Att flytta ihop när båda har BRF

[Inte_Ung]

Alltså jag tycker att man skall strunta i att flytta ihop om man funderar över en sådan här sak.
Att leva tillsammans innebär att man måste dela med sig och vara generös. Om inte det fungerar så blir det olyckligt på andra vis också i längden.

 

[Happimess]

Inte helt lätt. Det hade nog berott lite på hur färskt förhållandet är, hur stabilt, vad man letar efter för framtida boende osv.

Jag hade nog föredragit att man delar helt lika på de kostnader för lägenheten man bor i (inklusive ränta) och att vinsten från den uthyrda lägenheten läggs till ett gemensamt sparande för kommande lägenhet. Den andra delen av uthyrningskostnaden bär ju kostnaderna för den lägenheten, så den är ju "gratis".

Hade jag varit den som INTE hyrde ut hade jag varit rätt förbannad om den andre personen inte var villig att dela med sig av vinsten från uthyrningen. Den vinsten hade ju kunnat bli min om vi hade hyrt ut min lägenhet istället, så att säga. Så då ser jag det som det allra mest rimliga alternativet att dela lika på den vinsten men gärna i form av ett gemensamt "cause" såsom sparande till nästa gemensamma lägga.

 

[Happimess]

Alltså jag tycker att man skall strunta i att flytta ihop om man funderar över en sådan här sak.
Att leva tillsammans innebär att man måste dela med sig och vara generös. Om inte det fungerar så blir det olyckligt på andra vis också i längden.

Det där är ett så ensidigt perspektiv. Alla har vi olika ekonomisk integritet, behov av känsla av självständighet, behov av säkerhet osv. Många har ju också blivit rejält jävla grundlurade och fastnat i klassiska kvinnofällor där man inte kan lämna sina kärlekslösa förhållanden för att man inte har råd osv. Det är inte ett tecken på ett dåligt förhållande att vilja känna en ekonomisk trygghet och försvara sina tillgångar.

 

[MiniLi]

Inte helt lätt. Det hade nog berott lite på hur färskt förhållandet är, hur stabilt, vad man letar efter för framtida boende osv.

Jag hade nog föredragit att man delar helt lika på de kostnader för lägenheten man bor i (inklusive ränta) och att vinsten från den uthyrda lägenheten läggs till ett gemensamt sparande för kommande lägenhet. Den andra delen av uthyrningskostnaden bär ju kostnaderna för den lägenheten, så den är ju "gratis".

Hade jag varit den som INTE hyrde ut hade jag varit rätt förbannad om den andre personen inte var villig att dela med sig av vinsten från uthyrningen. Den vinsten hade ju kunnat bli min om vi hade hyrt ut min lägenhet istället, så att säga. Så då ser jag det som det allra mest rimliga alternativet att dela lika på den vinsten men gärna i form av ett gemensamt "cause" såsom sparande till nästa gemensamma lägga.

Men jag fattar inte. I en situation där ingen egentligen vill hyra ut så ska den andra parten ändå ta del av ev vinst för den som ställer upp och hyr ut sin? "Jag vill inte hyra ut min egen lägenhet men jag vill ta del av pengarna du får när du tvingas hyra ut din"

 

[Inte_Ung]

Det där är ett så ensidigt perspektiv. Alla har vi olika ekonomisk integritet, behov av känsla av självständighet, behov av säkerhet osv. Många har ju också blivit rejält jävla grundlurade och fastnat i klassiska kvinnofällor där man inte kan lämna sina kärlekslösa förhållanden för att man inte har råd osv. Det är inte ett tecken på ett dåligt förhållande att vilja känna en ekonomisk trygghet och försvara sina tillgångar.

Nej men att vara snål mot varandra.
Det kommer förr eller senare att skava i förhållandet.

 

[Inte_Ung]

Men jag fattar inte. I en situation där ingen egentligen vill hyra ut så ska den andra parten ändå ta del av ev vinst för den som ställer upp och hyr ut sin? "Jag vill inte hyra ut min egen lägenhet men jag vill ta del av pengarna du får när du tvingas hyra ut din"

Det är ju därför som jag tycker att de skall strunta i att flytta ihop.
De börjar ju med en konflikt.
Hur bra kan det bli?

 

[MiniLi]

Det är ju därför som jag tycker att de skall strunta i att flytta ihop.
De börjar ju med en konflikt.
Hur bra kan det bli?

Ja jag hade inte heller velat flytta ihop med någon som resonerar så..

 

[Inte_Ung]

Helt ärligt så tycker inte jag att det finns någon rättvisa i något av förslagen.
Särbo eller en ny gemensam lägenheten verkar lämpligast.

Varför vill man flytta ihop i det här läget?
Ingen kommer att bli nöjd oavsett hur de gör.

 

[Voeux]

Det där är ett så ensidigt perspektiv. Alla har vi olika ekonomisk integritet, behov av känsla av självständighet, behov av säkerhet osv. Många har ju också blivit rejält jävla grundlurade och fastnat i klassiska kvinnofällor där man inte kan lämna sina kärlekslösa förhållanden för att man inte har råd osv. Det är inte ett tecken på ett dåligt förhållande att vilja känna en ekonomisk trygghet och försvara sina tillgångar.

Jag håller med. Jag skulle snarare säga att tydliga ramar gällande ekonomin som är rättvis och skyddar båda parterna är en BRA grund för ett förhållande. Visst kan man kasta in allt i samma pott och ge och ta, men det är ingen garanti för att det inte börjar skava i ett senare skede när den ene anser att den uppoffrat mer, vilket jag skulle vilja påstå är vanligt.

Sen kanske man inte är redo, heller. Att man flyttar ihop behöver ju inte innebära att man är i en fas i relationen där man vill dela precis allt. Jag och sambon flyttade ihop ganska tidigt p.g.a. bedrövlig bostadsmarknad samt tyckte det var mysigt, men var inte redo att kleta ihop vår ekonomi just då. Nu några år senare känns det mer naturligt. Hade inget med förhållandet att göra mer än att det var ganska nytt, men jag vet också många som levt ihop herrans många år som ändå trivs bättre med att äga separat.

 

[Voeux]

TS alternativ 1 utan tvekan.

 

[Amha]

Inte helt lätt. Det hade nog berott lite på hur färskt förhållandet är, hur stabilt, vad man letar efter för framtida boende osv.

Jag hade nog föredragit att man delar helt lika på de kostnader för lägenheten man bor i (inklusive ränta) och att vinsten från den uthyrda lägenheten läggs till ett gemensamt sparande för kommande lägenhet. Den andra delen av uthyrningskostnaden bär ju kostnaderna för den lägenheten, så den är ju "gratis".

Hade jag varit den som INTE hyrde ut hade jag varit rätt förbannad om den andre personen inte var villig att dela med sig av vinsten från uthyrningen. Den vinsten hade ju kunnat bli min om vi hade hyrt ut min lägenhet istället, så att säga. Så då ser jag det som det allra mest rimliga alternativet att dela lika på den vinsten men gärna i form av ett gemensamt "cause" såsom sparande till nästa gemensamma lägga.

Om den uthyrda lägenheten blir sabbad av hyresgäst till den grad att man behöver låna pengar för att snygga till det, hade det legat på båda parter (a och b) att finansiera det då? Om lägenheten säljs med förlust, skulle båda betala på det kvarvarande lånet då?

Jag kan nog tycka att åtminstone under tiden bostaden är uthyrd borde person med uthyrd bostad hålla de extra slantarna på eget konto, som en "säkerhet" ifall bostaden förstörs. Om man sedan går in med dessa i nästa boende eller behåller dem för egna intressen är väl nåt man får diskutera den dagen det sker. Hjälper personen till med amortering anser jag att personen ska äga motsvarande del av bostaden och vid ev separation ersättas med antingen amorterade pengar eller procent av bostaden. Detta bör då bestämmas i förskott.

 

[escodobe]

Det är ju därför som jag tycker att de skall strunta i att flytta ihop.
De börjar ju med en konflikt.
Hur bra kan det bli?

Fast är det verkligen en konflikt att fundera över olika sätt att lösa det ekonomiska på? Att försöka komma fram till en lösning som känns ekonomiskt tryggt för bägge? Jag ser liksom inte någon konflikt i ursprungsinlägget?

 

[escodobe]

Jag tänker att man nog inte kan komma på en riktigt bra lösning med de tre alternativen.
Mitt förslag skulle vara att man skaffar en gemensam bostad. Sen är det upp till varje om de vill hyra ut sina bostäder eller sälja.

 

[Flixon]

Gemensam hyresrätt under en begränsad period, och hyr ut de egna bostäderna i andra hand? Så kan överskottet från andrahandsuthyrningen betala kostnaderna för hyresrätten, de får känna på om de trivs med att dela boende innan de säljer och köper gemensamt.

 

[nejlica]

Om man har någon slags plan framåt att köpa ett gemensamt boende och flyttar ihop för att det blir billigare att bo i en lägenhet hade jag tyckt det varit rimligt att lägga undan den vinsten som blir i ett sparande inför bostadsköpet. Det är ju ändå bägge två som gör vissa uppoffringar i sin boendesituation för att framöver kunna köpa något större tänker jag.

Är det en färsk relation och framtiden är mer oviss men man vill prova att bo ihop ett tag hade svaret kanske varit annorlunda.

Men det finns ju massor av sätt att se på det och inget är väl direkt rätt eller fel, så det får man väl komma överens om som par.

 

[Inte_Ung]

Fast är det verkligen en konflikt att fundera över olika sätt att lösa det ekonomiska på? Att försöka komma fram till en lösning som känns ekonomiskt tryggt för bägge? Jag ser liksom inte någon konflikt i ursprungsinlägget?

Att hitta en lösning som båda är trygga i är en sak.
Det är ju bra.
Att jaga vad som är mest rättvist blir till slut en källa till konflikt.
Som syskon som träter i stället för ett älskade par.

 

[Inte_Ung]

Jag ser liksom inte någon konflikt i ursprungsinlägget?

Jo ingen vill ju egentligen bo i den andras lägenheten.

 

[escodobe]

Jo ingen vill ju egentligen bo i den andras lägenheten.

Fast det är väl inte nödvändigtvis en konflikt? Jag skulle inte vilja bo i särbons lägenhet, den är helt galet för varm. I min lägenhet hade han inte fått plats med sitt enorma skrivbord på något vettigt sätt. Det innebär inte på något vis en konflikt - utan att man får hitta en annan lösning.

Min lösning (om man nu vill vara sambos) skulle vara att man hittar en gemensam bostad som båda vill bo i.

 

[starcraft]

Jag tänker alternativ 2. Jag tycker ränta tillhör bostadskostnaden (men däremot tycker jag amortering är en enskild kostnad som är kopplad till ägandet av boendet och i slutändan vem som får pengar vid en försäljning) och man därför ska dela på den när man bor ihop. Men det känns som en lite egen situation det här med att de inte vill bo i den andras lägenhet och tänker att alternativ 1 funkar om det handlar om en ytterst tillfällig situation som en prova-på. Varför ska de ens flytta ihop när de egentligen inte vill bo i den andras lägenhet? Särbo funkar väl utmärkt tills man är överens hur man vill bo och ha ekonomin.