Att ta på/röra vid någon

[Petruska]

Sv: Att ta på/röra vid någon

Även de som lever i ett ensamhushåll har väl ofta i alla fall någon lite närmre vän? Måste de få sin kroppskontakt hos bekanta (kursare, anställda etc)? Och jag kanske inte alls har lust att bjuda ut min kroppsliga integritet för att någon är ensam. Sex är också ett grundläggande behov men man behöver inte smygrunka i en buske för det liksom.

Var inte det där en lite hård tolkning av vad Myrten skrev?

När jag läste Myrtens inlägg kom jag att tänka på en av mina släktingar, som alltför ung blev änkling för ett tag sedan. Han och jag är inte bara släkt, utan också mycket goda vänner (umgås flera gånger i månaden).

Han har blivit lite mer kramig sedan han blev ensam, och han har ju heller ingen att krama, på ungefär det sätt Myrten är inne på.

Honom ser jag numera alltid till att krama ordentligt när vi ses, och sitter vi tex bredvid varandra på bussen med knäna mot varandra, så låter jag det vara så.

Viktigt är så klart att man är överens (uttalat eller outtalat) om det finns någon erotisk underton eller inte. (I vårt fall definitivt inte, vi är mer som syskon.)

Jag skulle så klart inte göra så här om det kostade mig min integritet, och det hade min vän/släkting vetat i så fall. Jag är inte särskilt kramig annars med kreti och pleti, men med den här vännen är det enbart mysigt.

Kanske borde man se till lite mer noga att komma ihåg att ta i just ensamstående vänner lite mer, förutsatt att det inte känns obekvämt för en själv? Kroppskontakt är ändå en väsentlig hälsofaktor.

 

[Centaur]

Sv: Att ta på/röra vid någon

Håller inte med, jag är singel och har varit det länge men vill verkligen inte bli kramad och kladdad på av kompisar för det.



Så det tycker jag absolut inte man skall börja med! Om personen inbjuder till det själv är det okej, inte annars. Anta inte något om andra människor utifrån deras civilstatus.

 

[Petruska]

Sv: Att ta på/röra vid någon

Anta inte något om andra människor utifrån deras civilstatus.

Självklart inte. Det var jag inte i närheten av att göra.

Jag är som sagt rätt restriktiv med kroppskontakt, tar sällan inititativ till det bland vänner.

 

[tanten]

Sv: Att ta på/röra vid någon

KL

Jag älskar kroppskontakt och är smått beroende av hud.
MEN det ska vara någon jag är nära. En älskad partner tex.

Människor jag inte är nära själsligt kramas jag inte med. Tar nog nästan aldrig initiativ till att kramas - möjligen med avkomman?

Jag har två mycket goda vänner som jag skulle kunna ringa mitt i natten om himlen skulle ramla ner. Men jag kramar dem inte. Vi rör inte vid varann.

Däremot har jag en elev (som är äldre än jag) som gärna vill kramas ibland om vi talat om något viktigt. En god vän kramas alltid och det funkar.
Däremot kan den vännen ställas sig väldigt nära - så nära att vi får kroppskontakt. DET är jag absolut inte bekväm med men behärskar mig och står kvar.

När jag var ung kunde mina vänner ligga i en hög i soffan. Men jag var aldrig med. Det kändes inte bra.

 

[ghost]

Sv: Att ta på/röra vid någon

Är det inte bättre att överlåta beröringssökandet till singlarna i stället då?

Det låter väl generaliserande att singlar behöver mer beröring. Individuella skillnader finns och alla kanske inte har underskott i "beröringsbanken"?

 

[mandalaki]

Sv: Att ta på/röra vid någon

Jag kramar reflexmässigt alla mina vänner. I de fall jag kramar andra är det om de inbjuder till det.

Men för mig handlar det inte om att jag vill ha beröring (trots att jag är singel), jag gör det för att visa 'jag tycker om dig'.

 

[Springsteen]

Sv: Att ta på/röra vid någon

Håller inte med, jag är singel och har varit det länge men vill verkligen inte bli kramad och kladdad på av kompisar för det.



Så det tycker jag absolut inte man skall börja med! Om personen inbjuder till det själv är det okej, inte annars. Anta inte något om andra människor utifrån deras civilstatus.

Nej men precis, Jag har inte velat peta på en människa i flera, flera år! Trots att jag varit singel. Så skulle någon ha börjat vara noga med att ta på mig bara för att jag var singel så hade jag blivit äcklad. Men jag har väldigt hög integritet och mitt "personal space" är ganska stort. Jag tycker t.ex. att det är jobbigt att sitta bredvid någon på tåget som tar stor plats. Då står jag hellre upp.

 

[Brisa]

Sv: Att ta på/röra vid någon

*kl*

Å så intressant att få lyssna på hur ni alla tänker! Jag har blivit mer kramig med åren, har väl aldrig varit direkt illa berörd av en kram men uppskattar dem mer och mer. Privat är jag rätt fysisk, kramar gärna både partner och barn, älskar att klia på hundar och hästar och sover bäst när jag sover tätt intill någon annan.

Har dock funderat på detta, och varför vissa personer känns så naturliga att ha kroppskontakt med. Det handlar nog mycket om vad man är uppvuxen med, van med. I min familj har vi inte kramats sådär jättemycket, men det har blivit mer med åren. Idag kramar jag oftast mamma, pappa och systern när vi säger hej då, det känns helt naturligt. Många jag möter i jobbsammanhang har jag den relationen med, vi kramas när vi ses. Jobbar rätt mycket med Italien och italienare gillar ju att pussas...

Vissa personer kan jag hamna på det fysiska stadiet direkt med. Har funderat över just detta, om vi sänder ut signaler till varandra? (För jag kramar absolut inte alla jag möter, ni som inte gillar det behöver inte bli rädda... )

Var på en jobbresa i Afrika i höst, Uganda, och där är det helt naturligt att nära vänner håller varandra i hand. Även om landet är väldigt homofobt så gäller detta även personer av samma kön. Högt uppsatta män går och håller varandra i handen på stan, jag bara älskar det..!! Jag lärde känna en journalist och han tyckte om att hålla handen när vi pratade. Jag tyckte det kändes väldigt bra, det var för oss viktiga saker vi diskuterade och man fick verkligen känslan av att vi båda var där och då, omvärlden tystnade lite.

Det sägs ju att små barn som är utan fysisk beröring far väldigt illa. Och att bl a oxytocin frigörs vid beröring och får oss att må bra. Jag själv känner att beröring, med rätt personer då, ger mig en väldigt behaglig känsla av trygghet, gemenskap, öppenhet.

 

[Sassy]

Sv: Att ta på/röra vid någon

Jag kramar reflexmässigt alla mina vänner. I de fall jag kramar andra är det om de inbjuder till det.

Men för mig handlar det inte om att jag vill ha beröring (trots att jag är singel), jag gör det för att visa 'jag tycker om dig'.

Så är det för mig med (bortsett från att jag inte är singel ). Vissa av mina vänner gillar inte att kramas, och då kan jag låta bli. Att lägga handen på armen på någon när jag pratar gör jag också för att visa närhet, inte för att jag själv behöver fysisk kontakt. Hoppas verkligen att folk om kring mig inte uppfattar det som "kladdighet"

(Sen misstänker jag att det inte tas lika illa från mig som liten, relativt ung kvinna. Jag utövar verkligen ingen makt på det sättet, och tar bara i människor jag redan känner.)

Jag ogillar själv kramar från främmande, men tycker i övrigt att lite fysisk kontakt är trevligt. En hand på armen eller axeln ser jag som naturligt i de flesta relationer, om anledning finns. Kanske är jag påverkad av att jag jobbat i bar i många år, där man ofta flyttar på både kollegor och gäster som om de vore hästar

 

[Trani]

Sv: Att ta på/röra vid någon

Jag tänker att graden av kroppskontakt har mer att göra med relationen mellan mig och personen än med min och personens situation i övrigt. Som din släkting - jag tänker mig att han bär på en stor sorg och ni står varandra relativt nära. Inte konstigt att man i sorg söker tröst (kroppskontakt) hos sina nära. Alltså, är din släkting verkligen mer fysisk för att han är just ensamstående?

Om jag ser till mina relationer och graden av kroppskontakt så ser jag inga kopplingar till vilka som är ensamstående och inte (eller får kroppskontakt på annat vis, även om jag i och för sig inte har stenkoll på alla deras relationer). Den ändras i alla fall inte när någon av oss får en partner/blir singel. Så just den kopplingen är jag skeptisk till. Behovet av kroppskontakt är nog individuellt ändå. Det är något man bygger upp i det enskilda relationerna.

Jag har kompisar som kan slänga sig ner med huvudet i mitt knä och kommendera mig att plocka deras ögonbryn, andra kompisar som spontant erbjuder massage (trots att jag är "hon som inte gillar att kramas"), och ytterligare andra kompisar som jag skulle få dåndimpen om de gjorde något av de två sakerna. Jag beter mig väldigt olika med olika personer och jag utgår från att jag inte är ett unikum på det planet. Att det hela är avhängigt de enskilda relationerna alltså. Någonstans på vägen släpper man gradvis och ömsesidigt in varandra en bit i sina personliga fysiska sfärer. Som med dig och din släkting, där kanske sorgen (en stor händelse) fick er relation att ändras en smula och ni släppte ömsesidigt in varandra en bit.

För att återkomma till det Myrten skrev, så tycker jag att den typen av utveckling av fysisk närhet kräver en lite närmre relation än att man är bekanta (som jag uppfattar att Myrten skriver om). I relationen "bekant" ser jag inget utrymme för sådan fysisk närhet. Så problemet med beröring kan jag tycka är sekundärt om man är i den situationen att man bara har relationer som kan klassas som bekanta (eller "längre ifrån"). Då saknar man ju ändå relationer som är känslomässigt och intellektuellt nära.