Att introducera akademisk ridning från början...?

[Uddi]

Jag funderade lite på oss alla som håller på och försöker med akademisk/barockridning - de flesta av oss har väl gammal ridskoleridning i botten och håller på och lär om?

Är det nån av er (eller någon som känner någon) som har börjat med denna typ av ridning *utan* att ha "vanlig" ridvana i botten? Dvs en ren nybörjare. Går det? Hur gör man? Vad börjar man med? Vad skulle en akademisk ridskola göra med sina nybörjare?

Exempelvis är det ju mycket balans och grundfunktioner som krävs för att kunna ge fina och rätt signaler....?

(Jo, longera med sitsträning i tre år är ju en metod, men hur många vill/kan göra så?)

Funderingar på det?

 

[Spider84]

Det har jag med funderat på.
Jag tror att man skulle få börja med mycket teori och sedan arbete från makren samtidigt som man får lära sig grunderna på en relativt välskolad häst på så sätt får man ju bästa möjliga förutsättningar.

 

[emindy]

Jag tror nog på er båda, dvs att man börjar med teori, arbete vid marken samt sitsträning via longering eller handledare.
Jag vet inte hur man kan lägga upp det så att även små barn (läs 5-6 år) har tålamod, men förmodligen kan man göra någon slags voltige av longeringen.
Arbetet vid handen är ju redan så trevligt, så det behöver man nog inte göra så mycket annat med.
Sedan stämmer det nog att hästen man jobbar med måste vara ganska duktig, för ärligt talat vet jag inte om den vanliga ridskoleponnyn skulle klara av det bara sådär.

 

[SabinaOchSara]

Jag började på ridskola när jag var åtta och red där i två år. Hann aldrig börja med "riktigt dressyrarbete"... Sen började jag med islandshästridning där jag red i ytterligare tre år. Min instruktör var lite mellan AR och traditionell ridning, så jag har aldrig ridit enligt den vanliga dressyren, samtidigt som gångartsarbetet ibland var lite "korta tygeln och skänkla, mer energi!"

Jag har inte haft några problem att "gå över" till AR eftersom jag som sagt aldrig varit inne på den vanliga dressyrens vägar. Känns väldigt bra, ser hur svårt det kan vara för t ex min mamma när hon rider, att hon ibland faller tillbaka och blir för hårdhänt.

Ridskola med akademiskt tänk är nog precis vad som behövs.. Jag tror som tidigare sagts att det är svårt med sitsarbete i flera år med barn, det funkar inte. Många som ridit i några få år brukar ju tycka farten är det roligaste..

Men det måste ändå gå att anpassa AR-inriktningen efter ryttarnas kunskaper och viljor. Alltså kanske ha lite fart och fläkt men samtidigt göra det i fri form, utan ryck i munnen och skänklar.

Sen tycker jag det är svårt, AR är ju mycket en utbildning ryttare-häst emellan. Man gör ju störst framgång om man rider samma häst.

Men det allra viktigaste tycker jag, är att hästarna borde få utbildning bredvid, och inte bara gå som nånting ryttaren ska lära sig av. Alltså att någon tränar hästarna till hållbarhert och avslappning så skulle hästarna må bättre samtidigt som det skulle bli lättare för ryttarna att känna hur det ska vara.

 

[svea]

Jag har en del elever som inte har ridit dressyr eller på ridskola innan de har kommit till mig. De har helt enkelt köpt sig en häst och haft den att rida ut med.

De får precis samma undervisning som alla andra, dvs man börjar på ruta ett och så ser mn hur långt man kommer innan man stöter på något som behöver filas på. Hur sitsen funkar och vilka ovanor de har tycker jag är väldigt individuellt.

Jag tror inte att man behöver bli longerad i tre år för att hitta en sits där man kan börja jobba. Däremot är det viktigt att jobba en del med sistsen så att man har grundförutsättningar för att börja jobba på ett trevligt sätt, dvs att man kan sitta i en lodrät häst som inte stör hästen, och att man börjar experimentera med att styra/gasa/bromsa med sitsen. Sen kan börja med böjning, skolor et c.

 

[Spider84]

Upplever du att de som tidigare ridit dressyr eller de som bara skogsridit har lättast för sig eller har de lika lätt/svårt för sig?

Kom bara på att den kanske kan vara en intressant sak att ta reda på...

 

[Rikkan]

Många som ridit i några få år brukar ju tycka farten är det roligaste..

Tror du inte att det kan vara grunden till att ryttaren inte lär sig att lyssna på sin häst och ta dess signaler på allvar -farten bedövar känslan?

 

[svea]

Det går inte att generalisera så, faktiskt. Konstiga saker med kroppen kan man ha för sig oavsett om man ridit dressyr eller inte, det är helt individuellt hur svårt eller lätt det är att reda ut de sakerna. Och vad gäller den mentala biten så tror jag att de flesta som kommer till mig är ganska inställda på att vi börjar på ruta ett och jobbar oss fram långsamt.

Sen är det klart att de ekipage som redan börjat träna olika saker med sina hästar ofta kan svinga sig upp för utbildningsstegen lite snabbare i början. Det kan vara att de har tränat dressyr, men även t ex NH eller western. De har ju redan provat och känt efter hur de kan påverka hästarna på olika sätt. Det finns kanske också fler referenspunkter att utgå ifrån när man beskriver hur något ska göras.

 

[Uddi]

Svea, det är precis såna elever jag funderar på - där varken häst eller ryttare är akademiskt utbildade (och ryttaren dessutom är nybörjare). Det behövs ju en hel del träning i balans, och vanlig "hästmanövrering" (styra, stanna, sitta kvar) innan man har så pass koll så man kan försöka lära hästen nåt? Vore det lättare att börja med "normal" ridning tills dessa grundfunktioner finns, för att sedan styra om ekipaget till barock...?

(För hur pass många "välutbildade barockhästar" finns det egentligen att lära upp nybörjare på, på en skala? )

 

[Spider84]

Det var precis så jag menade... om man kunde generalisera (något så där) elle om man inte kunde det.

Känns ju rätt bra att man inte kan det i de flesta fall.

 

[Ardnas]

Just det där med helt nybörjare... Hur gör man med någon som för första gången sätter sig upp på en häst? Visst, först massa balansövningar, sitsträning i skritt och så... Men hur gör man med traven och galoppen? Det är ju faktist min häst ( i det här fallet) och jag utbildar ju henne, så jag vill ju inte longera nybörjaren runt runt i fläng trav och galopp där ryttaren flaxar omkringa och dunsar i ryggen (ajaj..). Men samtidigt, ska ryttaren rida omkring länge i skritt till hon lärt sig så pass kroppskontroll att hon kan ge rätt hjälper för att få en samlad trav (vilket kan bli nästan så länge att nybörjaren tappar sugen, som sagt, farten är ju oftast rolig för nybörjare)?
Sen är det ju så att de som ridit någon annan ridning, oftast har börjat fundera själv och därför pga någon anledning valt just att rida så här. T.ex. att de som ridit ett tag vill lära sig att rida skonsamt för hästen. Nybörjaren tycker väl ofta att "hästar är så fina, vad coolt att flänga runt däruppe"... Hur uppmuntrar man på bästa sätt att fundera kring hästens anatomi och arbetsform? Få dom att intressera sig för VARFÖR man gör något?

 

[SabinaOchSara]

Jo det är mycket möjligt. Är man bara ute efter fart (eller ännu värre kontroll) så tycker jag man hellre ska sätta sig på en MC eller nåt..

Att rida handlar faktiskt inte om att att "flänga runt" så om man inte är beredd på det som ridning faktiskt innefattar tycker jag inte man ska rida. Om man vill spela fotboll men inte orkar springa, vad är det då för mening lixom?

 

[evis]

Vi var lite elaka med barnen nere i Dalarna emellanåt - särskilt killarna i åldern 7-8 ÄR verkligen kaxiga men det är mest prat och ingen verkstad.

Nån gång emellanåt fick de sitta i damsadel, alt stå på hästen (barbacka givetvis!) - och vi ökade helt enkelt farten tills NÅN av dem föll av. Nån lektion så föll nån av killarna av sisådär 5-6 gånger - under mycket skojiga förhållanden då och han var lika snabb upp igen. Visst har man kontroll på det hela och märker man att ungdomen blir rädd måste man självklart kunna avbryta övningarna omedelbart.

Har barnet grundtryggheten i att hästen inte är farlig i sej, så är det ju alltid nyttigt att lära sej att man kan "falla av" utan att göra illa sej.
Vad dessa övningar var nyttiga för? Tja, det var lättare att motivera dem till våra andra sitsövningar då "när du klarar detta så lär du kunna sitta i damsadel i galopp!".

Jag har även en stark känsla av att barnen tycker det är lattjo om man använder sej av hästen på något vis, tex bygger upp banor alt "fäktas" till häst eller får valla (prova valla de andra eleverna i gruppen, alltså när de andra står på backen i en klunga), eller liknande. Behöver inte göras i mer än skritt, men är ändå skoj och motiverar barnen att "lära sej rida".

Viktigt -en förutsättning, är ju dock välskolade hästar. Jag har svårt att förstå varför man sätter upp "nybörjare" på hästar som är lika mycket nybörjare. Ingendera tjänar på det.

 

[Frida_s]

Ridning som ridning

Jag vill lära ut en bra grundridning som mina elever kan änvända oavsett vilken disciplin de vill syssla med. Tycker man ska akta sig för att dra för stränga gränser mellan "normal" ridning" och AR, sätten ätt uttrycka sig är nästan lite skrattretande

AR är så mycket mer än att skritta med böjda hästar och rida lite skolor, allt annat måste också funka och då ska allt annat med läras ut. Sits, balans, halter tempoväxlingar, följsamhet, inverkan på hästen, hjälperna, koordination, ja allt. Det ska enligt min mening inte skilja så mycket oavsett om elev sen tänker rida hopp, dressyr eller western.

Att hela tiden ha en aktiv dialog med eleven om varför man gör som man gör är även det viktigt vad man än sysslar med. Teroribiten är det som missas och slarva med mest ute på ridskolorna, kanske för att ridlärarna själva inte är pålästa nog...

Frida