Att träffa främlingar på hemmaplan (utbruten från Dejtingtråden 34)

[Regnbågen]

Är det bara jag, eller är det mer nervöst och jobbigt att träffa en ny person på något allmänt ställe som ett café eller restaurang, jämfört med att mötas hemma hos någon eller ute i naturen?
Jag ses hellre hemma hos någon eller tar en promenad som en första dejt, för att kunna vara mer avslappnad. Café blir så stelt tycker jag.

Hur brukar era första dejter se ut?

 

[pepp]

Är det bara jag, eller är det mer nervöst och jobbigt att träffa en ny person på något allmänt ställe som ett café eller restaurang, jämfört med att mötas hemma hos någon eller ute i naturen?
Jag ses hellre hemma hos någon eller tar en promenad som en första dejt, för att kunna vara mer avslappnad. Café blir så stelt tycker jag.

Hur brukar era första dejter se ut?

Oftast promenad, eller hemma hos nån av oss. Avskyr att fika

 

[Bison]

Är det bara jag, eller är det mer nervöst och jobbigt att träffa en ny person på något allmänt ställe som ett café eller restaurang, jämfört med att mötas hemma hos någon eller ute i naturen?
Jag ses hellre hemma hos någon eller tar en promenad som en första dejt, för att kunna vara mer avslappnad. Café blir så stelt tycker jag.

Hur brukar era första dejter se ut?

Som @pepp, promenad eller ses hemma. Hatar att sitta still och glo på någon

 

[Tonto]

Är det bara jag, eller är det mer nervöst och jobbigt att träffa en ny person på något allmänt ställe som ett café eller restaurang, jämfört med att mötas hemma hos någon eller ute i naturen?
Jag ses hellre hemma hos någon eller tar en promenad som en första dejt, för att kunna vara mer avslappnad. Café blir så stelt tycker jag.

Hur brukar era första dejter se ut?

Körde typ Museum eller hemma hos någon. Hatar promenad och fika-dejter.

 

[_Taggis_]

Är det bara jag, eller är det mer nervöst och jobbigt att träffa en ny person på något allmänt ställe som ett café eller restaurang, jämfört med att mötas hemma hos någon eller ute i naturen?
Jag ses hellre hemma hos någon eller tar en promenad som en första dejt, för att kunna vara mer avslappnad. Café blir så stelt tycker jag.

Hur brukar era första dejter se ut?

Eftersom jag alltid tänker att den man träffar kan vara en potentiell våldsverkare så har jag i hela mitt liv undvikit att träffa okända män/killar i hemmiljö. Jag har föredragit att göra nåt aktivt men neutralt. Kan inte tänka mig nåt värre än en middag, kan inte äta framför nån annan. Dricka kaffe möjligtvis, men fasen så trist och stelt...

 

[Ramona]

Är det bara jag, eller är det mer nervöst och jobbigt att träffa en ny person på något allmänt ställe som ett café eller restaurang, jämfört med att mötas hemma hos någon eller ute i naturen?
Jag ses hellre hemma hos någon eller tar en promenad som en första dejt, för att kunna vara mer avslappnad. Café blir så stelt tycker jag.

Hur brukar era första dejter se ut?

Jag undviker att träffa okända människor i deras hem tills jag kan förlita mig på att de inte tänker fritzla mig eller annat. Jag har ingen anledning till att träffa folk i deras hem det första jag gör, när det finns en massa andra mer neutrala ställen att träffas på utan risk.

 

[Tonto]

Jag undviker att träffa okända människor i deras hem tills jag kan förlita mig på att de inte tänker fritzla mig eller annat. Jag har ingen anledning till att träffa folk i deras hem det första jag gör, när det finns en massa andra mer neutrala ställen att träffas på utan risk.

Det är intressant hur alla är olika. Jag är mer orolig över att vara i en relation än att träffa en ny människa i deras hem när det kommer till våld.

 

[Bison]

Jag undviker att träffa okända människor i deras hem tills jag kan förlita mig på att de inte tänker fritzla mig eller annat. Jag har ingen anledning till att träffa folk i deras hem det första jag gör, när det finns en massa andra mer neutrala ställen att träffas på utan risk.

Jag tycker det är perfekt att åka hem till någon, då kan jag åka hem när jag ledsnat, mer besvärligt att sparka ut någon
Kan även inspektera så personen håller rätt städnivå
Har aldrig varit rädda för att något ska hända.

 

[sorbifolia]

Jag kör 1-2 dejter på offentligt ställe, sedan evt hemma hos dejten, och till slut evt hemma hos mig. Säkerhetsåtgärder.

 

[Ramona]

Det är intressant hur alla är olika. Jag är mer orolig över att vara i en relation än att träffa en ny människa i deras hem när det kommer till våld.

Jo, båda är ju förstås illa och en verklig fara. Det farligaste en kvinna kan göra förutom att vara gravid och föda barn är att vara tillsammans med en man, än värre göra slut med en man. Statistiskt sett över världen.

Men jag är rätt så övertygad om att ifall man lär känna någon så kommer varningstecknen att uppenbara sig av sig självt, och då har man valet att avsluta relationen på ett förståndigt sätt beroende på vad som händer. Det gäller bara att se och höra de där varningsklockorna när de ringer.

Men jag behöver inte gå rakt in i fällan. Jag kan få känna på en person i en offentlig miljö innan jag riskerar mitt liv. Det finns ju hur många historier som helst där både män och kvinnor dött på Tinder-dejten.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/gick-pa-tinderdate-ranades-och-hotades
https://www.expressen.se/nyheter/ashlyn-25-hittades-dod-timmar-efter-tinderdejten/
https://www.expressen.se/nyheter/kevin-25-blev-uppaten-under-sin-dejt/
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/xPdX2p/mordaren-stamde-traff-med-grace-22-pa-tinder
https://lajvo.se/23-aariga-molly-moerdades-av-tinder-dejten-haer-aer-hennes-sista-meddelande

Jag behöver inte bli någon i statistiken. Jag kan lära mig av andras misstag. Sen är jag inte rädd för människor. Jag har haft ONS där jag gått hem med killen etc, men då har jag ändå fått vibbarna innan hurdan en person är, om det inte finns faktiska referenser att fråga. Jag frågar alltid människor i hans umgängeskrets hur det brukar se ut etc. Det är väldigt lätt att få människor att prata. Speciellt kompisarnas flickvänner är lätta att få information ifrån och de vet ju oftast hur det ser ut. Är det mycket tjejer som kommer och går? Är det bra avslut eller är det kaos etc?

 

[Sel]

Jo, båda är ju förstås illa och en verklig fara. Det farligaste en kvinna kan göra förutom att vara gravid och föda barn är att vara tillsammans med en man, än värre göra slut med en man. Statistiskt sett över världen.

Men jag är rätt så övertygad om att ifall man lär känna någon så kommer varningstecknen att uppenbara sig av sig självt, och då har man valet att avsluta relationen på ett förståndigt sätt beroende på vad som händer. Det gäller bara att se och höra de där varningsklockorna när de ringer.

Men jag behöver inte gå rakt in i fällan. Jag kan få känna på en person i en offentlig miljö innan jag riskerar mitt liv. Det finns ju hur många historier som helst där både män och kvinnor dött på Tinder-dejten.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/gick-pa-tinderdate-ranades-och-hotades
https://www.expressen.se/nyheter/ashlyn-25-hittades-dod-timmar-efter-tinderdejten/
https://www.expressen.se/nyheter/kevin-25-blev-uppaten-under-sin-dejt/
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/xPdX2p/mordaren-stamde-traff-med-grace-22-pa-tinder
https://lajvo.se/23-aariga-molly-moerdades-av-tinder-dejten-haer-aer-hennes-sista-meddelande

Jag behöver inte bli någon i statistiken. Jag kan lära mig av andras misstag. Sen är jag inte rädd för människor. Jag har haft ONS där jag gått hem med killen etc, men då har jag ändå fått vibbarna innan hurdan en person är, om det inte finns faktiska referenser att fråga. Jag frågar alltid människor i hans umgängeskrets hur det brukar se ut etc. Det är väldigt lätt att få människor att prata. Speciellt kompisarnas flickvänner är lätta att få information ifrån och de vet ju oftast hur det ser ut. Är det mycket tjejer som kommer och går? Är det bra avslut eller är det kaos etc?

Riktigt så enkelt är det inte, anser jag. Jag tycker att du förminskar faran. "Varningstecknen" finns inte alltid där, inte ens för nära och kära.
Det skadar aldrig att vara extra försiktig.
Edit: sedan finns det ju inte alltid vänner, bekanta eller ex att fråga - särskilt inte innan en första dejt. Det börjar ju bli obekvämt om en via sociala media messar en massa eventuellt behöriga, eller hur menar du?

 

[Ramona]

Edit: sedan finns det ju inte alltid vänner, bekanta eller ex att fråga - särskilt inte innan en första dejt. Det börjar ju bli obekvämt om en via sociala media messar en massa eventuellt behöriga, eller hur menar du?

Nä, innan en första dejt går det ju inte ifall det är en okänd person. Men jag frågar alltid när jag väl "kommit in i gänget". Och såklart finns det inte alltid tydliga tecken från början, det är ju en lurperiod som gås igenom först. Men är man lite påläst om normaliseringsprocessen och våld i nära relationer så ser man tydligt signalerna när man väl lär känna en person.

Sen handlar det ju inte om att sätta ner folk vid köksbordet och hålla någon typ av förhör, men jag kollar läget hos folk runt omkring honom. Gärna som i mitt fall som dejtar män, kompisarnas flickvänner. De är alltid mer benägna att säga vad de tycker och tänker.

 

[Sel]

Nä, innan en första dejt går det ju inte ifall det är en okänd person. Men jag frågar alltid när jag väl "kommit in i gänget". Och såklart finns det inte alltid tydliga tecken från början, det är ju en lurperiod som gås igenom först. Men är man lite påläst om normaliseringsprocessen och våld i nära relationer så ser man tydligt signalerna när man väl lär känna en person.

Sen handlar det ju inte om att sätta ner folk vid köksbordet och hålla någon typ av förhör, men jag kollar läget hos folk runt omkring honom. Gärna som i mitt fall som dejtar män, kompisarnas flickvänner. De är alltid mer benägna att säga vad de tycker och tänker.

Fast nu pratade vi ju om, som jag uppfattade det, att träffa någon för första eller andra gången typ. Hur tryggt det är att träffa främlingar på privata platser som hemma i deras lägenhet till exempel.

 

[Sel]

@Ramona Förlåt, jag har just läst ikapp igen och ser att jag totalt vimsat bort mig i diskussionen. Med det sagt tror jag det är hemskt farligt att tro att varningstecknen alltid är så tydliga. Gång på gång läser man ju om misshandlade kvinnor som inte blir trodda eftersom han verkade vara en sådan helyllekille utåt, även bland släkt och vänner.

 

[AbCdE]

@Ramona Förlåt, jag har just läst ikapp igen och ser att jag totalt vimsat bort mig i diskussionen. Med det sagt tror jag det är hemskt farligt att tro att varningstecknen alltid är så tydliga. Gång på gång läser man ju om misshandlade kvinnor som inte blir trodda eftersom han verkade vara en sådan helyllekille utåt, även bland släkt och vänner.

Jo, men som försiktig kvinna kan man själv vara uppmärksam på varningstecken, som inte syns utåt. För om och om igen när man läser om kvinnomisshandlare så fanns varningstecken tidigt i relationen men kvinnorna förminskades och lämnade inte mannen i tidigt skede, innan det var för sent. Är man inte beroende av tvåsamhetsnormen tror iaf jag att det är lättare att bryta upp. Tyvärr är det många som föredrar ett dåligt förhållande än inget förhållande men som jag tolkar @Ramona tillhör hon inte den gruppen. Jag kan dock ha fel.

 

[pepp]

Jag har helt ärligt aldrig varit orolig då jag bjudit hem folk, eller åkt hem till en okänd person. Om de nu skulle vilja skulle de kunna "fritzla" mig år in i relationen.
Det här såg så konstigt ut nu när jag skrev det, lät bättre i huvudet
Men jag menar att man kan ju aldrig vara riktigt säker.

 

[Wysiwyg]

Riktigt så enkelt är det inte, anser jag. Jag tycker att du förminskar faran. "Varningstecknen" finns inte alltid där, inte ens för nära och kära.
Det skadar aldrig att vara extra försiktig.
Edit: sedan finns det ju inte alltid vänner, bekanta eller ex att fråga - särskilt inte innan en första dejt. Det börjar ju bli obekvämt om en via sociala media messar en massa eventuellt behöriga, eller hur menar du?

Jag tänker inte heller att det är så enkelt som att man ser varningstecken och går. Däremot är det ju ett mindre livsinskränkande sätt att undvika fara att inte gå hem till okända män jämfört med att aldrig ha förhållanden.

 

[enough]

Jag har haft ett antal förstadejter på hemmaplan när min magkänsla sagt tveklöst ja till det, ofta då jag skrivit mycket med personen. Vid andra tillfällen har jag tackat nej till det för att jag inte känt den tilliten. Självklart går det aldrig att vara helt säker, varken på första eller tionde dejten eller med det trevliga krogragget, men det måste ju vara upp till var och en att dra sina egna gränser efter hur trygg man känner sig i varje situation. Och aldrig, aldrig bli klandrad och skuldbelagd om det nån gång trots den bra magkänslan skulle gå åt helvete.

 

[hopphast]

Skulle heller aldrig våga träffa någon hemma första gången. Läst alldeles för mycket om dejter som gått snett. Jag vill ses ute bland folk iaf 2 gånger innan man ses hemma så jag hinner få en bild av personen.

Har dock lite svårt att komma på vad man ska göra på dejterna. Tycker middag och fika kan bli stelt. Gillar inte bowling. Promenad är bra men nu har jag varit på en flera promenad dejter som varit trevliga men inte blivit något mer.

Några dejter har jag tyckt att vi inte klickat, några har jag känt varken eller och då inte hört av mig efter och inte killen heller. Någon dejt har jag hört av mig efter men killen känt att vi var mer på ett kompis stadium.

Har också väldigt svårt att veta när jag träffar en person första gången om det är något. Har aldrig blivit kär i någon direkt behöver träffa personen flera gånger.

Blir ni kära direkt? Vad gör ni på dejter som inte är hemma? Hur många dejter har ni gått på utan att det blivit något?

 

[Kiwifrukt]

Jag har träffat män hemma hos dem på första och andra ”dejten” men då har det varit personer som jag redan kände litegrann och hade en annan typ av relation till innan. Det hade liksom inte varit konstigt att ta en kaffe hos vederbörande även utan dejtbiten. Jag hade aldrig gått hem till någon random snubbe från nätet utan valt en offentlig plats. Men jag dejtar inte från nätet heller så i mitt fall blir det lite en icke-fråga.