Att förbjuda

Sv: Att förbjuda

Det viktigaste är att DU känner att du har dina föräldrar vid din sida! Hoppas att ditt liv är tryggt och ordnat nu i alla fall.

//millus
 
Sv: Att förbjuda

Jättetråkigt och det är möjligt att dina föräldrar gjort allt rätt de kunde, men resultetet var ändå att du började supa då du var 11. Och det är ett misslyckande. Jag tror knappast att dina föräldrar är nöjda med den biten av sitt jobb.
 
Sv: Att förbjuda

haha mina kompisar m.m har väl i så fall ännu dåligare uppväxt när deras föräldrar t.o.m slänger ut sina barn på gatan och inte låter dom komma hem igen + att dom låter sina barn knarka ner sig å lever på att hora runt för att överleva

därför tycker jag att min uppväxt inte har vart så förjävlig eftersom jag är den ända i mitt gäng som har tagit sig ur den skiten bara för att jag har föräldrar som bryr sig om mig
:mad:

Det finns ju grader i helvetet.. :crazy:

Men jag kan inte tycka att föräldrar som tycker det är okej att barnen ser rysare vid 4-5 års ålder och dricker sig fulla vid 11 "bryr sig". Om de försökte hindra dig och jobbade emot detta: ja, då håller jag med. Om de inte gjorde särskilt mycket (vilket jag tror är fallet... en 11-åring som super GÅR faktiskt att stoppa) så tycker jag nog att de inte brydde sig tillräckligt.

Det betyder INTE att de inte älskat och älskar dig! Däremot har de uppenbarligen dålig kapacitet att vara bra föräldrar.

Det är förbjudet för barn att dricka alkohol. Det är inget man ska dricka förrän man fyllt 18 år.
 
Sv: Att förbjuda

det är inte mina föräldrars fel att jag hamnade snett i livet och försökte ta livet av mig
dom fanns alltid vid min sida och dom kommer alltid göra det
dom kanske var smarta nog att inte börja sätta upp massa regler i mitt liv när allt redan var förjävligt:mad:

Det gjorde förmodligen så gott de kunde, självklart utifrån de förutsättningar som fanns.

Men: en 11åring som super behöver faktiskt både regler och mer stöd än vad de gav. För en 11åring som super mår inte bra. Jag tror det hade varit smart att "vakta" dig ännu bättre. Eller ta hjälp av proffs.

Men som sagt: de älskar dig säkerligen, de gjorde säkert så gott de kunde.
 
Sv: Att förbjuda

men skulle de hjälpa om föräldrar satte upp regler för sina barn
tonåringar bryter väl mot regler iaf
dom flesta jag känner skiter fullständingt i vad deras föräldrar säger

och att jag kollade på rysare hos en kompis när jag var 4-5 år ville ju mina föräldrar självklart inte.. dom ringde ju å skällde ut min kompis föräldrar

och att jag blev full när jag var 11 år var ju inte mina föräldrars fel för de var ju jag som mådde psykiskt dåligt p.g.a det som hände med min kusin och att jag hamnat i fel gäng..
de finns ju oxå nått som kallas grupptryck så de hade ju inte spelat någon roll att mina föräldrar satte upp regler:crazy:

självklart hade mina föräldrar regler för att jag inte fick röka å supa m.m och att jag skulle vara hemma vissa tider på kvällarna
jag tycker ju oxå att man ska sätta upp regler för sina barn
men i en del fall kanske det inte alltid hjälper
 
Sv: Att förbjuda

Men i det första inlägget skrev du nåt i stil med "mina föräldrar hade inte så mycket regler för mig men jag tog ingen skada av det" (eller nåt sånt) och jag tycker INTE att det kan stämma om man började dricka alkohol när man var 11!

Allt det där med din kusin och din psykiska problem var ju ingenting du skrev i ditt första inlägg, eller hur? Och det var ju det jag svarade på.
 
Sv: Att förbjuda

Grejjen som jagupplever det med för mycket förbud som kan vara svåra att motivera är just detta, barnet "lär sig" att inte följa förälderns regler, uppenbarligen så lyssnar han ju på musik i smyg.
Min erfarenhet är att många sådna barn som upfostras udner sådna premiser antingen blir mycket duktiga på att ljuga och hålla en "fin fasad" fast de uppför sig "illa" under den och brottas med skuldkänslor. Eller att de revolterar fullständigt så smången om.
utrycket "prästens barn.." är inte helt ogrundat.

Det stora problemet med bägge scenariorna är barnen lär sig ignorera föräldrna och det gör att föräldrna får svårt att genomdriva viktiga frågor och bestämmelser.

Om det nu är ett hemskt brott att lyssna på Kiss, så att du får rumsarrest, smisk och dessutom skuldbeläggs med hur du svikit dina föräldrar (för att inte tala om att du kan blir skämmd med att du kommer att brinna i helvetet) så var finns de tunga argumenten mot att inte supa sig full när man är 11?
 
Sv: Att förbjuda

Grejjen som jagupplever det med för mycket förbud som kan vara svåra att motivera är just detta, barnet "lär sig" att inte följa förälderns regler, uppenbarligen så lyssnar han ju på musik i smyg.
Min erfarenhet är att många sådna barn som upfostras udner sådna premiser antingen blir mycket duktiga på att ljuga och hålla en "fin fasad" fast de uppför sig "illa" under den och brottas med skuldkänslor. Eller att de revolterar fullständigt så smången om.
utrycket "prästens barn.." är inte helt ogrundat.

Det stora problemet med bägge scenariorna är barnen lär sig ignorera föräldrna och det gör att föräldrna får svårt att genomdriva viktiga frågor och bestämmelser.

Om det nu är ett hemskt brott att lyssna på Kiss, så att du får rumsarrest, smisk och dessutom skuldbeläggs med hur du svikit dina föräldrar (för att inte tala om att du kan blir skämmd med att du kommer att brinna i helvetet) så var finns de tunga argumenten mot att inte supa sig full när man är 11?

Håller med! :bow:

Nej och förbud ska sparas och tas fram i viktiga frågor.
 
Sv: Att förbjuda

Jag har funderat lite på din teori om att killen har sin pappa som alibi för att slippa säga nej.

Och jag köper inte den teorin. Killen lånar min dotters mp3 på dagarna i skolan, och för att få göra det krävs det mycket övertalning, hon släpper inte den frivilligt.

Sen funderade jag på att killens föräldrar tycker att han tar skada på något sätt. Och jag tycker inte det funker med förbud då heller. Jo, när det gäller filmer med åldersgräns, dricka sprit och annat som är direkt fel. Men ta det här med musik. Killen lyssnar ju ändå då han får en chans. Jag kunde säga nej till filmen eftersom jag hört att han inte fick se den, men inte kan min dotter säga nej, du får inte låna min mp3 för du får ju inte lyssna på Metallica?

Jag har en annan variant då det gäller film. Det finns filmer som ju är tillåtna åldersmässigt, men som jag tycker man ska vänta med att se. För filmupplevelsens skull. Det köper min dotter rakt av. Vissa filmer är så bra att man måste vänta så man inte sabbar upplevelsen. Det är alltså inga förbud utan mer nån sorts guidning. Min teori: Det är lättere att styra om man har rätt argument.

Men det är ju vad som funkar för oss.
 
Sv: Att förbjuda

För mej verkar det främmande att förbjuda för att man vill skydda barn. Håller med Escodobe där, att bara förbjuda leder nog många ggr till frosseri i det förbjudna istället.

Jag har ju bara min egen erfarenhet att se till, jag hade under uppväxten inga förbud från mina föräldrar. Musik har ingen av mina föräldrar någonsin lagt sej i förutom att mamma tyckte att det lät illa :smirk: . Däremot har de hållit på vanliga åldersgränser som för filmer o sådant.

När jag o mina kompisar i 14-15-års åldern började gå fester så var det alltid någon av föräldrarna som skjutsade o hämtade, de hade alltid koll på vart vi var (då tyckte vi förstås att de var fruktansvärt löjliga som hängde med på parken t.ex..).
Jag vet många andra som hade förbud hemifrån, de stal sprit i skåpen, smet ut o söp sej fulla. Nu kan jag inte påstå att vi var några helgon heller, men vi hade föräldrar som höll koll, dom såg alltid till att någon skjutsade o hämtade, de visste vart vi var o såg till att vi inte var ute för länge genom att hämta hem oss.

Ur min synvinkel tycker jag det är bättre att upplysa och lära barnen ta ansvar för sej själva o lära av sina egna misstag, man kan bara vägleda, inte bestämma.
 
Sv: Att förbjuda

men skulle de hjälpa om föräldrar satte upp regler för sina barn
Ja, det hjälper.

tonåringar bryter väl mot regler iaf
dom flesta jag känner skiter fullständingt i vad deras föräldrar säger
Ja, de bryter mot regler. Men inte ALLA regler och inte ALLA ungdomar. För i så fall skulle ju INGEN ungdom överhuvudtaget följa tider hemma, låta bli alkohol eller liknande. Det beror på hur väl föräldrarna lyckats informera om VARFÖR regeln är viktig och vettig. Regler införs från barnen är små och ska naturligtvis förhandlas o förändras allteftersom barnen blir större.

självklart hade mina föräldrar regler för att jag inte fick röka å supa m.m och att jag skulle vara hemma vissa tider på kvällarna
jag tycker ju oxå att man ska sätta upp regler för sina barn
men i en del fall kanske det inte alltid hjälper
Jamen dåså! :confused:
Då tycker vi ju precis samma sak!
 
Sv: Att förbjuda

Ja, det hjälper.


Ja, de bryter mot regler. Men inte ALLA regler och inte ALLA ungdomar. För i så fall skulle ju INGEN ungdom överhuvudtaget följa tider hemma, låta bli alkohol eller liknande. Det beror på hur väl föräldrarna lyckats informera om VARFÖR regeln är viktig och vettig. Regler införs från barnen är små och ska naturligtvis förhandlas o förändras allteftersom barnen blir större.


Jamen dåså! :confused:
Då tycker vi ju precis samma sak!

mm va bra ;)
 
Sv: Att förbjuda

men men skit samma i mitt liv nu

tillbaka till tråden
tycker dom föräldrarna verkar vara överbeskyddande som förbjuder viss musik
 
Sv: Att förbjuda

Skillnaden är väl att när t ex jag var elva, var jag ett barn fortfarande. Att vara ute och supa och röka fanns inte på världskartan, och jag hade inte en susning om hur jag skulle få tag på det. Jag var inte intresserad heller, jag levde för min ponny, åkte runt på ponnytävlingar, lekte med grannens hundar, det tuffaste vi gjorde var att åka in till stan själva på lördagen.

Skräckfilmer tittar jag fortfarande inte på. Jag blir alldeles för rädd:D
 
Sv: Att förbjuda

Skillnaden är väl att när t ex jag var elva, var jag ett barn fortfarande. Att vara ute och supa och röka fanns inte på världskartan, och jag hade inte en susning om hur jag skulle få tag på det. Jag var inte intresserad heller, jag levde för min ponny, åkte runt på ponnytävlingar, lekte med grannens hundar, det tuffaste vi gjorde var att åka in till stan själva på lördagen.

Skräckfilmer tittar jag fortfarande inte på. Jag blir alldeles för rädd:D

Ja men visst är det så? Jag måste ha varit på en annan planet när jag var liten för supa stod nog inte med i min förställningsvärld i den åldern.
Jag har då inte heller haft någon skyddad barndom och har bott i socialt kassa områden. Men visst kunde jag vara barn ändå för det...
 
Sv: Att förbjuda

För mej verkar det främmande att förbjuda för att man vill skydda barn. Håller med Escodobe där, att bara förbjuda leder nog många ggr till frosseri i det förbjudna istället.

Jag har ju bara min egen erfarenhet att se till, jag hade under uppväxten inga förbud från mina föräldrar. Musik har ingen av mina föräldrar någonsin lagt sej i förutom att mamma tyckte att det lät illa :smirk: . Däremot har de hållit på vanliga åldersgränser som för filmer o sådant.

När jag o mina kompisar i 14-15-års åldern började gå fester så var det alltid någon av föräldrarna som skjutsade o hämtade, de hade alltid koll på vart vi var (då tyckte vi förstås att de var fruktansvärt löjliga som hängde med på parken t.ex..).
Jag vet många andra som hade förbud hemifrån, de stal sprit i skåpen, smet ut o söp sej fulla. Nu kan jag inte påstå att vi var några helgon heller, men vi hade föräldrar som höll koll, dom såg alltid till att någon skjutsade o hämtade, de visste vart vi var o såg till att vi inte var ute för länge genom att hämta hem oss.

Ur min synvinkel tycker jag det är bättre att upplysa och lära barnen ta ansvar för sej själva o lära av sina egna misstag, man kan bara vägleda, inte bestämma.


Fast barn är ju så olika. En del behöver man inte sätta upp en enda regel för och de är tidigt så förståndiga att de fattar vad man säger till dem. De har även god självkänsla och behöver inte hävda sig eller skaffa uppmärksamhet genom att missköta sig.

Har man ett sådant barn så är det lätt att säga att "det behövs inga regler"...
Min dotter är sådan. Nu är hon snart 19 och jag har inte behövt ha en enda förhållnigsregel för hon kommer hem om nätterna och super inte skallen i bitar.

Men nästa barn vet jag inte om det blir så enkelt med...
 
Sv: Att förbjuda

Jo, det är sant, alla är olika. En metod passar nog inte alla som sagt.
Regler ska absolut finnas, jag hade regler men inga förbud på det viset som pojken i tråden verkar ha från sina föräldrar. Jag är inte imponerad av den sortens fostran, nu kan man aldrig så noga veta hur jag blir som förälder då min bäbis ligger i magen än men min syn på uppfostran följer nog mina förädrars, att styra istället för att bara bestämma och förbjuda.
 
Sv: Att förbjuda

Fast barn är ju så olika. En del behöver man inte sätta upp en enda regel för och de är tidigt så förståndiga att de fattar vad man säger till dem. De har även god självkänsla och behöver inte hävda sig eller skaffa uppmärksamhet genom att missköta sig.

Har man ett sådant barn så är det lätt att säga att "det behövs inga regler"...
Min dotter är sådan. Nu är hon snart 19 och jag har inte behövt ha en enda förhållnigsregel för hon kommer hem om nätterna och super inte skallen i bitar.

Men nästa barn vet jag inte om det blir så enkelt med...

Regler är en sak, det tycker jag inte alltid är av ondo, men om du läser mitt inlägg så förstår du hur jag menar.
Om att lyssna på metallica är superförbjudet, var kommer då dricka som 11 åring på skalan?
Jag tycker snuffsans tanke är bra, om att man kanske inte förbjuder vissa saker utan diskuterar varför det är bättre att vänta.
 
Sv: Att förbjuda

Jo, det är sant, alla är olika. En metod passar nog inte alla som sagt.
Regler ska absolut finnas, jag hade regler men inga förbud på det viset som pojken i tråden verkar ha från sina föräldrar. Jag är inte imponerad av den sortens fostran, nu kan man aldrig så noga veta hur jag blir som förälder då min bäbis ligger i magen än men min syn på uppfostran följer nog mina förädrars, att styra istället för att bara bestämma och förbjuda.

Jag håller med. Regler ska finnas, men absoluta förbud ska vara sällsynta och röra tex saker som är rent olagliga (tex att köra bil innan man har körkort eller dricka sprit när man inte har åldern inne). Jag tror att den bästa effekten av regler får man om man ser till att reglerna inte bara finns "because I say so" utan att man kan göra reglernas värde begripligt för barnet. Naturligtvis utifrån ålder.

En 3-åring kanske inte själv begriper att man inte ska gå ut i enbart trosor mitt i vintern. Då är det min sak att inte föra en massa diskussioner om det utan att faktiskt helt sonika bestämma att man har kläder på sig; utan diskussioner. När man däremot har en 10-åring som kanske vill vara ute till kl 23 varje vardagkväll så får man väl förklara varför man vill att denne ska vara inne tidigare, varför det är viktigt att orka upp till skolan osv.

Ens barn ska ju någonstans bli individer som andra kan tycka om och som fungerar i sociala sammanhang. Om man inte har en enda regel så är risken att resultatet blir en j-ligt jobbig unge som omgivningen inte står ut med. Och då har man ju inte direkt gjort sitt barn någon tjänst. :crazy:
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 961
Senast: Anonymisten
·
Övr. Barn I måndags fyllde min äldsta son hela 10 år. Stolt och glad grabb, 10 år är ett stort steg mot att bli stor, tycker han. Och det är det...
Svar
18
· Visningar
1 970
Senast: Mustasukka
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp