Att vara feminist

Jag är feminist. Jag känner ibland att jag inte inte blir accepterad till fullo som feminist för att jag inte är vänster. Sedan känner jag även att jag ibland har lätt att bli accepterad just för att jag inte är vänster. Sedan finns det det män som provoceras oerhört. I grunden är det tillräckligt provocerande att jag är kvinna med starka åsikter om frågor som rör även män. Det gör mig då per automatik till rabiat vänsterfeminist. Jag säger gärna att jag är feminist, men tyvärr är begreppet så laddat och feminismen ibland så exkluderande, att jag känner att jag riskerar att missa målet genom att påtala det.
På vilket sätt upplever du feminsmen som exkluderande? Tråkigt!
 
Har man andra åsikter än feministiska kan man nog bli rätt hårt ansatt på buke är min uppfattning.

Däremot värderar jag många åsikter här och har lärt mig mycket.
 
Ja. Alllmän vettighet är inte synonymt med feminism. Inte ens i de fall då den allmänt vettige personen är man.

Sen finns det ju feminister som drar olika mycket åt likhet respektive särart. Jag är nog inte särskilt benägen att se särartsfeminister som feminister.

Dessutom tycker jag att många kvinnor som säger att de inte är feminister, framstår som betydligt mer feministiska än många av de män som påstår att de är feminister gör.
Gilla för att du inte ser särartsfeminister som feminister. Jag tror att många människor med sunda jämställdhetsvärderingar är obenägna att kalla sig för feminister just på grund av det egendomliga tankegods som särartsfeminister och andra hårdprofilerade feminister propagerar för tex när det gäller hederskultur och hedersvåld. Den första impuls jag får är att distansera sig så långt som det går.

Min omgivning etiketterar mig som feminist, men jag kan vara lite tveksam till att kalla mig feminist just för att inte sammanblandas med en del tokiga och destruktiva åsikter som också kallas feministiska.
 
Just den tråden gjorde mig faktiskt så förbannad att jag lätt hade lämnat buke om jag hittade ett annat kvinnodominerat generellt forum. Tyvärr kryllar det inte av dylika.

Jag tycker det kan vara rätt motigt, men jag ser inte heller att det finns några alternativ.
Jag kan inte leva och förneka mina åsikter.
Jag kan bara hålla med dig.
 
Jag är feminist och i min närhet finns det åtminstone 2 sverigedemokrater och resten är moderater och kristdemokrater. Det är min familj,det. ingen är feminist utom jag. Bland mina vänner är alla feminister, på mitt jobb likaså. Jag behöver verkligen dessa andningshål för att stå ut med min familjs vidriga åsikter.
 
Hmm, jag har nog aldrig stött på de där feministerna som syns och hörs mest på ett dåligt sätt. Men de refereras till ofta.. Vad exakt är det för feminister du syftar på?

Jag har "stött på dem". Innan jag hunnit sätta mig mer in i strukturerna. För min del är jag på tok för nyfiken för att bli upprörd och anti och hittills har jag omvärderat samtliga situationer.
 
Jag har "stött på dem". Innan jag hunnit sätta mig mer in i strukturerna. För min del är jag på tok för nyfiken för att bli upprörd och anti och hittills har jag omvärderat samtliga situationer.
Men vilka är det? Vad gör de? Vad säger de?
Jag förstår oftast inte vilka fenomen det handlar om, mer än att det är människor som tar plats och blir obekväma.
 
Har man andra åsikter än feministiska kan man nog bli rätt hårt ansatt på buke är min uppfattning.

Däremot värderar jag många åsikter här och har lärt mig mycket.
Jag tänker att man stöter på motstånd när man utmanar normen. Feministiska åsikter finns ju inom ett stort spann, vissa har blivit norm i många sammanhang men eftersom feminism (iaf för mig) innebär att fortsätta utmana framåt så stöter man på lika hårt motstånd när man uttrycker feministiska åsikter som är nya för den stora massan.
 
Gilla för att du inte ser särartsfeminister som feminister. Jag tror att många människor med sunda jämställdhetsvärderingar är obenägna att kalla sig för feminister just på grund av det egendomliga tankegods som särartsfeminister och andra hårdprofilerade feminister propagerar för tex när det gäller hederskultur och hedersvåld. Den första impuls jag får är att distansera sig så långt som det går.

Min omgivning etiketterar mig som feminist, men jag kan vara lite tveksam till att kalla mig feminist just för att inte sammanblandas med en del tokiga och destruktiva åsikter som också kallas feministiska.
Särartsfeminister är ju inte så vanliga idag, möjligen inom de mer konservativa politiska riktningarna typ KD.
Jag har nog missat vad särartsfeministerna säger om hederskultur? Kan du berätta?

Jag har förövrigt också svårt att få in särartsfeminismen. Det är helt främmande för mig hur det kan få räknas som feminism idag när vi trots allt kommit så långt i kunskapsläge.
 
Jag kallar mig feminist. För mig är det lika främmande att inte vilja kalla sig feminist för att det finns personer jag ogillar som också kallar sig feminist, som att säga att jag inte är hästmänniska för att det finns andra hästmänniskor som enligt mig har dålig hästhållning.

Min erfarenhet är kvinnor som tycker att "västerlandsfeminismen" är överdriven och att det inte längre finns något att kämpa för ofta inte jobbar med sådana jobb att de ens har möjlighet att slå i något glastak. Jag jobbar i en mansdominerad bransch och nyligen har vi haft tillsättningar av nya chefsroller som fått mina manliga kollegor att helt på eget bevåg höja på ögonbrynen och undra om inte lite gammal hederlig sexism hade ett finger med i spelet.

Är också med i olika arbetsrelaterade nätverk men har lämnat ett par som inte är uttalat kvinnoseparatistiska eftersom kvinnoföraktet lyser igenom så himla starkt. Uttalanden som att anledningen till att det är få kvinnor i branchen är pga biologi, att kvinnor överlag är sämre lämpade för yrket, att kvinnor som lämnar gör det för att de är dåliga och inte för att deras arbetsmiljö är outhärdlig...

Jag antar att många män på kvinnodominerade arbetsplatser kan känna igen sig. Jag tror inte att just ovanstående är ett manligt beteende, utan ett mänskligt. Och därför kallar jag mig feminist, för att jag vill ändra på de normer som begränsar människor - både kvinnor och män. Feminismen är den enda ideologi som jag tycker försöker göra detta.
 
Särartsfeminismen som några av er pratar om, finns den alls längre? Tycker inte att jag stöter på den.

På senare år är ju däremot intersektionalitet nytt för feminismen och där kan man känna sig lite frånåkt som vit gammelfeminist. Jag blev utslängd från en grupp för kvinnor och ickebinära för att jag inte lyckades hålla mig på rätt sida den ytterst fina gränsen.
 
Jag uppfattar verkligen inte att de flesta är feminister! Jag är förvånad över att en enda person existerar som enbart träffar feminister.
Dina två meningar hänger inte ihop :)

Jag träfar verkllien inte ebart feminister. Samtidigt är lejonparten av de personer jag träffar utanför klassrummet för de feministiska idéerna - oavsett vad de kallar sig.

Oerhört få säger emot om man säger att kvinnor och män ska ha lika lön och rättigheter, samma tillgång till makt och inflytande, att män inte ska särbehandlas eller få snopptillägg i lönebeskedet.

Måhända lever jag i en bubbla - men är det verkligen så att majoriteten av de du möter är för patriarkat, för genusgrundade löner, för manlig överlägsenhet i yrkes-, samhälls- och vardagsliv?
 
Oerhört få säger emot om man säger att kvinnor och män ska ha lika lön och rättigheter, samma tillgång till makt och inflytande, att män inte ska särbehandlas eller få snopptillägg i lönebeskedet.

Ja, men det har ingenting med feminism att göra.

Eller delvis eftersom starkt feministiskt inflytande är en garant för att män får färre rättigheter och fler skyldigheter än kvinnor.

Sverige är ett bra exempel. Här har män färre rättigheter och fler skyldigheter.
 
Självklart har det det. Kommer du in igen, för sjuttielfte gången, och ska lära upp en massa kunniga feminister om vad det handlar om ? Mycket tröttsamt. Eftersom du inte vill kalla dig feminist själv har du knappast tolkningsföreträde för din skeva tolkning.

Handlar inte om tolkningar. Det räcker att läsa lagen. Män har färre rättigheter.

Och går vi till regelverk och skrivelser så noteras snart att män har fler skyldigheter än kvinnor. Du brukar själv prata om att män specifikt har särskilda skyldigheter att agera förebyggande rörande våld mot kvinnor.
 
Jag är feminist. Jag känner ibland att jag inte inte blir accepterad till fullo som feminist för att jag inte är vänster. Sedan känner jag även att jag ibland har lätt att bli accepterad just för att jag inte är vänster. Sedan finns det det män som provoceras oerhört. I grunden är det tillräckligt provocerande att jag är kvinna med starka åsikter om frågor som rör även män. Det gör mig då per automatik till rabiat vänsterfeminist. Jag säger gärna att jag är feminist, men tyvärr är begreppet så laddat och feminismen ibland så exkluderande, att jag känner att jag riskerar att missa målet genom att påtala det.
Efttersom jag är Centerpartist och har partiledare och företrädare för partiet som är uttalade feminister så möter jag inte det där.

Det är liksom självklart i min omgivning att man kan tillhöra andra politiska inriktningar än 'vänstern och ändå vara glödande feminist. Mycket har vi Annie att tacka för det. Nu fattar folk. Men inom C har det varit självklart länge.
 
Ja, men det har ingenting med feminism att göra.

Eller delvis eftersom starkt feministiskt inflytande är en garant för att män får färre rättigheter och fler skyldigheter än kvinnor.

Sverige är ett bra exempel. Här har män färre rättigheter och fler skyldigheter.
Ge exempel på vilka rättigheter som kvinnor har och män har fråntagits?
Vilka skyldigheter har män som kvinnor inte har?
 
Ge exempel på vilka rättigheter som kvinnor har och män har fråntagits?
Vilka skyldigheter har män som kvinnor inte har?

Två särskilda rättigheter som specifikt givits kvinnor på 2000-talet.

Socialtjänstlagen
Att kvinnor i särskilt utsatt situation ska beaktas. (inte män i utsatt situation)

(2005:1089)
Bidrag till kvinnor som vill organisera sig. (inga motsvarande bidrag för män)

Mig veterligen har inte män några rättigheter som kvinnor inte har. Samtidigt har kvinnor ett flertal. Det finns fler exempel än de jag nämnde ovan.

Beträffande skyldigheter är feminismens syn på att män specifikt ska ta kollektivt ansvar och agera förebyggande, för vad en liten minoritet män gör ett bra exempel.

Om frågan hanterats utifrån att kvinnor och män ska ha samma skyldigheter hade samtliga människor oavsett kön (eller ingen) ansetts ha skyldighet att agera förebyggande mot våld.
 
Senast ändrad:

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp