Att förlora ett barn... Min son är död....

[Kilauea]

Hoppas du får sova i natt.
Jag har heller inte många vänner och det är nu jag märkt vilka som är mina vänner och vilka som liksom backat undan.
Om du vill kan jag komma över någon dag nästa vecka kanske? Om jag lyckas köra bil dvs, får panikångest vid bilkörning men måste öva. Eller släng iväg ett PM om du vill ösa ur dig mer privat. Eller fortsätt skriva i tråden. Det är definitivt fler än jag som läser.

Och du, det är tillåtet att ha såna dagar som du haft idag. Jag tror det är ett sätt att få ur sig lite så man kan gå vidare några dagar och samla ny energi inför nästa sån här dag.

 

[FightersHimla]

Fint och bra att du hitta ett forum att skriva i om det du är med om. Jag är en fd Bukefalostjej och sist jag var aktiv här så väntade jag vår son (2007) det var mycket fokus på graviditenen eftersom det var min första. Efter att han kom så hamnade Bukefalos i garderoben. Av nostalgi gick jag in ikväll in igen och hittade då din tråd och behövde direkt skapa mig ett nytt konto (glömt det gamla..) Anledningen är att vår lilla kille som föddes strax efter sin 4 årsdag dog i en olycka (2011) Jag kan till en del ana vad du genomgår......Din dröm som du beskrev är så betydelsefull, ja har också drömt en liknande dröm, där jag som du tänkte att han kan ju inte vara där...han är ju död..... Men lillkillen kommer fram till mig i drömmen endast i et par blöjor och ger mig en kram full av energi och fysisk närvaro Den bilden och känslan tar jag fram i det jobbigaste stunderna. "Vitam vincit mortem" (Livet övervinner döden)

 

[Lejonelle]

Stor kram till alla er som trots allt orkar läsa fortfarande, behöver få lätta mig någonstans

Kram tillbaka. Vi är här.

 

[TinyWiny]

Det är helt okej att ta på sig offerkoftan när man har förlorat sitt barn. Det är inget konstigt eller märkligt alls.
Jag finns på pm och jag finns på fb om du vill prata mer privat och jag läser varje ord du skriver här. Du finns i mina tankar och jag önskar så att jag på något sätt skulle kunna lätta din börda.
Sorgen går upp och ner och vissa dagar är värre än andra. Jag hoppas att du får sova inatt iallafall och att morgondagen blir bättre än idag.

Många varma kramar.

 

[Texaz]

Fint och bra att du hitta ett forum att skriva i om det du är med om. Jag är en fd Bukefalostjej och sist jag var aktiv här så väntade jag vår son (2007) det var mycket fokus på graviditenen eftersom det var min första. Efter att han kom så hamnade Bukefalos i garderoben. Av nostalgi gick jag in ikväll in igen och hittade då din tråd och behövde direkt skapa mig ett nytt konto (glömt det gamla..) Anledningen är att vår lilla kille som föddes strax efter sin 4 årsdag dog i en olycka (2011) Jag kan till en del ana vad du genomgår......Din dröm som du beskrev är så betydelsefull, ja har också drömt en liknande dröm, där jag som du tänkte att han kan ju inte vara där...han är ju död..... Men lillkillen kommer fram till mig i drömmen endast i et par blöjor och ger mig en kram full av energi och fysisk närvaro Den bilden och känslan tar jag fram i det jobbigaste stunderna. "Vitam vincit mortem" (Livet övervinner döden)

Hemskt ledsen över din son Att förlora ett så litet barn är antagligen värre än ett "stort" då det blir så påtagligt att det är borta. Leo hade ju flyttat hemifrån, så vi sågs ju inte lika ofta, antar att det gör att jag kan släppa allt emellanåt.
Att ha ett barn inpå sig som går bort måste vara fruktansvärt!
Även om det är skönt att höra andra föräldrars sorg efter ett förlorat barn, så känns det tragiskt att det trots allt är så många som drabbas

Jag har då sovit gott, och idag känns inte livet lika tungt och eländigt. Hur dagen sen utvecklar sig är ju en annan sak.... Men just nu är det helt ok
Måste nu i helgen ta hand om bokföringen och deklarera, känns inte direkt jätteskoj, men måste ju göras. Blir skönt när det är klart med
Känner också att jag börjar tappa i styrka och kondition så jag bör röra mig mer, inte minst för att klara av återgången till jobb, det är både fysiskt och koncentrationsmässigt rätt tungt. Känns sisådär att gå tillbaka nu men jag måste väl prova...

Ska fortsätta plantera ut mina kålplantor och rensa lite ogräs idag, det brukar hjälpa bra om det känns tungt Inser att vi kommer att kunna överleva vintern på enbart kål, om inte några skadedjur kommer och mumsar i sig.

 

[FightersHimla]

Hemskt ledsen över din son Att förlora ett så litet barn är antagligen värre än ett "stort" då det blir så påtagligt att det är borta. Leo hade ju flyttat hemifrån, så vi sågs ju inte lika ofta, antar att det gör att jag kan släppa allt emellanåt.
Att ha ett barn inpå sig som går bort måste vara fruktansvärt!
Även om det är skönt att höra andra föräldrars sorg efter ett förlorat barn, så känns det tragiskt att det trots allt är så många som drabbas

Jag har då sovit gott, och idag känns inte livet lika tungt och eländigt. Hur dagen sen utvecklar sig är ju en annan sak.... Men just nu är det helt ok
Måste nu i helgen ta hand om bokföringen och deklarera, känns inte direkt jätteskoj, men måste ju göras. Blir skönt när det är klart med
Känner också att jag börjar tappa i styrka och kondition så jag bör röra mig mer, inte minst för att klara av återgången till jobb, det är både fysiskt och koncentrationsmässigt rätt tungt. Känns sisådär att gå tillbaka nu men jag måste väl prova...

Ska fortsätta plantera ut mina kålplantor och rensa lite ogräs idag, det brukar hjälpa bra om det känns tungt Inser att vi kommer att kunna överleva vintern på enbart kål, om inte några skadedjur kommer och mumsar i sig.

 

[FightersHimla]

Att jämföra är svårt om möjligt. Ett litet barn har man som du säger nära inpå, men ett större barn har man hunnit bygga upp och levt med en längre tid med. Förra hösten omkom en 14 åring här i trakten i en fyrhjulings olycka och vi pratade en del kring dom här tankarna.

 

[Texaz]

Att jämföra är svårt om möjligt. Ett litet barn har man som du säger nära inpå, men ett större barn har man hunnit bygga upp och levt med en längre tid med. Förra hösten omkom en 14 åring här i trakten i en fyrhjulings olycka och vi pratade en del kring dom här tankarna.

Ja, jag hörde en mamma som kommenterade det med att "ni hann ju iallafall lära känna ert barn", hon förlorade sitt vid födseln...
Och det har jag ofta med mig, vi fick iaf nästan 22 år!

Idag har varit en riktigt låg dag... Började bra, men höll på att bryta ihop fullständigt på affären när jag inte hittade jordnötter Eller när fd svärmor inte svarade på sms eller samtal, hon hade glömt telefonen hemma när de var ute... Dock ringde hon upp direkt när hon såg mitt samtal/sms och vi möttes vid graven, där jag FICK bryta ihop totalt. Det gör jag för övrigt mest hela tiden, inte minst när jag läser dotterns blogg, och förstår hur hårt hon tar Leos död (trots att hon bara väntat på det ) Jobbigt att hon är så långt bort och har det tungt (med en totalt oförstående chef som satt in henne på dubbelpass!! Tur hon har en underbar sambo som skällde ut högsta chefen, så nu har hon ett lättare schema tills hon får träffa läkaren igen)
Fd svärmor har dock erbjudit sig att ta över här hemma om jag vill åka till dottern, och jag ska boka läkartid på måndag, tror inte alls att jag är i skick att börja jobba än... Kanske kan det då bli av att åka till dottern, tror att både hon och jag skulle må bra av det!

Ska antagligen besöka xsvärmor i morgon, gå ut och gå, äta lite och så... Hon är en underbar vän

Tyvärr har hunden reagerat på den smärtstillande medicinen så vi fick avbryta behandlingen, dessutom lyckades hon rymma ut genom att hoppa över altangrinden, och hon som INTE får göra häftiga rörelser Jag hoppas innerligt att det inte blir några komplikationer pga det, var sonen som ville vara snäll och ha dörren öppen... Hunden är hans ögonsten, och han skulle ta det enormt hårt om han gjort något som skadat henne... Hon är då mestadels pigg, så det är bara att hålla tummarna!

Det räcker liksom nu med allt...

 

[Fibusen]

Tycker du verkar behöva en stor kram nu.... Så KRAAAAAAAAAAAM!!!!!!

 

[FightersHimla]

Texaz. Jag känner igen mig i dina vågor av känslor som du beskriver, så kort tid efter traumat..., minns själv att jag ena stunden fixade och grejade och andra stunden bröt ihop för vad som helst, som tex när jag skulle hämta mitt sto i hagen och inte hittade henne på en gång i den stora sommarhagen, jag orkade inte ta en steg framåt utan vände och gick ut. Vid ett annat tillfälle satt jag bara och åkte runt på henne i ridhuset, helt utan förmåga att rida, men det var en typ av terapi. Mitt sto var till stor hjälp Djur är till stor hjälp. Har du två barn?

 

[TinyWiny]

Vet du @Texaz jag tror att det är bra att få bryta ihop då och då. Få ur sig alla känslorna och inte gå och bära på dem inom sig. Visst är det jobbigt när det kommer i affären men jag tror du förstår hur jag menar. Känslorna behöver komma ut.

Vilken underbar xsvärmor du har! Ta nu tillfället i akt och åk ner till din dotter när du har varit hos läkaren och förlängt sjukskrivningen. För mig är det helt självklart att du inte är redo att börja jobba än. Du har ju precis börjat landa i sorgen ju. Jag tror att du och din dotter verkligen behöver varandra nu.

Många varma kramar.

 

[Texaz]

Vet du @Texaz jag tror att det är bra att få bryta ihop då och då. Få ur sig alla känslorna och inte gå och bära på dem inom sig. Visst är det jobbigt när det kommer i affären men jag tror du förstår hur jag menar. Känslorna behöver komma ut.

Vilken underbar xsvärmor du har! Ta nu tillfället i akt och åk ner till din dotter när du har varit hos läkaren och förlängt sjukskrivningen. För mig är det helt självklart att du inte är redo att börja jobba än. Du har ju precis börjat landa i sorgen ju. Jag tror att du och din dotter verkligen behöver varandra nu.

Många varma kramar.

Ja xsvärmor är fantastisk (ser henne inte ens som ett X )
Ska försöka komma iväg itll dottern i slutet av juli. Hökörning här först, sen drar hon och sambon iväg till Italien ett par veckor, så då kan inte hon. Ja apropå dottern så får hon nu jobba när hon vill och orkar, chefen har bett om ursäkt för att de inte förstått... Är dock orolig för henne då hon rasat i vikt sen Leos död, väger nu långt under det som är bra (nedre gräns för undervikt enligt BMI..) men hon har ett otroligt underbara och stöttande människor kring sig!

Blev f ö ingen fika med xsvärmor idag, jag insåg tidigt att det skulle bli olidligt att åka 10 mil i bil utan ac, och sen ringde hon och blivit akutinkallad till sitt gamla jobb (under förutsättning att det var ok med mig!) Så vi skjuter upp det ett tag, känns ändå inte helt ok att lämna hunden åt sonen.

Har annars varit en rätt ok dag, ingen ork, men det är jag ju van vid. Varit till graven, sjungit, gråtit.... Dock blev en av Leos vänner svårt knivskuren i natt, men han är iaf stabil just nu. Känner ju mamman så det är jobbigt, och jag gissar att hans gamla liv med missbruk har en del i det hela.... Hoppas bara att han blir helt bra, han har ju stöttat mig och ställt upp efter Leos död.

Har setat med bokföring/deklaration idag, men nu fått ordning på allt, så imorgon kan jag lämna in den, samt nycklarna till mäklaren...

VET ju att jag en dag kommer att kunna känna lycka igen, men inte när

 

[TinyWiny]

Du kanske behövde en lite lugnare dag idag så det kanske inte gjorde så mycket att ni fick skjuta på fikastunden även om sådana givetvis också behövs.
Det är verkligen super av dig att orka fixa med alla papper. Du är verkligen fantastisk

Vad bra att din dotters chef äntligen har fattat så att hon kan ta det som hon orkar för ibland kan det ju vara skönt att åka iväg och släppa alla tankar. Nu vet jag ju inte vad hon jobbar med men att komma till en invand miljö och bara vara som vanligt kan också vara bra ibland. Skönt att det numera är på hennes villkor. Vilken tur att hon har en så suverän sambo och tur att hon har människor omkring sig som finns för henne. Att man tappar i vikt är ju inte konstigt alls efter något sådant här hemskt har hänt. Hoppas att semestern gör henne gott och att du kommer iväg efter höskörden. Det skulle nog göra er båda gott.

Fy så fasansfullt att han blev knivskuren! Ja jag hoppas verkligen att han blir återställd. Fy så hemskt

Den dagen kommer när du känner lycka igen men givetvis tar det ju ett tag. Du går ju igenom varje förälders värsta mardröm Försök att inte tänka så mycket på när lyckan kommer åter utan ta var dag för sig och ibland till och med varje timme och varje minut.

Många varma kramar.

 

[Texaz]

Ja jag behövde nog den här dagen, med lugn och eftertanke....

Dotterns sambo är en underbar kille, på alla sätt och vis, önskar att jag någon gång träffar en så underbar man, kanske får söka i Norge??

Hunden är tyvärr inte särskilt pigg Hon har ju kräkts och vi har tagit bort den smärtstillande medicinen, samt satt in magsårsmedicin. Dock äter och dricker hon, ingen feber och har inte kräkts sen i natt. Ska ringa kliniken i morgon bitti, blir troligen ÄNNU en tur dit.... Men huvudsaken är att hon blir frisk!

Tur att jag haft en lugn dag, men orken är lika med noll just nu. Jag bara försöker ta mig igenom dagarna....

Hoppas på en längre sjukskrivning, om läkaren tror att det är bäst för mig. Kanske kan vara bra att återgå till jobbet, men känns inte så just nu Skulle dock gärna börja med ett par timmar om dan, så att det känns möjligt att återgå. Jobbet är ju påfrestande, fast kanske är jag satt " på undantag" så att jag inte behöver göra alla mina uppgifter. Känner även dåligt samvete för att jag är "besvärlig" som är hemma.... Och provanställningen går ut i augusti, lär ju inte få vara kvar om jag inte lyckas ta mig upp på fötter innan dess, fullt förståeligt!

Snart väntar sängen, blir nog mycket i morgon (ev klinikbesök, mäklare, deklaration m.m)

 

[Kilauea]

Angående att känna lycka så är jag säker på att det kommer.
Sen pappa dog kan jag igen känna glädje och det är glädje för de små sakerna, saker som förut inte gett glädje på det sättet. Som hur idag varit en bra dag, utan tårar. Med mamma och ena hunden.

Vad skönt att dotterns jobb bättrat sig. För min del sökte jag nytt eftersom gamla inte gav någon förståelse och börjar på nya i augusti. Sjukskriven tills jag slutar det gamla, sen blir det några veckor innan jag börjar det nya. Hoppas på att ha orken då. Kommer inte jobba heltid för det har jag av andra skäl inte klarat på flera år.

Sorry, nu blev det mer om mig i din tråd...

 

[Texaz]

Helt OK!! Vi delar ju sorg, inte sant??

Ja jag kände av glädjen tidigare, just att små saker kändes så meningsfulla. Glad över att leva och få njuta av småsaker... Men nu har jag trillat ifrån det, dock vet jag ju att jag kommer dit igen, men nu känns det nattsvart, eller iaf jämngrått

Men det kommer ju att vända, men önskar att det gjorde det nu??? Dock styr vi inte över det, var sak har sin tid!

Lycka till med nya jobbet, och hoppas att du hinner vila upp dig innan dess

 

[TinyWiny]

Du får sätta in en kontaktannons på en norsk sida

Men vad jobbigt att inte hunden mår bra Det är verkligen så tufft när de inte repar sig som de ska och du har ju nog redan. Tur att hon inte har feber iallafall. Jag håller tummarna för att det börjar gå åt rätt håll nu så att hon får må bra igen.

Ja jag tror ju inte att du kan vara redo att börja jobba redan. Någon månad hel sjukskrivning till så får man se hur du mår då och när det väl blir aktuellt att gå tillbaka så får det bli återgång med upptrappning. Det tror ju jag på.

Du ska inte alls känna dig besvärlig! Du har inte valt det här och sjukskrivning finns ju till för sorg och krisreaktion också. Jag hoppas verkligen att företaget kan se din potential och ge dig förlängd prövoperiod isåfall om de tycker att det behövs så att du kan visa att du är duktig.

Hoppas att du får sova gott och hämta krafter inför morgondagen.

Kramar!

 

[Lejonelle]

apropå dottern så får hon nu jobba när hon vill och orkar, chefen har bett om ursäkt för att de inte förstått... Är dock orolig för henne då hon rasat i vikt sen Leos död, väger nu långt under det som är bra (nedre gräns för undervikt enligt BMI..)

Skönt att höra att dotterns chef tog sitt förnuft tillfånga. Oroa dig inte för mycket för att hon går ned i vikt, sorgen tar sig så många uttryck, men håll lite koll. Har hon någon att prata med? Det kan vara något att hjälpa henne ordna i annat fall.

 

[Texaz]

Ja hennes sambos faster har erbjudit sig att skaffa samtalshjälp, hon är psykolog Och dottern är nog klok nog att ta emot hjälp om hon behöver. Verkar kunna prata en hel del med sambon med, samt har en barndomsvän som bor i närheten (som också kände Leo väl)
OT så skrev jag en kommentar på FB ikväll om hur mycket mina barn betyder för mig, och sonen hade kommenterat med ett hjärta Är nog första gången han öht kommenterat en FB-status jag skrivit Betyder MASSOR för mig, och jag kommer att somna stolt och lycklig

 

[Texaz]

Orolig natt, och slutade med att jag släpade ut madrassen och la mig på golvet bredvid hunden. Sov sisådär eftersom hon ju också ville ligga på madrassen Vaknade dock till av att hon var borta och då hade hon helt sonika lagt sig i min säng Hon får ju inte klättra upp i möbler men jag hoppas att det inte gjort någon skada.

Är dock väldigt trött och verkar ha mindre flytningar (bäddade hennes plats med vitt lakan igår) så det blir en tur till kliniken idag igen... Drygt, men skönt att få henne kollad ordentligt!

Måste ju sen försöka få klar deklarationen helt, mäklaren får vänta tills i morgon om det inte hinns med idag. Håller nu tummarna för att allt blir bra med hund, och att vi slipper fler ingrepp Stygnen ska ju tas om en vecka i annat fall, och det vore så SKÖNT att få kuna slappna av lite!