Äta kött

Har haft funderingar länge på att börja äta kött igen.
Men hur gör man? Bara tanken på det gör att det växer i munnen och jag får kväljningar.
Slutade både av djurskyddskäl, men även för att jag inte tyckte om det.
Nu har jag däremot får och tuppar hemma som det inte känns helt fel att äta, eftersom jag vet att de har haft det prima.
Det är ju verkligen inget tvång att börja äta kött om det är så att du inte tycker om det. Men en stark gryta som någon nämnde och kanske borde du prova med tupparna som kanske är lite mildare i smaken än lamm?
 
Att äta kött producerat på det viset är en vinst på många plan. Vegetariskt protein transporteras ofta långt, kräver en massa processer för att göras "säljbart" i butikshyllorna och jag lovar att det finns led med underbetald arbetskraft, problematiska landägarförhållanden och lokal konkurrens om vatten osv.

Nu har du möjlighet att äta ett fullvärdigt protein från djur som har det bra, bidrar till biologisk mångfald och som blir mat med minimalt lidande och utan slavarbete i processen. Tuppar och bagglamm går inte att ha kvar, att avliva och bara gräva ner är väldigt respektlöst i mina ögon!
Tuppar idag blir hundmat och bagglamm blir givetvis mat åt andra. :)

Äter sällan "färdigt" processat protein, och försöker köpa svenskt så långt det går i alla led.
 
Varför äta något som du får kväljningar av?
Väljer att svara dig, även om det var fler med samma fråga.

I min tanke så gillar jag tanken på att äta något jag själv 'producerat'. Att äta något jag har lagt tid och energi på känns bra, när jag tänker på det.
Men när jag sen börjar fundera på det mer konkret att det ska in i munnen så får jag kväljningar. Men jag tänker att om jag kommer till den biten att jag provar så är jag en bit på vägen. Sen om jag i slutändan inte känner för det/tycker det är gott så är det en annan sak.
Känner mig rätt stolt över mina höns som ger mig så fina ägg, ger foder som gör gulan god i mitt tycke o.s.v. (Tycker ibland att mina fina, bortskämda tuppar är alldeles för bra för att användas till hundmat.)

Jag tycker även om att laga mat och har inga problem att tillaga kött (eller jo ibland, då blir jag lite illamående). Men jag är rätt glad i att laga mat så jag tänker att äta eget lamm kommer bidra till något jag tycker är kul. :)
 
Väljer att svara dig, även om det var fler med samma fråga.

I min tanke så gillar jag tanken på att äta något jag själv 'producerat'. Att äta något jag har lagt tid och energi på känns bra, när jag tänker på det.
Men när jag sen börjar fundera på det mer konkret att det ska in i munnen så får jag kväljningar. Men jag tänker att om jag kommer till den biten att jag provar så är jag en bit på vägen. Sen om jag i slutändan inte känner för det/tycker det är gott så är det en annan sak.
Känner mig rätt stolt över mina höns som ger mig så fina ägg, ger foder som gör gulan god i mitt tycke o.s.v. (Tycker ibland att mina fina, bortskämda tuppar är alldeles för bra för att användas till hundmat.)

Jag tycker även om att laga mat och har inga problem att tillaga kött (eller jo ibland, då blir jag lite illamående). Men jag är rätt glad i att laga mat så jag tänker att äta eget lamm kommer bidra till något jag tycker är kul. :)
Okej! Så fint det låter med dina djur! Jag tycker själv om kött och har inte det problemet så jag har lite svårt att ge tips, det jag kan komma på är väl att göra grytor där det även ingår grönsaker/baljväxter så att delen kött inte blir så stor.
 
Nja? Är du inte väl kategorisk nu?

I de delar av landet jag bor fodras produktionsdjur till absolut största delen med sådant som produceras på den egna gården. Att köpa soja t.ex. är dyrt i jämförelse med att själv odla baljväxter.
Nöt hålls på marker som de betar och de utfodras vintertid med ensilage producerat på gården.

Näraliggande hönseri odlar allt foder själva. :)
Javisst är jag kategorisk. Lika kategorisk som att säga att vegetariskt protein är transporterat långväga. Det varierar givetvis.
 
Har haft funderingar länge på att börja äta kött igen.
Men hur gör man? Bara tanken på det gör att det växer i munnen och jag får kväljningar.
Slutade både av djurskyddskäl, men även för att jag inte tyckte om det.
Nu har jag däremot får och tuppar hemma som det inte känns helt fel att äta, eftersom jag vet att de har haft det prima.
Du kanske kan prova äta lite kött som pålägg på macka? I stället för att börja med en hel maträtt med kött i.





*varför föreslår jag det här, är vegetarian själv* :cautious:
 
Javisst är jag kategorisk. Lika kategorisk som att säga att vegetariskt protein är transporterat långväga. Det varierar givetvis.
Mig veterligen finns det knappt svenskodlade proteingrödor att få tag på under stora delar av året. Inget av det veganska/vegetariska jag sett i frysdisken är svenskodlat.
 
Mig veterligen finns det knappt svenskodlade proteingrödor att få tag på under stora delar av året. Inget av det veganska/vegetariska jag sett i frysdisken är svenskodlat.
det odlas en hel del bönor på Öland (man ska dock köpa de torkade som man kokar själv, för de tetraförpackade färdigkokta åker ner till Italien och vänder 🙄)
här i trakten finns en kravbonde som odlar raps och vars kor får proteinfoder utvunnet från rapsen
en hel del av det potatisprotein som säljs som djurfoder har svenskt ursprung
Men det är klart, inget av det hittas i frysdisken 😜
 
Jag har precis börjat äta animalier (efter över 20 år utan) av hälsoskäl i kombination med att jag har möjlighet nu att skaffa både ägg och ben som funkar etiskt för mig. Jag får ben från trafikskadat vilt som grannen avlivat.

Att börja med benbuljong har varit en bra start för mig. Dels är det näringsrikt på ett bra sätt vad jag förstått, dels behöver jag inte hantera att tugga på kött. Det är liksom "bara" smaken och tanken jag behöver vänja mig vid. Kroppen reagerar bra på det. Inget vaj alls med magen, vilket jag föreställer mig kan bli mer aktuellt med helt kött. Om jag vill ta ett steg till skulle jag börja äta de små slamsor som kokat med, ytterligare ett steg till kanske långkok med mycket grönsaker. Men jag är rätt nöjd såhär. Jag tänker mig att jag skulle kunna äta grytor som folk gjort med kött, men äta minimalt av köttet i nuläget.

Första gången gjorde jag buljongen helt utan märgben (bara andra ben) och med massor av grönsaker och örter för att få en smakrik buljong som inte bara smakar animaliskt. Sedan samma men med märgben, blev lite mer tryck i den smaken. Ett stort plus är att det luktar värre än det smakar, så det svåraste är klart efter tillagningen. :p

Jag har använt den som buljong i grönsakssoppor, som fond i pastasås och någon enstaka gång kryddad som ramen.

Jag tror egentligen att jag skulle kunna äta kött nu, men jag känner inget behov av det. Buljongen ger mig vad jag inbillar mig att jag behöver. (Köper svenskodlade baljväxter, och inga helfabrikat, så den delen av etiken har jag privilegierat nog kunnat lösa.)
 
Köpte en fin, rejäl bit lammstek som fick en rub på chili flakes, citron zest, färsk hackad rosmarin och timjan.
Instucken vitlök, i mitten las det charlottenlök, ännu mer färsk rosmarin och timjan innan den rullades ihop och knöts.
Bryntes innan den las i ugnsform och fick en del rödvin att simma i.
Fick väl godkänt av de som kom på middag, tänkte smaka på resterna imorgon.
Glad påsk 🐥🐥
 
Köpte en fin, rejäl bit lammstek som fick en rub på chili flakes, citron zest, färsk hackad rosmarin och timjan.
Instucken vitlök, i mitten las det charlottenlök, ännu mer färsk rosmarin och timjan innan den rullades ihop och knöts.
Bryntes innan den las i ugnsform och fick en del rödvin att simma i.
Fick väl godkänt av de som kom på middag, tänkte smaka på resterna imorgon.
Glad påsk 🐥🐥
Det lät löjligt gott!! :love:
 
Har haft funderingar länge på att börja äta kött igen.
Men hur gör man? Bara tanken på det gör att det växer i munnen och jag får kväljningar.
Slutade både av djurskyddskäl, men även för att jag inte tyckte om det.
Nu har jag däremot får och tuppar hemma som det inte känns helt fel att äta, eftersom jag vet att de har haft det prima.
Jag är ett fan av "intuiative eating" (stavning?), alltså att lyssna på sin kropp om vad man ska äta och inte. Om din kropp säger nej till kött skulle jag respektera det.. detta gäller självklart inte om man har en ätstörning.
 
Jag är ett fan av "intuiative eating" (stavning?), alltså att lyssna på sin kropp om vad man ska äta och inte. Om din kropp säger nej till kött skulle jag respektera det.. detta gäller självklart inte om man har en ätstörning.
Haha skulle aldrig funka för mig, min kropp säger bara "choklad, coka cola och popcorn" såfort jag är hungrig :laugh:
Som tur är det hjärnan som styr vad som handlas och lagas här hemma :up:
 
Haha skulle aldrig funka för mig, min kropp säger bara "choklad, coka cola och popcorn" såfort jag är hungrig :laugh:
Som tur är det hjärnan som styr vad som handlas och lagas här hemma :up:
Haha min kropp säger också det ibland och då får den det om jag har det hemma 😁. Men ganska ofta säger den annat också.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag har insett att det är dags för mig att tackla min tandvårdsrädsla.. fobi.. men hur gör man? Jag har inte varit hos tandläkaren på...
Svar
9
· Visningar
296
Kropp & Själ Jag har börjat vakna tidigt (ofta mellan 4 och 5) på morgonen, av att jag mår illa och/eller är hungrig. Det är så pass att jag inte kan...
2
Svar
27
· Visningar
1 257
Senast: Enya
·
Kropp & Själ Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
2
Svar
24
· Visningar
1 617
Senast: Twihard
·
Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
711
Senast: miumiu
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp