Att föda barn - dödsångest?

Sv: Att föda barn - dödsångest?

Jo visst släpper det det håller jag med om. Men för min del var det en bra liknelse efersom jag aldrig fick några riktiga krystvärkar, så sa vår underbara bm åt mig att jag skulle kläma/ta i som att jag skulle bajsa :o
Så jag blev full i skratt för det påminde mig om den härliga människan. Sen kan jag väl hålla med om att det väl kanske inte är samma ska men ja ;)

Bättre en dålig liknelse som man kan få hjälp av, än ingen alls. :D
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Jag var väl beredd på att det skulle göra jävligt ont att föda barn.
Men mina värkar gick från knappt kännas till att göra pissont jättesnabbt.
Så var det med båda förlossningarna.
Andra gången var jag mer beredd på att den värsta smärta kunde komma närsomhelst.
Hade inte särskilt ont när vi åkte hemifrån till förlossningen.
Efter 10 minuter i bilen var det som värst. Men jag lyckades hålla mig lugn. Visste då att det inte kunde bli så mycket värre.
50 minuter senare var han född.
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Jag hade inte förvärkar lika länge som du, tack och lov, men min första förlossning var ändå ganska utdragen. Men den andra gick på två timmar och tio minuter! Om du skulle föda igen går det förhoppningsvis mycket snabbare.

kl
ja om man har tur kan man räkna med halva tiden en ligt min BM... det är för mycket det med:crazy:
jag hade värkar var 10 min, jag sov ingentig på nästan 3 dygn...
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

KL

Dödsångest nej, men däremot innan jag fick edan med barn nr1 pga mycket starka värkar utan några som helst pauser imellan då kändes det som att jag inte fick luft, kunde inte slappna av och ville vrida mig därifrån ut ur min kropp, vilket självklart inte gick :angel: Så visst skulle en annan kvinna i det läget mycket väl kunna känna dödsångest! Hade jag vetat då att det berodde på att jag öppnade mig i rekordfart och att ungen skulle vara ute 1 timme senare hade jag kanske tänkt annorlunda...

Det enda fel föreläsaren gjort är att generalisera det till ALLA kvinnor!
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Det var bland det dummaste jag nånsin hört!! Dödsångest??? Sånt struntsnack!! LIVSKAMP!! Visst gjorde det ont, men man VET att det är en konstruktiv smärta, inget som bryts, krossas, tar livet av en. Man vet att detta är vad som krävs för att bebisen ska komma ut, och det är okej FAST det gör himla ont! Lustgas är en bra uppfinning, för epiduralen hjälpte inte på mig pga en tidigare kotfraktur i ryggen.
Nej, jag skulle gjort nästan vad som helst för att få uppleva det hela igen...och igen och igen! Nu fick jag inte det, jag födde min första vid 43! Men nån dödsångest var jag inte i närheten av!
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Jag tror att jag skulle få dödsångest av att gå till vecka 43 :angel: Jag har inte ens passerat BF och jag undrar varje dag hur jag ska överleva en dag till. Det här är urjobbigt :( Tänk om jag måste gå 3-4 veckor till????? *gha*
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Vid 43 års ålder , inte v. 43;)

Jag trodde jag skulle dö när jag födde mitt första barn. Det var ingen som talat om att det skulle göra sådär ont:mad:

Vet vid ett tillfälle att jag sade till min man att - Nu åker vi hem!!!
Trodde helt och fullt att om vi åkte kunde jag lämna allt det obehagliga och onda på sjukhuset och åka hem till vår lilla tvåa:rofl:

Ut kom hon dock utan att jag dog.;) Andra barnet jag födde så upplevde jag en helt underbar förlossning, då var det barnet och min kropp som jobbade ihop, jag kunde lyssna till min kropp utan att komma i panik. Så visst, jag trodde faktiskt att jag skulle dö. Idag är min äldsta dotter 19 år och 1 månad:D . Jag kommer ihåg det som igår.:D
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Ojdå! :o

Hur som, vecka 43 känns som en katastrof ;)

Att man säger att man vill åka hem verkar vara rätt så vanligt, då brukar det väl dessutom vara rätt så långt gånget :p Min syster ville också åka hem mitt i allting!
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

kl
ja om man har tur kan man räkna med halva tiden en ligt min BM... det är för mycket det med:crazy:
jag hade värkar var 10 min, jag sov ingentig på nästan 3 dygn...

Shit, om man ska räkna med halva tiden andra gången, så lär jag inte hinna blinka nästa gång. :eek: :D
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Jag har en bekant vars andra barn kom hemma i hallen :angel:

Första gick supersnabbt och andra ännu snabbare kan man väl säga...
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

KL

Jag upplevde dödsångest. Men jag får en känsla av att alla jag pratat med om förlossningar (utom på nätet) inte har haft det. De vittnar om att det gjorde jävulskt ont, etc och att de ville lägga ner, men inte dödsångest.

Om vården och bemötandet från personalen är någorlunda vettigt tror jag inte alls att man ska behöva uppleva dödsångest. Jag tror det är ett resultat av misslyckande inom vården. Så jag tror inte det är något som blivande mammor behöver oroa sig för generellt.

Så som jag upplevde min förlossning kommer jag att vid ett eventuellt nästa barn att behöva göra planerat snitt på ett annat sjukhus. Jag får fortfarande panikkänslor så fort jag ser danderyds sjh-fasad. Och terapi innan för att ens klara det. Operation innebär ju att man måste lita på personalen, och jag kan säga att efter min förra upplevelse står tilliten på minus.

Men låt inte det skrämma upp dig. Endast 3 personer som jag haft kontakt med (utav mååånga) har upplevt omvårdnaden så dålig som jag. Det kommer säkert att gå jättebra för dig. Det gör det för de allra flesta.

Jag skulle som ps vilja veta i vilket sammanhang det sades och lite mer omkring det, om det är möjligt.
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Jag var beredd på dödsångest, fruktansvärd smärta, arr bli helt galen, ropa på mamma, skälla ut min man och annat jag läst och hört om.

Men inget av detta hände. Det kan säkert bli så och det kan ju vara bra att vara beredd på så man vet att man inte behöver dö bara för att det känns så.

Jag tycker att smärtan under förlossningen var en blandning av värsta sortens mensvärk, hur det kändes när mödomshinnan brast, att vara fruktansvärt hård i magen och försöka skita ändå.

Plus att hela kroppen togs över av en kraft som det bara var att följa med. Jag koncentrerade mig på att slappna av och det fungerade för mig.

Jag hade bara lustgas och hade klarat mig utan det också.

Efteråt kändes det som om jag halkat och slagit svanskotan, underlivet har varit mer illa därann när jag ridit barbacka.

Jag hade nog en ovanligt bra förlossning, men de finns också.

Mitt råd är att vara beredd på allt men förvänta sig att det går bra.

Min förlossning hade blivit ännu bättre om jag inte hela tiden legat och väntat på att det skulle börja göra fruktansvärt ont och att jag skulle flippa ur totalt.

/ Valborg
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Dödsångest kände jag ingen. Däremot har jag sällan kännt mig så levande som när jag födde barn. Efteråt kunde jag för mitt liv inte komma ihåg smärtan. Som tur är, annars skulle jag väl inte vilja föda fler barn.
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

Jag har en bekant vars andra barn kom hemma i hallen :angel:

Första gick supersnabbt och andra ännu snabbare kan man väl säga...

När jag pluggade fick en studiekamrat sitt första barn. Föddes hemma i duschen, så snabbt gick det. Hennes mamma var barnmorska på BB och blev retad för att dottern inte litade på henne + kollegor (på skämt givetvis). Vet dock inte hur det gick med deras nr 2 men snabbare än nr 1 kan det knappt ha gått...
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

vad glad för det :D;)

Det är jag inte. Jag hann inte med mentalt och blev rädd och spände mig undermedvetet. Värkarna kom så tätt att lustgasen bara funkade på var 3:e eller 4:e värk (eftersom jag öppnade mig så mycket på så kort tid?). Jag var totalt dödsrädd för att bli stucken i ryggraden, men blev tvungen till det pga smärtorna. Jag var dessutom groggy och snurrig pga det avslappnande/något att sova på jag hade fått precis innan med orden att åka hem och sova istället.

Vi fick inte gå någon sk förädrakurs pga BM fick ryggskott precis då och den andra BM försökte köra en snabbgenomgång med mig vid ett besök i slutet och berättade om hur lååååång tid det skulle ta, att jag skulle gå omkring och pusta och frusta där hemma och ha såååå gooood tiiiiiid på mig, innan det var dags. Ingen nämde öht att det kunde gå fort även för en gammal (36) förstföderska. De första 5 cm tog bara 30 minuter. Och efteråt fick jag en blödning, som det blev akut att häva. Förlorade ganska mycket blod.

Och inget skrevs in i min journal! Det står nada om någonting alls. Inte ens hur många stygn (2) eller var (ytligt). Och inget om att sonen hade en fostersvulst som inte var av denna världen. All personal vi träffade på under BB-tiden (4 dagar, pga blödningen) blev chockade och ryggade tillbaka när de såg sonens huvud och tog för givet att han blivit dramatiskt utplockad med klocka. De skrev inte ens in rätt uppskattad mängd blodförslust. Överläkaren gissade sig till minst -1,5 liter men det noterades inte heller. Jag vet inte varför jag blödde eller om jag riskerar att göra det igen. Jag vet inte varför sonen hade en sån enorm fostersvulst. När jag var på återbesök hos vanliga BM så fick jag inte prata om mina känslor, så fort jag berättade hur snabbt det gick så fick jag höra hur bra det var och vilken tur jag hade. Så jag knep igen, det kändes som att man inte fick lov att "klaga" eller må dåligt över sin förlossningsupplevelse i och med att det gick snabbt. :crazy:
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

ojdå.. ok tar tillbaka mina ord....

men det är inte roligt att gå så länge som jag heller.. hade tagit änuu längra tid om dom inte hade satt igång mej..
efter 50 timmar var jag bara öppen 4 cm...

jag skulle gärna villja ha en korta förlossning...
men förstår att du skulle vilja ha en längre...
 
Sv: Att föda barn - dödsångest?

jag skulle gärna villja ha en korta förlossning...
men förstår att du skulle vilja ha en längre...

Alla vill nog ha den där optimala förlossningen, som knappt känns - inga stygn - över på ett par timmar - och så naturligtvis tjusig i håret hela tiden. :angel: :D
 

Liknande trådar

Relationer Vi har en man i vår släkt som blivit totalt genomelak på äldre dar. Han är 91 år. Han blev änkling för 6-7 år sen och därefter har det...
2
Svar
23
· Visningar
4 135
Senast: pimy
·
Relationer Detta är en tråd som lika gärna kunde hamna på förälder, hund eller ÄU så blev här:p Jag och sambon har precis som många andra våra...
2 3
Svar
51
· Visningar
6 786
Övr. Hund Jag har vissa problem med min hund. I stort sett är han väldigt lydig, trevlig och social, men samtidigt kan han vara väldigt strykrädd...
Svar
7
· Visningar
2 536
Senast: zabby
·
C
  • Låst
Övr. Barn ...när det gäller alla "regler" när man är gravid? (detta inlägg är lite långt, så hoppa över stycket mellan stjärnorna om ni inte...
2 3 4
Svar
60
· Visningar
5 508
Senast: Elshacera
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Regntäcke till shettis?
  • Födda -21
  • Stora shoppingtråden II

Omröstningar

Tillbaka
Upp