Att förlora ett barn... Min son är död....

[Texaz]

Jag tycker absolut att du kan be Leos pappa att han inte delar med sig av den informationen han hittar. Förklara att du mår bättre utav att inte veta. Visst kan det vara hans sätt att sörja och precis som du får respektera det så måste ju också han respektera att du inte vill veta. Jag hoppas för bådas skull att Leos pappa kan börja känna som du istället och att ni tillsammans hyllar den fantastiska människan eran son var.

Jag tycker att du är fantastisk som bjuder in hans vänner. Att du har kraft att tänka även på dem just nu. Tänk om alla de föräldrarna till de vänner jag förlorade som tonåring hade orkat göra det. Så mycket enklare det hade varit om man hade fått prata med vuxna som kände, älskade och sörjde personen som jag själv gjorde. En mamma till en vän jag förlorade som tonåring bjöd in oss vänner och det var fantastiskt att få sitta vid deras köksbord och prata om människan som hade betytt så mycket för mig. Det blev så mycket lättare att komma igenom sorgen och jag tror, jag vill iallafall tro att det kändes bra för henne med. Jag är en sådan som behöver prata mycket om den människan jag har förlorat och det kan vara svårt ibland att som tonåring få till det med vänner i samma ålder. Jag behövde verkligen prata med en vuxen som också kände min vän och som sagt, en mamma öppnade sitt hem och det kommer jag aldrig att glömma. Visst var jag osäker på vad jag skulle möta första gången jag gick dit för trots att jag bara var sexton år så förstod jag ju att mista sitt barn måste vara det fruktansvärdaste en människa kan råka ut för men mest kände jag att vi kunde hela varandra och jag tror att vi kunde det. Däremot var jag inte rädd för hennes sorg i sig.

Att du vill ha med hans vänner i valet av musik gör att jag blir tårögd. Det är så oerhört fint gjort.

Du går verkligen igenom min värsta mardröm just nu och jag önskar så att jag skulle kunna göra något för att lindra din sorg men det enda jag kan göra är att erbjuda dig att jag finns här om du vill prata.

Många varma kramar

Att bjuda in hans vänner är för mig ett sätt att ha en bit av Leo med mig, det kände ju honom bättre på slutet. Och att prata om honom, det fina hos honom, hjälper mig nog att läka som människa.
När det gäller musikvalet så är det ju de som vet bäst vilken musik han lyssnade på, vilka låtar han älskade. Jag lyssnar ju inte på samma musik, så har ingen riktig koll.
Är förvånad över att jag faktiskt inte känner något hat, jag har just nu bara kärlek och sorg inom mig, och det känns skönt.
Jag tror att han såg det där ljuset som människor pratar om i nära döden-upplevelser, och att han insåg att där fanns friden som han önskade. Jag vill tro att han är lycklig nu, och har det enkelt. Åker skateboard, målar graffiti och fiskar dagarna i ända

 

[hoppsann]

Åh, sitter och gråter när jag läser det här. Jag beklagar verkligen er förlust Texaz. Skickar många varma tankar.
Om och varför och om man bara hade... är ingen mening med att älta... Man kan inte lägga om ett livspussel i alla fall... Alla bitar passar ju i varandra oavsett man vill det eller ej.
Fortsätt att fokusera på kärleken i dig och låt andra få lov att ta hand om dig när du behöver det.

 

[Thaliaste]

Så hemskt. Det finns nog inget jag kan skriva som hjälper, men jag skickar varma tankar till dig. Jag vill gärna bidra till minnesfonden så uppdatera oss när den är skapad. Växte upp med mycket droger omkring mig och det är fruktansvärt att se hur illa det kan gå. En fond för att hjälpa andra så de kan lyckas ta sig ur sitt missbruk är verkligen en fin sak att göra till din sons minne. Hans kroppsliga liv i den här världen har inte bara fått ett slut, utan kan också genom fonden ge en början till ett nytt liv för andra.

 

[Texaz]

Nej jag ältar inte, men andra gör. Vi gjorde så gott vi kunde utifrån oss själva, även om det kunde bli fel ibland. Inget vi inte gjorde kunde ha räddat honom, han gjorde sina egna val, även om de var fel.
Får mycket hjälp av grannar och vänner, t ex vill sonen köra sitt vårbruk och grannar ställer upp med maskiner. Fick även vägen fixad igår
Även om det inte handlar om att trösta direkt så känner jag att de så gärna vill bidra med något, och de har ju också en chock att bearbeta och jag tror att det får dem att känna sig bättre.
Alla sörjer vi på olika sätt, och inget är fel....
Fonden tar jag tag i imorgon, den är ju ett sätt för mig att bearbeta mina känslor. Leo ville ju dessutom alltid att alla skulle må bra, då får vi helt enkelt försöka göra det. Han skulle inte vilja skada oss, så då får vi helt enkelt ta hand om varandra och försöka finna glädje och mening

 

[monster1]

All kärlek till dig och din familj Texaz, jag tycker du resonerar otroligt klokt.

 

[TinyWiny]

Att bjuda in hans vänner är för mig ett sätt att ha en bit av Leo med mig, det kände ju honom bättre på slutet. Och att prata om honom, det fina hos honom, hjälper mig nog att läka som människa.
När det gäller musikvalet så är det ju de som vet bäst vilken musik han lyssnade på, vilka låtar han älskade. Jag lyssnar ju inte på samma musik, så har ingen riktig koll.
Är förvånad över att jag faktiskt inte känner något hat, jag har just nu bara kärlek och sorg inom mig, och det känns skönt.
Jag tror att han såg det där ljuset som människor pratar om i nära döden-upplevelser, och att han insåg att där fanns friden som han önskade. Jag vill tro att han är lycklig nu, och har det enkelt. Åker skateboard, målar graffiti och fiskar dagarna i ända

Jag kan verkligen förstå att det känns som att ha en bit av Leo hos dig genom att bjuda in hans vänner. Ens vänner är ju en så stor del utav en själv. Jag är också sådan att jag behöver prata mycket om den älskade som har dött och att få prata läker. Iallafall är det så för mig.

Just musiken går ju oftast rakt in i hjärtat på en så den är ju så viktig. Det är ibland det enda jag har kommit ihåg efter begravningen. Jag tänker fortfarande på en vän när jag hör "Sov lilla sparvöga".

Hon älskade den låten och den spelades på hennes begravning 1989 och varje gång jag har hört den sedan dess så har jag tänkt på henne. Den låten har för mig fått presentera allt det fina i hennes liv och jag har så många gånger gråtit till den i efterhand och den har hjälpt mig att läkas inte "bara" ifrån sorgen efter henne utan även efter andra jag har förlorat.

Jag tror också att han är lycklig nu. Att han genom vinden smeker din kind och torkar dina tårar. Att han nu har fått frid och ro.

Det är läkande att slippa känna hat och vrede och jag är glad för din skull att du iallafall slipper känna de känslorna. För även om det genom sorgens virrvarrväg kan komma sådana känslor med så tror jag ändå att de försvinner snart igen. Dina inlägg utstrålar en så enorm kärlek till honom och jag tycker att du hanterar sorgen så sunt. Du tillåter dig att gråta och du bjuder in hans vänner. Du vågar dela din sorg med andra och det tror jag är den bästa vägen till läkning. Att inte försöka stoppa undan och gömma utan att titta, känna och lyssna på vad man faktiskt känner och ta hand om alltihop.

Många varma kramar

 

[Texaz]

Börjar så sakta ta in att det är för evigt, att han verkligen är borta
En kär vän var på besök idag och hon jobbar på en handelsträdgård och skulle ställa undan det körsbärsträd de hade kvar av den sort han älskade så mycket. Kändes så fint!

Dottern har haft kontakt med Leos förra flickvän, hon hade visst pratat mycket Leo på senare tid, och hon vill gärna komma hit. Dottern kommer också hit på lördag, hon bor ju i Oslo och ville vänta tills hennes pojkvän kunde följa med. Hon säger att det blir lättare för varje dag, vilket känns skönt Hon och Leo hade en väldigt tajt relation, men hon är stark som person och väldigt klarsynt.

I morgon väntar troligen besök på begravningsbyrån, jag hoppas att pappan och jag kan enas, att vi kan få till en fin ceremoni. Jag får veta mer och mer om hans liv, dock röt jag i åt pappan när han började läsa upp de sista sms:en, som ju enbart handlar om droger och pengar. Jag vill inte ha det med mig!
Vill minnas den fina människa han var utan drogerna....

Samtidigt ser jag ju ännu mer att det måste till mycket för att drogerna ska kunna bekämpas, och jag hoppas att fonden ska kunna vara till hjälp.

Får nog bli en tablett att sova på, behöver verkligen den sköna sömn jag hittills haft, är nog tack vare den som jag orkar.
Tack för att ni finns och orkar läsa

 

[kamomillo]

Du är så otroligt klok
Jag letade efter några papper i ett skåp dag, då hittade jag ett par brev från dej, där skrev du så varmt och fint om dina barn!
(breven var bla från -95, så ofta städar jag mina skåp)
Hoppas att det går bra med begravningsbyrån, och att ni kan planera en fin begravning som ni alla kan minnas med värme.
Försök sova nu.

Kraaaam
* Jenny *

 

[Jomenvisst]

Du verkar vara oerhört stark och klok! När min bror dog så bjöd min mamma in hans vänner, dom kunde sitta hos oss hela nätterna och vi skrattade och grät. Tittade på kort, pratade minnen, funderade över livet... Det var så skönt att ha hans vänner där, att se att han var en älskad vän och vilka fina vänner han hade! Det verkar även din son ha, fina vänner som sörjer en fin vän.

Det finns inget rätt eller fel. Den första tiden handlar bara om att överleva, att känna att livet finns kvar inom en. Hitta dom ljusglimtar som gör att det är värt att kliva upp varje morgon. Skratta när något är roligt, gråta när du behöver...

 

[Pigan]

Musik - jag är inte bra på hip hop men det finns så mycket annat. Johnny cash som sjunger peace in the valley, dina händer var fulla av blommor... Som är en psalm från den nya psalmboken 89? Amazing grace, forever Young och mycket mer. Lyssna, känn hur det känns och välj....

 

[Texaz]

Ännu en vacker morgon gryr, och det känns som att Leo är med mig
Fick tips om låt i annan träd, Forgiven med Within Temptation, den passar så bra in och den vill jag (med vänner ifall jag inte orkar) sjunga på hans begravning...

Han hade berättat för sin syster att han hade så dåligt samvete för att alla runtom ställde upp så mycket, och han ändå inte klarade att sluta. Då passar låten in, så att han VET att vi förlåter honom!

Pappan är så fylld av hat och vill hämnas den som sålde till honom, men det är ju också en vilsen själ, som har föräldrar som älskar honom (hoppas jag iaf!). Leo har ju berättat att han själv sålde för att finansiera sitt missbruk, kanske har även han bidragit till någons död....Men det är nog hans sätt att hantera sorgen, och den får han ha för sig själv, han måste ju ta sig ur det hela på sitt sätt.
Han vill även ha begravningen så snart som möjligt, för att kunna släppa allt (hoppas att han gör det också). Själv har jag redan släppt taget om Leo, låtit honom bli fri

Hat hjälper inte, däremot kärlek, det var så han hade velat ha det tror jag. Han var ju själv så full av kärlek. Peacemärket målade han på i stort sett alla sina målningar, och det vill Lucas att vi ska ha på hans gravsten Själv vill jag ha ett smideskors, men såg på pappan att han hellre ville ha en sten, då får det bli så.

Märklig också att jag för några år sen målade en tavla (mest kludd) men min mamma såg (och jag med nu) att det i den finns mönster som av en olycklig människa och en duva som flyger mot himlen. Den står i Leos gamla rum och jag har tänkt måla över den, men nu blir det inte så....

Kamomillo, tänk vad åren går! Har dina brev kvar också

 

[Bewildered]

Jag har last i tysthet, saknat ord. Saknar fortfarande ord...

Vill nog, egentligen, mest saga att jag tycker det ar otroligt starkt av dig att ta in hans vanner. Och att du hedrar honom med karlek och ljus som du gor.
Jag ar bade sa otroligt imponerad av dig... och sa ledsen for dins skull. Onskar jag kunde hjalpa till pa nagot vis. Kramen pa dig.

 

[nyttnick]

Jag har också läst i tysthet. Finns inget jag kan säga, men du har mitt varmaste deltagande. Kramar

 

[Fan of Bill]

Du är så klok Tex

Det finns en text, tagen ur en bok, som tilltalar mig väldigt mycket. Kanske du oxå gillar den?

The night is darker now
and
the wind blows stronger
Fails my heart
I know not how
I can go no longer

 

[martha]

Jag kan verkligen förstå att det känns som att ha en bit av Leo hos dig genom att bjuda in hans vänner. Ens vänner är ju en så stor del utav en själv. Jag är också sådan att jag behöver prata mycket om den älskade som har dött och att få prata läker. Iallafall är det så för mig.

Just musiken går ju oftast rakt in i hjärtat på en så den är ju så viktig. Det är ibland det enda jag har kommit ihåg efter begravningen. Jag tänker fortfarande på en vän när jag hör "Sov lilla sparvöga".

Hon älskade den låten och den spelades på hennes begravning 1989 och varje gång jag har hört den sedan dess så har jag tänkt på henne. Den låten har för mig fått presentera allt det fina i hennes liv och jag har så många gånger gråtit till den i efterhand och den har hjälpt mig att läkas inte "bara" ifrån sorgen efter henne utan även efter andra jag har förlorat.

Jag tror också att han är lycklig nu. Att han genom vinden smeker din kind och torkar dina tårar. Att han nu har fått frid och ro.

Det är läkande att slippa känna hat och vrede och jag är glad för din skull att du iallafall slipper känna de känslorna. För även om det genom sorgens virrvarrväg kan komma sådana känslor med så tror jag ändå att de försvinner snart igen. Dina inlägg utstrålar en så enorm kärlek till honom och jag tycker att du hanterar sorgen så sunt. Du tillåter dig att gråta och du bjuder in hans vänner. Du vågar dela din sorg med andra och det tror jag är den bästa vägen till läkning. Att inte försöka stoppa undan och gömma utan att titta, känna och lyssna på vad man faktiskt känner och ta hand om alltihop.

Många varma kramar

Nämen åååhhh, nu grinar jag , vad fint skrivet

 

[Lejonelle]

Tittar in och kollar läget. Hoppas det gick bra på begravningsbyrån.
Du och din familj finns i tankarna @Texaz. Ofta!

 

[Texaz]

Blev inte något med begravningsbyrån idag, fick inte tid förrän i morgon.....
Pratade länge med fd svärmor idag och fick veta att Leo och hans pappa pratat ut om allt som varit, vilket känns som en lättnad
Hans farbror har dock tagit det hela fruktansvärt hårt (han var även Leos chef och Leo var ofta där), men han bor tack och lov nära exet och är ofta där.
Lucas och jag var idag till handelsträdgården och köpte körsbärsträdet som Leo älskad så högt, samt rosor. Rosorna planterade jag tillsammans med påskliljor uppe på en höjd. Han hade påskliljor och forsytiakvistar i vaser i sin lägenhet, älskade blommor och kom även med blommor till mig, älskade unge!!! På höjden kommer vi att ha en minnesplats, vår egen.
Trädet planterade jag intill min damm, är för blåsigt uppe där.
Har även bett hans vänner skicka foton av Leo, har så få av honom från de senaste åren och vill minnas honom som den unga man han var!
Fem dagar har gått, ofattbart!
Jobbigast nu är Lucas oro för mig, han är rädd att jag ska "göra något dumt" om han åker ifrån mig så mamma får stanna ett tag till, så att han kan åka till skolan. Helst vill han att jag ska börja jobba igen, att allt ska bli "som vanligt", men det vill jag inte än. Själen måste få läka först och sorgen få komma till mig i lugn och ro.
Men livet går vidare, med djupare sorg men med en enorm glädje och tacksamhet över att fått ha honom hos mig i 21 år....

 

[Basilika]

Blev inte något med begravningsbyrån idag, fick inte tid förrän i morgon.....
Pratade länge med fd svärmor idag och fick veta att Leo och hans pappa pratat ut om allt som varit, vilket känns som en lättnad
Hans farbror har dock tagit det hela fruktansvärt hårt (han var även Leos chef och Leo var ofta där), men han bor tack och lov nära exet och är ofta där.
Lucas och jag var idag till handelsträdgården och köpte körsbärsträdet som Leo älskad så högt, samt rosor. Rosorna planterade jag tillsammans med påskliljor uppe på en höjd. Han hade påskliljor och forsytiakvistar i vaser i sin lägenhet, älskade blommor och kom även med blommor till mig, älskade unge!!! På höjden kommer vi att ha en minnesplats, vår egen.
Trädet planterade jag intill min damm, är för blåsigt uppe där.
Har även bett hans vänner skicka foton av Leo, har så få av honom från de senaste åren och vill minnas honom som den unga man han var!
Fem dagar har gått, ofattbart!
Jobbigast nu är Lucas oro för mig, han är rädd att jag ska "göra något dumt" om han åker ifrån mig så mamma får stanna ett tag till, så att han kan åka till skolan. Helst vill han att jag ska börja jobba igen, att allt ska bli "som vanligt", men det vill jag inte än. Själen måste få läka först och sorgen få komma till mig i lugn och ro.
Men livet går vidare, med djupare sorg men med en enorm glädje och tacksamhet över att fått ha honom hos mig i 21 år....

Du är alldeles fantastisk stark. Jag beundrar på sättet du skriver här och kan vara rationell och göra vettiga saker. Kärleken övervinner allt!

 

[Texaz]

Idag ska vi till begravningsbyrån, ska även träffa hans behandlare (en fin gammal vän från ridklubben) om hon hittar någon bra tid. Tänkte då diskutera minnesfonden med henne, kanske även kontakta banken. Vill ju att den ska vara klar när annonsen kommer ut.
Dotter med pojkvän kommer hem på lördag, borde ha städat mitt rum då, så att de kan sova här, men är ju några dagar kvar dit. Ska bli fint att få träffa henne
Vi ska då ta en tur runt i kommunen och leta efter hans målningar, men jag har ju iaf skisserna kvar.
Han målade fantastiskt vackert och satte in skisserna i en bok, där han även skrev när och var de fanns, älskade unge!!!
Fick ett fint kort på honom igår från en av hans vänner, det var nog rätt nytaget och han sitter i vårsolen med sina snowboardskor på sig, men blicken är trött och sorgsen Vacker är den dock!
Nu hoppas jag bara att pappan och jag kan enas om ceremonin. Jag hoppas att han låter mig få sjunga Forgiven på bergravningen, annars får det vara bra ändå.
Vi är dock överens om att Leos musik ska spelas samt att han ska ha skateboarden med sig (även om jag tror att han susar runt på en ännu bättre uppe i himlen!)
Det är konstigt vilket annorlunda perspektiv man får när något sånt här händer, hur små vardagliga ting känns så meningsfulla. Jag har blivit mer full av liv, och inte alls rädd för döden...
Sänd mig styrka idag, så att vi orkar ordna en fin begravning

 

[athena_arabians]

Självklart, skickar massor av styrka och lugn!