Nu har jag inga barn, och jag kanske resonerar annorlunda om jag får det, det vet jag ju inte, men som det känns nu är inte min häst förhandlingsbar. Hon är en del av paketet, och det får en eventuellt blivande pojkvän finna sig i på ett tidigt stadium. Nu har jag förstått att du tänkte annorlunda kring hästarna när du träffade din man, och då är givetvis läget ett helt annat, självklart. Men vill du ha häst, så ska du självklart ha det. Det går att lösa, allt går att lösa om man bara vill och har bra uppbackning.
Jag har helinackordering på min häst. Det är inget jag aktivt har valt, egentligen. Jag letade hysteriskt stallplats för att det inte fungerade i mitt dåvarande stall (som sköttes kollektivt, för övrigt), hade två hästar och det enda stall som fanns som kunde ta emot båda två var ett där stallägaren bara kunde tänka sig helinackordering. Annars hade jag fått dela upp dem, och ha dem i två olika stall. Nu har jag flyttat igen, och har även här helinackordering. Inte för att jag verkligen prompt behöver det, det enda jag känner var ett krav från min sida var att utsläppen skulle ingå eftersom jag har långt att åka, men det blev i slutändan lättare att ta helinackordering där det fanns ett "fast" pris istället för att bara köpa till vissa tjänster som hade krånglat till hyran för både mig och stallägaren. Men om man har lite taskigt med tid och inte behöver bekymra sig för ekonomin så är helinackordering absolut att föredra. Min häst är en unghäst, så hon vilar x antal dagar i veckan, och om jag absolut inte kan någon av dessa dagar "behöver" jag inte åka till stallet, och alla andra dagar räcker det med att jag åker dit en gång/dag (jämfört med att jag på ett tidigare stall, som låg kanske fem kilometer närmare mitt hem än vad det här gör, var tvungen att åka dit fyra gånger/dag).
Som flera andra påpekat också, välj en häst som antingen klarar av att stå några dagar om det skulle köra ihop sig, eller skaffa en medryttare. Jag tänker att om du köper en stor häst borde det finnas en hel del unga tjejer som kanske inte har råd att skaffa en egen stor häst, och som skulle bli själaglada för möjligheten att få rida en åtminstone några gånger/vecka? Den möjligheten fick jag när jag var sexton, och jag är otroligt tacksam för det så här i efterhand. En häst dör ju faktiskt inte av att vila två dagar i veckan, om medryttaren rider två dagar utöver det så är det ju bara tre dagar du ska pricka in när din man är hemma eller om du kan ordna barnvakt? Och skulle det fungera med fler dagar vissa veckor är det ju bara att ta av vilodagarna, såvida det är en vuxen häst vi pratar om?
