snart 12 år) inte riktigt "kan" skritta efter att man skrittat fram vid uteritt. Jag har helt enkelt vant mig vid det..

Det får bli SKÄRPNING på den punkten

 

[TeamLundVer]

Sv: Att vilja föör mycket

Jag får inte ihop detta....kan du inte få honom framåt bjuder han inte.
Jag skulle jobba med att sänka hästen i nacken och rida på framåt en period, och när du får honom framåt med rund överlinje och låg nacke kan du lägga till mindre tempoväxlingar, variera lite i samlingsgrad etc.

Att hästen kan gå i en hög form är bara bra så länge det är ryttaren som placerat den där, och att den samtidigt kan läggas ned riktigt låg.
Ju mer samling desto mer måste man även kunna sänka hästen i formen.

Är ju en tolkningsfråga, men för mig är en häst utan framåtbjudning en häst som tänker bakåt, blir lite svårt att förklara i skrift men skillnaden mot Danne är att han tänker uppåt. Problemet med att rida på rakt fram vid uteritt är att jag får en korsning mellan en giraff och ett ubåtsteleskop Det spelar ingen roll om han får "titta av sig" omvärlden är en otroligt spännande plats, tydligen.. Så att rida framåt på honom går inte riktigt ihop med att sänka nacken när jag rider ut. Rider jag på banan så är det en annan sak men helst vill jag inte behöva harva runt där i tid och otid.

 

[TeamLundVer]

Sv: Att vilja föör mycket

Kan du lägga ner honom i skritten också? När det gäller traven skulle framåtbjudningen vara nummer ett för mig. Blir han ett ånglok så är det halvhalter som gäller eller gå in i en korrekt skola el. skuldra in (det finns en gräns på hur mkt de kan ånga på om de är korrekt böjda).

Antagligen är han inte stark nog än att klara att göra korrekta skolor med bibehållen framåtbjudning, då får du testa med skuldran in och se var exakt gränsen går. Direkt du känner tendens till att han tänker uppåt och tappar bjudning måste du gå ur rörelsen och rida framåt.

Jag kan lägga ner honom i skritten utan problem, i skritten tappar han inte framårbjudningen heller varken vid framåtridning eller skolor (även om han går i en högre form).

Det är traven jag har problem med, både att lägga ner honom (enbart vid uteritt, fungerar i paddocken/ridhus) och att han tappar tempo trots att han bara rids rakt fram.

 

[Mabuse]

Sv: Att vilja föör mycket

Jag får inte ihop detta....kan du inte få honom framåt bjuder han inte.
Jag skulle jobba med att sänka hästen i nacken och rida på framåt en period, och när du får honom framåt med rund överlinje och låg nacke kan du lägga till mindre tempoväxlingar, variera lite i samlingsgrad etc.

Att hästen kan gå i en hög form är bara bra så länge det är ryttaren som placerat den där, och att den samtidigt kan läggas ned riktigt låg.
Ju mer samling desto mer måste man även kunna sänka hästen i formen.

Det är min tanke också - enligt min erfarenhet är en häst som går i hög samlad form och inte genast blir längre och lägre när man släpper efter på tygeln i själva verket inte samlad utan spänd. Man vill ju ha en mjuk, elastisk häst som rör sig runt och framåtgripande, inte en spänd häst som rör sig uppåt snarare än framåt.

En häst med tendens att själv välja en hög form skulle jag inte rida samlande rörelser som skolor på, utan lösgörande som skänkelvikning och bågar, så att den började söka sig framåt-nedåt istället. Därifrån kan man börja med samlingen igen.

 

[the_connemara]

Sv: Att vilja föör mycket

Kan du inte be honom om fokus och en normal arbetsform utan att flytta honom?

 

[_sara_]

Sv: Att vilja föör mycket

(Har bara snabbläst några inlägg...) Men---varför inte bara rida ut med en kompis och ha KUL med din häst....att bara "traggla" (även om man gör det ute) med en sån ung häst måste ju också ta död på framåtbjudningen. Visst ska man utbilda hästen, men man får aldrig glömma att ge lite tillbaka till hästen också.

Jag menar inte att man ska ut och flängrida, men ibland måste man ju även tänka på att hästen är ung, låt den hitta sitt eget självförtroende också, låt den gå friskt framåt, ut i terrängen, låt den jobba med hela kroppen, ta med en kompis, ta en härlig galopp....det ska vara kul att rida, även för hästen Lycka till

 

[the_connemara]

Sv: Att vilja föör mycket

(Har bara snabbläst några inlägg...) Men---varför inte bara rida ut med en kompis och ha KUL med din häst....att bara "traggla" (även om man gör det ute) med en sån ung häst måste ju också ta död på framåtbjudningen. Visst ska man utbilda hästen, men man får aldrig glömma att ge lite tillbaka till hästen också.

Jag menar inte att man ska ut och flängrida, men ibland måste man ju även tänka på att hästen är ung, låt den hitta sitt eget självförtroende också, låt den gå friskt framåt, ut i terrängen, låt den jobba med hela kroppen, ta med en kompis, ta en härlig galopp....det ska vara kul att rida, även för hästen Lycka till

Man tragglar inte bara för att man rider hästen i form och aktiverar den. Jag tycker snarare man tar död på framåtbjudningen om man kräver arbete ibland och ibland inte. Kul kan man ha lika bra när man arbetar hästen och man behöver aldrig ha några diskussioner om ramen om man alltid har hästen i ramen när man arbetar med den