Att beviljas kejsarsnitt

[Aaricia]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Du löper betydligt större risk för komplikatiner vid snitt än att spricka från hål till hål.

Betydligt större tror jag inte..

Enligt förlossningsläkare jag pratade med innan mitt ks så är risker vid vaginalt vs snitt lika stora/små när det gäller förstföderskor. Enligt dennes erfarenhet upplever dessutom fler mammor som blivit snittade att de haft en bra förlossning jämfört med de som fött vaginalt.

MEN... ska man ha fler barn så ökar risken för varje barn med snitt, men minskar vid vaginal förlossning.

Ska man ha tre barn eller fler var den absoluta rekommendationen att föda vaginalt.

 

[turbofling]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Jag tycker du fatt väldigt bra och kloka tips och rad av Cala i den här traden, lyssna pa henne

 

[jerseyko]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Så du menar att risken för att du får infektion i såret, problem med att livmodern inte drar ihop sig, känselbort fall i ärret osv är lika stor som att spricka från hål till hål?

De håller jag inte med om.

 

[Calazirya]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Men hur stor är risken för stora infektioner och sår som inte läker alls osv då på en skala vs att spricka från hål till hål ?

Allvarligt, i en tråd om en kvinna som är livrädd för vaginal förlossning känns det lite taskigt att gå på om alla tänkbara hemskheter ett snitt kan leda till. Ja jag vet det är ett diskussionsforum men man behöver inte dra upp sådant i en tråd likt denna tycker jag =/

 

[jerseyko]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Kollar man på scbs statistik så är ju faktiskt risken LITEN, och man ser också att när ålder, bmi och smärtlindring ökar så ökar oxå komplikationerna.
Det står oxå på scbs sida att av 100.000 förlossningar är 3/4 komplikationsfria.
Har även för mig att det är vid akuta kejsarsnitt pga vaginala förlossningar som börjar gå snett som komplikationerna ökar. För vid ett normalt snitt ligger det lika som vid en normal förlossning.

2008:
3,5% fick bristningar grad 3 eller 4.
3,6% av barnen avled före/under/strax efter förlossningen.


Så jag anser fortfarande att det finns mycket mycket mer att oroa sig för än att spricka från hål till hål. Det är väl också därför vi går till barnmorskan så ofta. För att hålla koll och prata och reda ut rädslor och frågetecken. Därför finns specialistmödravård och auroramottagningar.

Och spricka från hål till hål, det är väl alla gravida livrädda för? Så det är ju inget ovanligt för barnmorskorna att prata om.
Lixom, det är ju ändå en 3,5kgs klump som ska ut genom ett knappnålshuvud, jag har gjort det 2 ggr och kan fortfarande inte förstå hur det funkar!
3,6%

 

[A-K.Eng]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Det är nog inte läge att börja dra upp statistik. Logik fungerar inte på genuin rädsla. Det är något som måste arbetas bort med hjälp av duktiga och förtroendeingivande psykologer/barnmorskor.
Jag har jobbat med folk som haft svåra rädslor/tvångstankar och logik är absolut inget man kommer dragande med. Men jag förstår att du menar väl ändå.

Till TS:

Jag hade totalt brist på rädlsa för förlossningen, kanske var det därför som jag inte hade ont alls under utdrivningsskedet. Fick några bristningar men det känner man inte. Visserligen hade jag ryggbedövning, (ryggbedövning is da shit!), men man ska nog egentligen känna lite i alla fall.
Det är nog att jag sett förlossningsfilmer när mamma fick mina systrar som gör att jag inte var rädd. Hon hade inget ont alls. Kände inget.

Jag hoppas att du får god hjälp så att du kan njuta av graviditeten istället för att gå och oroa dig.

 

[Cyllene]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Förlossningsrädsla. Det är det enda som finns i mitt huvud, och jag får ingen ro alls. Jag vill bara lägga mig ner på golvet och gråta.
Rädd för smärtan (men jag vet att det kommer göra djävulskt ont efteråt ändå, men det känner mer hanterbart av någon anledning), rädd för att spricka, rädd för att inte ha någon kontroll över vad som händer med mig (känner mer kontrollerbart med snitt), rädd att bebis ska fastna på vägen och att jag kommer få panik, rädd att bebis ska få syrebrist och att det är mitt fel... Listan kan göras lång...

Så kände jag också. Men vetskapen om att det är mycket sämre för bebisen med kejsarsnitt fick mig att ta tag i det och acceptera en vaginalförlossning och jag ångrar mig inte en sekund.

"Har jag nu gått och blivit gravid och plågats i 9 mån kan jag väl plågas lite till för bebisens skull!"

 

[Cyllene]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Lästips:

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article435295.ab

 

[EmelieR]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Jag var nog lite som du men fick ändå lite panik när min förlossning startade. Jag kände mig ensammast i världen så fort de gick ifrån mitt rum för jag själv fattade ju ingenting. Jag trodde ju de stod o heja på hela tiden...
När jag därimot fick börja krysta och inte behövde kämpa emot (jag blev igångsatt och det gick för fort) så var det verkligen det häftigaste jag varit med om
Jag sprack 2 stygn och så satte de några extra i finputsningssyfte. Märktes inte nämnvärt efteråt- bara när stygnen kliade vid läkning
Och trots paniken så var det såhär iefterhand ganska kul att föda barn. Fast jag kan inte på något sätt förstå hur bäbisen kommer ut... hihihi

 

[Lilo Wonder]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Jag har haft precis samma känslor som du. Jag nämnde detta för BM vid första besöket och fick rådet att skriva ett brev till Alma-gruppen som det heter här. Jag fick gå i samtal med specialutbildadBM ett par gånger och sen "gav" de upp och jag fick mitt snitt. Har nu snittbebis nr 2 bredvid mig i soffan och känner mig överlycklig över att jag gått på min magkänsla och fått mina förlossningar som jag velat. Jag var på fötterna samma dag efter mina ryggbedövningssnitt och denna gången har jag känt mig otroligt opåverkad av ärret, kunde lyfta vår 1.5 åring efter två dagar. Kände lite mer "svid" i såret sist men upplevde absolut inte att det var något som avskräckte.

Vill du ha mer info kan du PM:a mig.

Till alla militanta snittmotståndare så vill jag bara säga att ni får föda barn som ni vill och jag får förhoppningsvis föda barn som jag vill...

Letar man på nätet så hittar man en hel del statistik gällande t ex inkontinensproblem efter vaginala förlossningar. Det är bl a 2-4 % som får så svåra skador vid vaginal förlossning att de får inkontinensproblem resten av livet, 1% får "tung" inkontinens.

Som välmusklad hästjej har jag burit mina barn högt och inte känt belastning på bäckenbotten, efter två täta graviditeter känner jag mig helt opåverkad "därnere".

De flesta som förlöser är nog överens om att allra bäst för mor och barn är en lyckad vaginal förlossning, näst bäst är ett planerat snitt och sen kommer alla de andra alternativen. Problemen när man har förlossningsrädsla är att man inte tror att man kommer att få en lyckad vaginal förlossning och då var alternativet för mig att se till att jag fick ut mina barn på det säkraste sättet både för mig och barnen.

Följ din magkänsla!

Kram på er alla mammor!

 

[IDontKnowWhatToDo]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

"Knapplån"

... Jag vet inte vad jag ska säga längre. Nu känns det som om jag/bebis kommer dö oavsett hur bebis kommer ut.

 

[Calazirya]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Alltså Jerseyko, kan du inte bara sluta med att lägga upp skrämmande statistik i tråden. Förstår du inte att det inte gynnar TS rädsla över huvudtaget. Att skrämma Ts för den enda utväg hon ser känns som jäkligt fel väg att ta, eller hur?

Så snälla du, tänk på hur du formulerar dig i tråden.

Cyllene:Eftersom jag födde med ks så har jag god inblick i statistiken kring snitt. Det känns dock fel att skrämma upp TS över nätet för det enda utvägen hon ser just nu, eller vad tycker du?

TS:
Ring BM nu idag, tala om din rädsla och lägg alla kort på bordet. Du måste få hjälp med din rädsla och helst igår. Du får PM:a om du vill ha support och stöd över nätet.

 

[Calazirya]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Det gynnar verkligen inte TS att du drar upp komplikationer vid vaginal förlossning. Låt detta vara en stöttande tråd och så låter vi specialistmödravården förklara alla fördelar/nackdelar, eller ?

 

[Cyllene]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Cyllene:Eftersom jag födde med ks så har jag god inblick i statistiken kring snitt. Det känns dock fel att skrämma upp TS över nätet för det enda utvägen hon ser just nu, eller vad tycker du?

.

Nej, håller med. Det blev lite väl hårt. Tanken var mest att förmedla att nästan alla känner som hon och att det som fick mig att tänka om var riskerna för barnet.

Jag hade precis samma tankar som TS när jag blev gravid. När familjen sen satt vid middagsbordet på helgen så frågade jag min bror som då studerade till läkare (nu färdig och som jobbat extra 2 somrar på förlossningen) om han inte kunde söva ner mig och plocka ut den. Han svarade NEJ NEJ NEJ och berättade om alla fördelar det är för barnet att födas vaginalt. Framförallt de ökade riskerna för allergier och astma osv fick upp ögonen på mig.

Sen just tanken att vi är skapta för det här och att det har gjorts i hundra hundratals år över hela jordklotet plus att jag vet att vi har fantastiska läkare fick mig att acceptera läget trots att samma tankar som TS har flög runt i huvudet. En fördel med att vara gravid är ju att det tar 9 månader innan den ska ut så huvudet hinner med i samma tank som kroppen.

Till TS - oavsett hur du föder ditt barn så kommer det gå galant. Det finns skräckhistorier från alla håll men glöm inte att majoriteten av förlossningarna går fantatiskt bra. Och de flesta tjejer är dumma nog att sätta sig i samma sits igen!

 

[Minta]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Jag tycker du skall ta till dig vad Cala skriver.
Prata med din BM snarast möjligt om din rädsla, så du får hjälp.
Strunta i all statestik och komplikationer du läser om.

Jag hade också extrem rädsla för mina förlossningar. Jag förstår hur du känner.
Jag undvek att läsa om det på internet och lånade böcker om förlossningar istället och läste. Det finns en del bra, bl a en om just förlossningsrädsla.
Skriv en lista över det du är rädd för, så du vet vad du skall ta upp med BM.

Det är inte alls omöjligt att få ett snitt, men det är svårare i vissa landsting. Men du har rätt att vända dig till ett annat landsting.

 

[Cyllene]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Sen måste jag säga att trots att förlossningen (vaginal) inte var det roligaste jag gjort så är det HELT klart det häftigaste jag varit med om. Att min kropp kunde lyckas med det, vartifrån krafterna kom osv. Jag diskuterade det med ett par kompisar för inte så länge sen och vi hade väldigt olika historier (från skräckfall till solskenshistorier) och påverkades olika fysiskt så var det ingen som skulle vilja ha det ogjort och velat blivit snittade.

Att föda mitt barn och att sen ha fått amningen att fungera är det jag är mest stolt över i mitt liv, för det är det absolut svåraste jag gjort med den absolut bästa belöningen. Jag kunde valt att bli snittad och sen ge ersättning och jag hade säkert varit lika stolt då, men för min del är det här en så speciell känsla!

 

[Hiddeous]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Sen måste jag säga att trots att förlossningen (vaginal) inte var det roligaste jag gjort så är det HELT klart det häftigaste jag varit med om.

Och som varande gravid kan jag ibland bli (även om jag förstår dig) trött på alla dessa hurtfriska tillrop. Det är nästan som om man förväntas tycka att barnafödande är coolt, häftigt, superkul in retrospect. Så är det förstås inte för alla, varken före eller efter. Självklart är kroppen fantastisk, men det där ständiga påminnandet om "urmodern som har oväntad kraft" stör mig lite. Talar vi inte bara ren överlevnadsinstinkt, en vetskap om att det faktiskt inte finns något val eller återvändo? I kombination med väldigt väldigt starka muskler som man kanske inte använder särskilt ofta (inte på det viset i alla fall).

Jag vet inte, jag är verkligen kluven till det här med förväntat lyckorus, belöning, etc. Jag hatar tanken på smärta, utlämnade, ensamhet med sin ångest och bristen på vetskap om vad som kommer att drabba just mig. Eftersom jag vet att ingen kan ge facit på förhand. Jag utgår ifrån att barnet kommer att födas friskt, men det övriga är ett oskrivet blad, min upplevelse är unik, ironiskt nog trots att hundra tusen kvinnor gör samma sak varje år.

 

[Hiddeous]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Lägger till: jag är nog mest trött på kravet att vara stark, fysiskt och psykiskt. Varför måste man alltid vara det, varför måste man alltid vara så förbannat positiv? Vill inte!

 

[Cyllene]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Ah, då blev mitt inlägg lite felformulerat, för jag kände precis som du skriver nu innan. Jag var inte positivt till nåt, hade graviditeten fr helvetet och dessutom förlossningsrädsla.

Den känslan jag skrev har kommit nu efteråt, att "fasen vad häftigt att det gick".

Sen att jag tänkte att alla andra har klarat det i flera hundra år hjälpte mig lite psykiskt innan.

 

[Cyllene]

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Jag hatar tanken på smärta, utlämnade, ensamhet med sin ångest och bristen på vetskap om vad som kommer att drabba just mig. Eftersom jag vet att ingen kan ge facit på förhand. Jag utgår ifrån att barnet kommer att födas friskt, men det övriga är ett oskrivet blad, min upplevelse är unik, ironiskt nog trots att hundra tusen kvinnor gör samma sak varje år.

Kände och skrev ungefär samma ord många gånger innan födseln. Snacka om att man glömmer fort...