Att förlora ett barn... Min son är död....

[Lejonelle]

Det är otroligt hur lite energi man har. Jag hade mamma här i helgen, urtrevligt! men nu har jag sovit de senaste två dagarna dygnet runt nästan. Idag var första dagen jag orkade göra nåt och då blev det träning med ena hunden.

Det tar väldigt mycket energi att sörja! Så det är inte alls konstigt att du är trött, även om jag kan tänka mig att du inte riktigt känner igen dig själv.

 

[Texaz]

Det är otroligt hur lite energi man har. Jag hade mamma här i helgen, urtrevligt! men nu har jag sovit de senaste två dagarna dygnet runt nästan. Idag var första dagen jag orkade göra nåt och då blev det träning med ena hunden.

Att någon får somna in i lugn och ro måste vara det bästa sättet att gå på. Jag tycker inte att döden för pappa var vacker, när vi satt och vakade. Lugn och skön för honom, men inte fin på något vis att titta på.

Nu såg ju inte jag Leo somna in, och det är jag glad för, då det antagligen hade betytt att jag kämpat för att hålla honom vid liv och misslyckats....

Ändå är det ju en tröst (iaf för mig!, ska inte uttala mig om andras känslor) att veta att det just handlade om ett insomnande.

På söndag ska vi tömma lägenheten på det sista, har ju redan kört hit kläder och en del annat. Hans vänner drar ihop hjälp så det bör gå rätt fort.

Nu håller jag mest tummarna för att hans farfar ska klara sig ett tag till, han ramlade ur sängen på korttidsboendet och har brutit lårbenshalsen, operation akut, men vi vet inte om han klarar att sövas

Känns som att familjen borde få skonas en liiiten stund iaf

 

[Kilauea]

I vårt fall hade vi ju inget att kämpa för att hålla pappa vid liv. Vi sa istället att det var ok att gå.

Så skönt att ni får så mycket hjälp av hans vänner. Hoppas det här kan få fler av dem att komma ur drogträsket, för som jag förstått är det flera som är där.

Håller mina tummar för farfars skull. Som du säger, man tycker ju det räcker nån gång.

 

[TinyWiny]

Det är inte konstigt att du känner dig som en urvriden disktrasa efter studentfirandet. Det har jag också gjort och då har jag inte haft en stor sorg att bära på under tiden. Det tar på krafterna att fixa och dona och att sen träffa så mycket människor. Särskilt nu när du inte är van vid att träffa så många människor och i så långa stunder i taget. Som värdinna för en student har man verkligen inte en lugn stund. Jag hoppas att du har fått sova gott inatt så att du mår bättre idag och har återfått krafterna lite men tillåt dig att ta det lite lugnt nu så att du inte tar ut dig alldeles.

Men så ledsamt att höra att farfar har råkat illa ut som om ni inte har nog ändå. Jag hoppas verkligen att de kan operera honom och att han får repa sig och hänga med ett tag till.

Kanske får du helt enkelt säga till din mamma att du behöver lugn och ro nu? Att du behöver få vara ifred ett tag nu och återhämta dig för det behöver du ju verkligen. Kanske kan du ta en ridtur med dottern om du orkar och sätta din mamma på att göra något som du faktiskt behöver hjälp med om det är lämpligt om hon ändå vill stanna ett tag? Det är ju en sak att ha människor omkring sig under en dag men i flera dagar när man är helt slut leder knappast till något positivt och du har all rätt att säga ifrån vad du behöver.

Hoppas att du hinner återhämta dig lite innan söndagen nu då och vad bra att Leos kompisar ställer upp och hjälper till. Jag hoppas så innerligt att iallafall några utav dem som också missbrukar nu förstår vad deras missbruk faktiskt till slut leder till och att de får den hjälpen och den stöttningen de behöver för att kunna ta sig ur det och hitta andra värden i livet.

(Vilket får mig att komma ihåg att jag måste sätta in lite pengar på fonden nu när skatteåterbäringen kommer. Kan du inte lägga in bankgironumret under dina uppgifter så att det finns där? Eller det kanske du redan har gjort fast jag inte har sett det?)

Det är bra att du känner att du kan ösa ur dig här.

Många varma kramar

 

[Texaz]

Det är inte konstigt att du känner dig som en urvriden disktrasa efter studentfirandet. Det har jag också gjort och då har jag inte haft en stor sorg att bära på under tiden. Det tar på krafterna att fixa och dona och att sen träffa så mycket människor. Särskilt nu när du inte är van vid att träffa så många människor och i så långa stunder i taget. Som värdinna för en student har man verkligen inte en lugn stund. Jag hoppas att du har fått sova gott inatt så att du mår bättre idag och har återfått krafterna lite men tillåt dig att ta det lite lugnt nu så att du inte tar ut dig alldeles.

Men så ledsamt att höra att farfar har råkat illa ut som om ni inte har nog ändå. Jag hoppas verkligen att de kan operera honom och att han får repa sig och hänga med ett tag till.

Kanske får du helt enkelt säga till din mamma att du behöver lugn och ro nu? Att du behöver få vara ifred ett tag nu och återhämta dig för det behöver du ju verkligen. Kanske kan du ta en ridtur med dottern om du orkar och sätta din mamma på att göra något som du faktiskt behöver hjälp med om det är lämpligt om hon ändå vill stanna ett tag? Det är ju en sak att ha människor omkring sig under en dag men i flera dagar när man är helt slut leder knappast till något positivt och du har all rätt att säga ifrån vad du behöver.

Hoppas att du hinner återhämta dig lite innan söndagen nu då och vad bra att Leos kompisar ställer upp och hjälper till. Jag hoppas så innerligt att iallafall några utav dem som också missbrukar nu förstår vad deras missbruk faktiskt till slut leder till och att de får den hjälpen och den stöttningen de behöver för att kunna ta sig ur det och hitta andra värden i livet.

(Vilket får mig att komma ihåg att jag måste sätta in lite pengar på fonden nu när skatteåterbäringen kommer. Kan du inte lägga in bankgironumret under dina uppgifter så att det finns där? Eller det kanske du redan har gjort fast jag inte har sett det?)

Det är bra att du känner att du kan ösa ur dig här.

Många varma kramar

Tack och lov var det ingen fraktur för farfar

Dottern har jag idag skjutsat till bussen så nu är hon hemma igen, och tack vare tågstrejken söderut så måste mamma åka tidigare än planerat. Inget ont om henne, men jag känner att jag behöver få vara ensam, återgå till normala rutiner.

Dottern berättade en del på resan till bussen, bl a att Leo var enormt rädd för att någon av hans nära skulle dö, som t ex farfar... Det skulle han aldrig klara, hade han sagt. På något sätt känns det då bra att han fick gå före, låter nog hemskt, men jag tror att han gått under och lidit då... Nu somnade han in, med förhoppningar om framtiden, och vi som är kvar vet att farfar inte har så fasligt långt kvar.

Jag har haft rätt fullt upp idag, skjutsat dottern till bussen som sagt, varit till graven samt handlat. Mat och den dagliga "däckningen", har sen jobbat i trädgården. Läkande att rensa ogräs, trots att tankarna gnager hela tiden.

I morgon åker mamma och ev ska jag åka och titta på en vän som tävlar. Orkar jag så blir det nattvandring på stan, men högst tveksamt. Tror jag kommer att behöva återhämta mig på hemmaplan. Dock inga tårar idag heller, börjar känna mig onormal!! Borde inte sorgen komma ut??

Dottern har skrivit ner en del funderingar innan Leos död, hon visste nog innerst inne hur det skulle sluta Funderar starkt på att göra en bok om alla våra tankar, funderingar osv med tiden. Hon har ju även Leos funderingar via bl a instagram, och hans anteckningar har vi ju. Det blir dock en senare fråga, först ska allt praktiskt lösas, är ju en del kvar, men det löser sig på måndag. Nu har jag några dagar för återhämtning

Massor av kramar till er som följer, det betyder enormt mycket!

Och ja, jag ska se om jag kan lägga in numret till minnesfonden under min profil. Är dock inte så himla teknisk

 

[Kilauea]

Sorgen mäts inte i tårar, utan i känslor. Det är inte så du sörjer mindre för att du inte gråter! Snarare orkar ju inte kroppen med att man går runt och gråter hela tiden. Tankarna som gnager är jobbigt nog.

Rädd att det ska tolkas fel nu, men jag tror att en överdos av metadon är ett rätt skönt sätt att dö på. Smärtstillande och orosdämpande och så bara somna.

 

[Texaz]

Sorgen mäts inte i tårar, utan i känslor. Det är inte så du sörjer mindre för att du inte gråter! Snarare orkar ju inte kroppen med att man går runt och gråter hela tiden. Tankarna som gnager är jobbigt nog.

Rädd att det ska tolkas fel nu, men jag tror att en överdos av metadon är ett rätt skönt sätt att dö på. Smärtstillande och orosdämpande och så bara somna.

JAG tolkar det definitivt inte fel, har ju själv samma tankar! Det känns just nu som det "bästa" sättet han kunnat somna in på.

Har även tänkt tanken att OM han överlevt, hur skulle hans liv sett ut? En ständig kamp mot suget, förr eller senare hade han nog gett upp (tyvärr!!, han sökte ultimata kickar i ALLT!) och risken är stor att han hade gått ner sig, levt i misär och senare dött...

Han har ju även sagt till sin syster att han alltid vetat att han skulle dö ung, endera i olycka eller i överdos...

Så ja, metadonet känns mitt i all sorg och saknad som en lättnad. Dessutom inte så stora doser att det borde ha varit planerat, dock livsfarligt i kombination med övriga droger.... Alla runt honom (även behandlare och polis) avfärdar helt den teorin.

 

[TinyWiny]

Åh vilken tur att det inte var någon fraktur! Någon ljuspunkt mitt i allt.

Jag förstår vad du menar med att du behöver få vara ensam. Det behöver man för att kunna få tänka sina egna tankar utan att bli avbruten och få göra det man själv behöver utan att se till vad andra behöver. Du behöver ju se till vad du själv behöver först och främst nu. Samma med det här med nattvandringen. Känn inte att det är något du måste göra nu utan tillåt dig att ta hand om dig själv istället. Ge dig själv vad du behöver. Sen kan du börja ge till andra igen men du måste själv få läkas lite först. Du måste få vara viktigast just nu.

Tårarna kommer och går och har inget med att göra hur mycket man sörjer. Du har ju haft fullt upp och kanske knappt har hunnit tänka en hel tanke ens de senaste dagarna. Det känns iallafall som det när jag läser vad du gör så det är inte konstigt att du inte hinner gråta. Ibland kan man bli lite blockerad när det är så mycket runt omkring en och då kan en sorglig film vara förlösande skönt att titta på och gråta till.

Jag tror att det hade blivit en både bra och fin bok med era samlade tankar och känslor. Människor behöver verkligen veta vad de ger sig in på när de börjar med droger och som du skriver, även om Leo hade kunnat bli ren så hur mycket hade han behövt kämpa mot suget? Det är fruktansvärt svårt att hålla sig ifrån droger när man en gång har börjat med dem. En bok där tankarna ifrån en ung man som faktiskt befann sig i missbruksträsket själv kommer fram hade kanske kunnat nå fram till dem som är i riskzonen.

Hoppas att du sover gott nu.

Många varma kramar.

 

[TinyWiny]

Och ja, jag ska se om jag kan lägga in numret till minnesfonden under min profil. Är dock inte så himla teknisk

Om du håller över ditt nick så kommer det fram en ruta och då står det "personliga detaljer" längst upp till vänster. Gå in där så kan du skriva in bankgiro-numret där någonstans där du tycker att det passar.

 

[Texaz]

Om du håller över ditt nick så kommer det fram en ruta och då står det "personliga detaljer" längst upp till vänster. Gå in där så kan du skriva in bankgiro-numret där någonstans där du tycker att det passar.

Tack!!! har nu lagt in informationen och hoppas att den syns ;-)

 

[Texaz]

Åh vilken tur att det inte var någon fraktur! Någon ljuspunkt mitt i allt.

Jag förstår vad du menar med att du behöver få vara ensam. Det behöver man för att kunna få tänka sina egna tankar utan att bli avbruten och få göra det man själv behöver utan att se till vad andra behöver. Du behöver ju se till vad du själv behöver först och främst nu. Samma med det här med nattvandringen. Känn inte att det är något du måste göra nu utan tillåt dig att ta hand om dig själv istället. Ge dig själv vad du behöver. Sen kan du börja ge till andra igen men du måste själv få läkas lite först. Du måste få vara viktigast just nu.

Tårarna kommer och går och har inget med att göra hur mycket man sörjer. Du har ju haft fullt upp och kanske knappt har hunnit tänka en hel tanke ens de senaste dagarna. Det känns iallafall som det när jag läser vad du gör så det är inte konstigt att du inte hinner gråta. Ibland kan man bli lite blockerad när det är så mycket runt omkring en och då kan en sorglig film vara förlösande skönt att titta på och gråta till.

Jag tror att det hade blivit en både bra och fin bok med era samlade tankar och känslor. Människor behöver verkligen veta vad de ger sig in på när de börjar med droger och som du skriver, även om Leo hade kunnat bli ren så hur mycket hade han behövt kämpa mot suget? Det är fruktansvärt svårt att hålla sig ifrån droger när man en gång har börjat med dem. En bok där tankarna ifrån en ung man som faktiskt befann sig i missbruksträsket själv kommer fram hade kanske kunnat nå fram till dem som är i riskzonen.

Hoppas att du sover gott nu.

Många varma kramar.

Sovit som en stock, det har jag konstigt nog gjort hela tiden, kanske för att kropp och knopp varit så enormt trötta...

Ja idag åker mamma hem, och det blir lugnt och skönt. Att få bara vara, inte behöva ha någon inpå sig hela tiden, det är jag ju inte van vid. Ska pyssla i trädgården, ligger ju lite efter där... Är ju fin terapi, och så blir jag ju så nöjd efteråt

Kanske orka sörja med, det är ju en del av läkningsprocessen.

Blev glad idag när jag kollade fonden, pastoratet har satt in pengar

Närmar oss nu 20 tusen och jag ska snart träffa behandlaren och diskutera hur vi ska kunna göra bäst nytta. Det bedrivs ju ett väldigt aktivt drogförebyggande arbete, och jag kommer antagligen att få hjälp i arbetet av Leos numer rena kompisar, som ju dels gått igenom ett litet helvete, och dels vill få bort drogerna, inte minst bland ungdomar.

Boken är en tanke som jag inte kommer att överge, dock kommer den att få vänta lite. Kommer att ta tid att samla in all information, samt sammanställa plus att skriva mer material. Tror dock att dottern gärna är med där Blir nog ett sätt att bearbeta sorgen, det med. Inte minst för att jag får en klarare bild av hur Leo verkligen hade det. Tänker mig att även involvera ungdomar runt honom, kanske även polis och drogmottagning, i den mån de kan säga något, om inte annat kan de ju ge allmänna reflektioner.

 

[TinyWiny]

Vad skönt att du har fått sova. Det är ju så enormt viktigt att både kropp och själ får vila.

Ja det kan nog vara bra att få vara ifred med dina tankar. Du verkar ju ha ett väldigt fint kontaktnät omkring dig så skulle du behöva någon så tror jag säkert att det finns flera som ställer upp för dig och vill du prata mer anonymt så finns jag för dig både här och på fb om du skulle vilja det.
Det har ju gått i ett sedan Leo dog och jag tror att du behöver få bara vara ifred och reflektera och ta in. Det är liksom dags för det.
Trädgårdsarbete är verkligen rofyllt när man behöver få tänka ifred. Medans man rensar bort ogräs så rensar man bland tankarna med och kan låta dem flyta fritt och bara vara.

Ju mer du skriver om hur du tänker dig boken desto bättre känner jag att den kommer bli. Visst kommer det ta sin tid men det gör ju ingenting utan det är något som får värka fram. Jag tror också att det är ett bra sätt att bearbeta sorgen på och samtidigt känna att man faktiskt gör något för om boken räddar en enda människa så är det värt så mycket.

Vad roligt att det redan har kommit in så mycket pengar på fonden Tänk vad mycket bra pengarna kommer att kunna användas till

Många varma kramar.

 

[Texaz]

Vad skönt att du har fått sova. Det är ju så enormt viktigt att både kropp och själ får vila.

Ja det kan nog vara bra att få vara ifred med dina tankar. Du verkar ju ha ett väldigt fint kontaktnät omkring dig så skulle du behöva någon så tror jag säkert att det finns flera som ställer upp för dig och vill du prata mer anonymt så finns jag för dig både här och på fb om du skulle vilja det.
Det har ju gått i ett sedan Leo dog och jag tror att du behöver få bara vara ifred och reflektera och ta in. Det är liksom dags för det.
Trädgårdsarbete är verkligen rofyllt när man behöver få tänka ifred. Medans man rensar bort ogräs så rensar man bland tankarna med och kan låta dem flyta fritt och bara vara.

Ju mer du skriver om hur du tänker dig boken desto bättre känner jag att den kommer bli. Visst kommer det ta sin tid men det gör ju ingenting utan det är något som får värka fram. Jag tror också att det är ett bra sätt att bearbeta sorgen på och samtidigt känna att man faktiskt gör något för om boken räddar en enda människa så är det värt så mycket.

Vad roligt att det redan har kommit in så mycket pengar på fonden Tänk vad mycket bra pengarna kommer att kunna användas till

Många varma kramar.

Har haft en fridfull men aktiv eftermiddag Trimmat gräs, tvättat, fixat stallet, målat och lagat mat. Skönt att få vara ensam med sina tankar och funderingar.
Och jo, jag har lyssnat på musik, sjungit och tittat på Leo-bilder med, även låtit tårarna rinna. Befriande!

Nu ska jag vila en stund innan jag fixar klart för kvällen. Blir nog tidigt i säng för övrigt...

 

[Texaz]

I morgon ska lägenheten tömmas, jobbigt men nödvändigt!!
Tvättar för fullt Leos saker som vi tagit hit (kläder och sängkläder), tanken är att sonen ska få välja ut, sen ev kompisar, resten går till välgörenhet...

Blir ju verkligen en milstolpe att tömma hans hem, kommer sen att kontakta städfirma samt mäklare. Vill inte gå in där mer därefter

Posten lär jag ju få fortsätta tömma eftersom den går dit (även den som är adresserad till dödsboet på min adress!)

Sen väntar bara boupptäckningen och beställning av gravsten. Vill ha den på plats så snart som möjligt, för att kunna dekorera som jag vill. Köpte igår ett betonghjärta som jag skrev Peace på, det ord Leo ofta använde.. Visst, en symbol för marijuana för många men det var ju ändå HANS ord, som han så ofta avslutade meddelanden, brev och samtal med.

Kommer nog att somna tidigt, har hållt igång ute hela dan, skönt men tröttande...

 

[TinyWiny]

Det låter som att du tog dig precis den dagen du behövde idag. Att bara få vara och göra precis det man känner för och vill är verkligen befriande. Att låta tankarna sväva iväg, få gråta när som helst utan att behöva tänka på att visa hänsyn och få le genom tårarna när minnena kommer för en. Det är det du behöver och måste ge dig själv så ofta som du behöver det. Du måste vara snäll mot dig själv.

Jag kommer tänka på dig/er i morgon. Det kommer bli en tuff dag men jag vet att du kommer klara det bra. Och du, det är helt okej att gråta där också.

Kan du inte be någon annan gå dit och tömma posten? Måste du verkligen plåga dig själv med det?

Peace för mig är vita duvor i skyn, hopp och oändlig kärlek. Jag tänker inte alls på marijuana. Jag tycker verkligen att du valde helt rätt för för dig och er är det ju Leos ord och vad kan då bli bättre än just det ordet?

Många varma kramar

 

[Lejonelle]

I morgon ska

Tänker på dig idag, hoppas att det har gått bra med lägenheten. Kram!

 

[martha]

Alltså du är helt fantastisk ...

 

[Texaz]

Nu är lägenheten tömd! Sex av Lucas kompisar ställde upp och bar, tomt på 40 minuter!!! Några av dem följde även med ut hit och lastade av, underbara ungdomar som lovade att ställa upp om jag behövde mer hjälp, med vadsomhelst (erbjöd dem att putsa mina fönster, men dom bara skrattade???)

Känns skönt att det är gjort, ska bara montera ner några gardinstänger och dammsuga av det värsta innan mäklaren kommer. Exets nya och hennes mamma ska städa ur på fredag, sen hoppas jag att det ska gå fort med försäljningen.

Posten kommer ju iaf bara till facket nere i porten så jag kommer inte att behöva gå upp mer sen. Dock känner jag inte längre Leos närvaro där, det är bara ett utrymme nu.
Hans soffa tog vi in hos mig, men JISSES så stor den är! Tar upp halva vardagsrummet, så nu kan jag ha MASSOR av gäster (vilket ju sällan händer...) Hade blivit för stor för sonen att ha i lillstugan när han flyttar dit, så vi bytte

Nu ska jag bara vara ut och pyssla resten av dan, samt ev åka ner och ta årets första dopp. Trött idag med, det tar på både kropp och själ..

 

[TinyWiny]

Det låter som att det gick lättare än väntat? Skönt att det är gjort nu iallafall.

Vad bra att det är postfack så att du slipper gå in i lägenheten för det kan nog kännas jobbigt även om du inte kände hans närvaro där idag.

Ta hand om dig nu.
Många varma kramar.

 

[Texaz]

Ja det gick lätt, mycket tack vare de underbara killarna som hjälpte till
Den kärlek och omtanke de visar gör livet så mycket lättare! De kramar och "ta hand om dig" som kommer från dem är bara så värdefullt, kan inte minnas att ungdomar var så på "min"tid....

Goast av alla är en kille som så många fördömer djupt, som nu är ren och verkligen har ett hjärta av guld. Den kille som det sägs var den som introducerade Leo i drogvärlden, men han valde ju trots allt SJÄLV att ta droger. Denna kille har inte haft det lätt i sin kamp men är den underbaraste grabb jag kan tänka mig!

Är nu helt utslagen såväl fysiskt som psykiskt, men inte på ett negativt sätt. Kroppen känner sig NÖJD helt enkelt och jag tror att det blir en natt med god sömn.

I morgon ska jag fixa en del kvarvarande samtal samt kontakta mäklare och boupptecknare. Snart kan jag släppa allt praktiskt, packa upp och sortera sakerna gör vi sen efterhand....

TACK för att ni finns, det hjälper mig så oerhört!