Sv: Åsnor!
Åsnor blir som hästar ungefär kanske till och med lite äldre. Men så där mellan 20 och 30 är väl ganska normalt beroende på hur åsnan har haft det under sitt liv.
Mina är fem år nu i höst och dom kom till mig mer eller mindre av misstag.
Det var så att jag hade bara fått ett föl det här året det rör sig om och det var ett hingstföl. Så han kunde inte gå med stona hur länge som helst och jag hade inget annat sällskap som passade honom. Så vi började leta efter en kompis av något slag till honom. Hittade en annons om åsnehingstar som var till salu. Bestämmde oss för att åka och titta, för åsnor kan ju vara i lite olika storlekar och det framgick inte av annonsen hur stora de här var. Men efter som mitt föl var stort och skulle bli större så var det ju ett krav från mina sida att det rörde sig om större åsnor. Nåja vi kom dit och hittade två ettåriga dvärgåsnehingstar, nä det var inget för oss. Men vi stannade och tittade lite närmre på dem ändå när vi ändå var där. Då gjorde jag ett par hemska upptäckter. Det var i slutet på augusti och den ene hade fortfarande vinterpälsen kvar under magen. Hovarna var långa på bägge och hagen de hade att gå i var en minimal grushage. När vi frågade vad de åt så pekade ägaren på en halmstack och sa "om får sånt här hö och när dom är inne på vintern får dom en skopa säd att dela på". Det lät ju inte så illa med säden förrän jag upptäckte att han hade fyra åsnor och tre shettisar till som delade på skopan. Jag kunde ju inte bara lämna dom här, så jag skickade fram min man som älskar att pruta och lyckades få ner priset så vi fick två för samma pris som en. Så då var vi åsneägare och hade väl tänkt att sälja dom igen men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Så dom är kvar här ännu. Men vad jag kan säga är att om någon kallar en för åsna så ta det som en komplimang. För jag har aldrig haft några andra sorters djur som har varit så inteligenta som mina åsnor. Envisa javisst men absolut inte dumma.