Att åka buss

[Caoimhe]

Jag förstår att man inte alltid kan få sitta ifred på bussen, särskilt inte i en storstad. Men när hela främre delen av en buss (det är en stor buss som "böjer sig" på mitten) är tom sånär som på mig och en äldre tant med rullator som tar upp en rullstolsplats, ja, då blir jag förvånad när en äldre gubbe går fram från bakre delen av bussen och bestämmer sig för att sätta sig på sätet direkt bredvid mitt. Det finns alltså många helt tomma dubbelsäten, men gubben väljer att sätta sig bredvid mig? Det hade varit en sak om han hade velat prata med mig, men det låg inte heller i hans intresse.

Det här är för mig väldigt märkligt. Det är väl mer eller mindre en oskriven regel att man inte sätter sig bredvid någon på bussen om det finns lediga säten?

Jag har också på senare tid lagt märke till att vissa människor sitter med armbågarna rätt ut på bussen, så att man får deras armbågar på sig mer eller mindre hela tiden när man sitter normalt i sitt säte bredvid. Själv försöker jag hålla in armbågarna så att båda kan få en trevlig bussresa utan onödigt mycket kroppskontakt.

Hur reagerar du om någon sätter sig bredvid dig i en i övrigt tom buss? I en halvfull buss? Håller du dig på din sida av sätet, eller gör det dig ingenting om du armbågas/trycks mot personen bredvid dig?

 

[Aionee]

Kanske det var lättare för honom att gå av därifrån? Skulle personligen inte brytt mig för mycket. Har varit med om fulla äldre män som suttit sig brevid/mittemot mig och börjat prata om opassande saker och då bytte jag faktiskt säte.
Men annars så tycker jag generellt att vi svenskar är lite tråkiga sådär, man är konstig så fort man gör något som bryter emot den sociala normen. Kroppskontakt dödar inte heller för den delen. Det är inte farligt (så länge det inte är direkt olämpligt och respektlöst).

 

[Caoimhe]

Kanske det var lättare för honom att gå av därifrån? Skulle personligen inte brytt mig för mycket. Har varit med om fulla äldre män som suttit sig brevid/mittemot mig och börjat prata om opassande saker och då bytte jag faktiskt säte.
Men annars så tycker jag generellt att vi svenskar är lite tråkiga sådär, man är konstig så fort man gör något som bryter emot den sociala normen. Kroppskontakt dödar inte heller för den delen. Det är inte farligt (så länge det inte är direkt olämpligt och respektlöst).

Troligtvis var det väl så. Och det skadade ju ingen att han satt bredvid mig heller - det var bara så ovanligt mot hur det brukar se ut i bussen, där människor hellre står upp än sätter sig bredvid en främling. Och visst hade jag föredragit att ha sätet för mig själv, men jag har hellre en oskyldig gubbe sittandes bredvid mig i en i övrigt tom buss alla dagar i veckan än män som den man som (trots att han var i 50-årsåldern och jag 20) prompt skulle bjuda mig till sin nya restaurang, dit han både kunde köra mig i sin bil och bjuda mig på alkohol. Det slutade med att jag fick hoppa av flera hållplatser tidigare för att han inte skulle få veta var jag bodde (han skulle till samma hållplats som jag, sade han).

 

[Caoimhe]

Hittade för övrigt en artikel om ämnet. http://www.dn.se/nyheter/sverige/normalt-att-vilja-sitta-ensam-pa-bussen/

Vissa av "knepen" för att få sitta själv tycker jag är vidriga, dock. Det finns få saker som gör mig så arg som när någon sitter på det yttersta sätet med fönsterplatsen tom, stirrar ut genom fönstret och låtsas som att de inte ser alla i behov av en sittplats.

 

[Stefffie]

Jag hatar folk som sitter brevid mig om det finns andra lediga platser - och likval de som satter sig mitt emot och inte snett emot om man sitter pa en "fyra", sa att jag inte far nagot benutrymme!
Jag bor I storstad och det finns nog manniskor har, sa varje tyst stund utan nagons armhala I ansiktet eller armbage i sidan ar en bra stund!

Bytte faktiskt plats en gang nar jag och en kvinna gick pa samma halvtomma tag, och hon satte sig pa yttersatet direct brevid mig. Muttrade nagot, stallde mig upp, och gick till en annan vagn istallet. VAD GOOOOR MANNISKAN!?

 

[Red_Chili]

När jag väl åker buss (max en gång per år sedan jag skaffade körkort) så sätter jag mig om möjligt ensam, annars väljer jag att sätta mig där det sitter någon som tar upp lite plats. Går inte det, så att jag måste sätta mig bredvid någon som vill ta plats, då sätter jag mig bara lite halvt på stolen, halvt ut i gången. Är det så trångt att det kan bli bökigt för andra, då står jag och låter någon annan sitta. Jag sätter mig aldrig längst in på sätet om det finns någon risk att andra tänker sätta sig bredvid utanför, då hade jag känt mig på tok för inklämd.

Yep, jag har stort behov av eget utrymme

 

[parfymflaska]

Jag vill också helst sitta själv, men är det många på bussen har jag väskan i knäet och håller mig till mitt säte så att fler kan sitta. Jag blir riktigt provocerad faktiskt av såna som försöker hålla sätet brevid sig tomt med en väska, sitta ytterst och glo i telefonen så ingen ska ta fönsterplatsen etc. Det är så otroligt barnsligt, liksom klarar du inte att sitta brevid någon så skit i att åka buss då, eller stå upp. Jag tänker inte stå ifall det finns lediga platser bara för att någon fjantar sig, utan jag går fram och säger typ "ursäkta, kan jag få sitta här", låtsas personen inte höra viftar jag lite med handen framför ansiktet på hen eller lägger en hand på axeln. Någon enstaka gång har det väl hänt att jag fräst ifrån med "Tycker du verkligen att folk ska behöva stå så att din väska kan sitta?", men det är sällan jag är på så dåligt humör . Med det sagt så blir jag nästan lika irriterad om någon sätter sig precis brevid/bakom/framför/mitt emot mig om bussen är nästan tom. Jag vill ha en dynamiskt jämn fördelning utifrån antalet människor och storleken på ytan, hur svårt ska det vara?

 

[Elo]

Blir stressad som det är av att åka tåg/buss/spårvagn/kollektivtrafik, och *måste* få sitta ensam. Annars blir stressnivåerna så höga att jag slutar fungera. Får ju dock leva med att folk sätter sig brevid i rusningstrafik.

Men. Vad jag egentligen skulle skriva: i vissa kulturer är det oartigt att inte sätta sig brevid andra på bussen/tåget/whatever. Inte alltid för att prata eller så, utan det är lika 'naturligt' för dessa människor att sätta sig brevid någon, som det är för oss att sätta sig på ett tomt säte.

 

[Mia_R]

Jag läste en gång att anledningen till att många äldre är ute och uträttar sina ärenden när många andra gör detsamma kan vara att det för en del av dem är deras enda kontakt med andra människor, han är kanske väldigt ensam och vill bara fått sitta tillsammans bredvid någon en stund?

 

[kossankaj]

Hittade för övrigt en artikel om ämnet. http://www.dn.se/nyheter/sverige/normalt-att-vilja-sitta-ensam-pa-bussen/

Vissa av "knepen" för att få sitta själv tycker jag är vidriga, dock. Det finns få saker som gör mig så arg som när någon sitter på det yttersta sätet med fönsterplatsen tom, stirrar ut genom fönstret och låtsas som att de inte ser alla i behov av en sittplats.

Jag har inte åkt buss på tio år , men brukade alltid säga ursäkta jag vill också sitta eller något liknande, då flyttade de väskan snabbt.

 

[Lipperta]

Jag klarar inte att åka buss öht, får panik ångest. Känns så löjligt. Trycker direkt på Stopp och går av och går ist och finner en tom buss.

Tåg är ok om jag kan sitta själv annars går jag av på första hållplats. Är ok om jag kan stå vis dörrarna.

 

[GotAsecret]

Jag brukar be någon göra plats om jag vill sitta.
Annars sitter jag gärna på platser för rörelsehindrade, för då vet jag att kommer det någon som ser ut att behöva platsen får den sitta. Då flyttar jag på mig och står hellre
Eller, det gäller egentligen oavsett vart jag sitter, om jag ser någon som kanske behöver den mer än mig erbjuder jag platsen.

 

[Araminta]

Jag är inte jättekänslig med att vilja sitta själv men tycker det är lyxigt med lite extra plats. För mig så handlar det om att göra resan så bekväm och smidigt som möjligt för alla och där ingår att hålla sig till sitt säte och ha tålamod med folk som kanske inte alltid gör som jag.

Det jag däremot får riktiga krypningar av är när folk inte går bakåt i bussen när det kommer på mer folk. Vet inte hur många gånger jag sett folk nästan tvingas upp i knäet på förarna bara för att någon diskpropp till människa inte har vett att följa med bakåt