Att bjuda in hans vänner är för mig ett sätt att ha en bit av Leo med mig, det kände ju honom bättre på slutet. Och att prata om honom, det fina hos honom, hjälper mig nog att läka som människa.Jag tycker absolut att du kan be Leos pappa att han inte delar med sig av den informationen han hittar. Förklara att du mår bättre utav att inte veta. Visst kan det vara hans sätt att sörja och precis som du får respektera det så måste ju också han respektera att du inte vill veta. Jag hoppas för bådas skull att Leos pappa kan börja känna som du istället och att ni tillsammans hyllar den fantastiska människan eran son var.
Jag tycker att du är fantastisk som bjuder in hans vänner. Att du har kraft att tänka även på dem just nu. Tänk om alla de föräldrarna till de vänner jag förlorade som tonåring hade orkat göra det. Så mycket enklare det hade varit om man hade fått prata med vuxna som kände, älskade och sörjde personen som jag själv gjorde. En mamma till en vän jag förlorade som tonåring bjöd in oss vänner och det var fantastiskt att få sitta vid deras köksbord och prata om människan som hade betytt så mycket för mig. Det blev så mycket lättare att komma igenom sorgen och jag tror, jag vill iallafall tro att det kändes bra för henne med. Jag är en sådan som behöver prata mycket om den människan jag har förlorat och det kan vara svårt ibland att som tonåring få till det med vänner i samma ålder. Jag behövde verkligen prata med en vuxen som också kände min vän och som sagt, en mamma öppnade sitt hem och det kommer jag aldrig att glömma. Visst var jag osäker på vad jag skulle möta första gången jag gick dit för trots att jag bara var sexton år så förstod jag ju att mista sitt barn måste vara det fruktansvärdaste en människa kan råka ut för men mest kände jag att vi kunde hela varandra och jag tror att vi kunde det. Däremot var jag inte rädd för hennes sorg i sig.
Att du vill ha med hans vänner i valet av musik gör att jag blir tårögd. Det är så oerhört fint gjort.
Du går verkligen igenom min värsta mardröm just nu och jag önskar så att jag skulle kunna göra något för att lindra din sorg men det enda jag kan göra är att erbjuda dig att jag finns här om du vill prata.
Många varma kramar
När det gäller musikvalet så är det ju de som vet bäst vilken musik han lyssnade på, vilka låtar han älskade. Jag lyssnar ju inte på samma musik, så har ingen riktig koll.
Är förvånad över att jag faktiskt inte känner något hat, jag har just nu bara kärlek och sorg inom mig, och det känns skönt.
Jag tror att han såg det där ljuset som människor pratar om i nära döden-upplevelser, och att han insåg att där fanns friden som han önskade. Jag vill tro att han är lycklig nu, och har det enkelt. Åker skateboard, målar graffiti och fiskar dagarna i ända