Arbetsgivare pressar mig för att jobba?

[Aleron]

Det är väl inte så mycket att reagera på?
Jag kan förstå din oro, och nej de kan ju inte tvinga dig.
Du har inte funderat på att din chef kanske är stressad och har väldigt svårt att få ihop bemanningen med så mycket sjukdom?
Kanske lät han bryskare än menat pga det.

Försök att inte fundera så mycket..

Tack! Ja varför fastnar man i negativa detaljer :/ Jag har släppt det nu och skall försöka vara mer neutral! ☺

 

[Aleron]

Nu vet jag inte hur Hen uttryckte sig exakt, så det kan jag ju inte svara på.
Men för mig som både varit timmis i mångas år och behövt ringa in vikarier ser det mer som självklart än ett hot, behöver jag ha in någon kommer jag i första hand ringa dom som brukar vilja jobba. Det ska nog en hel del till för att jag skulle ringa nån som inte jobbat på ett par månader

Ja dem måste ha haft enormt behov om dem kallar in mig. Jag arbetar väldigt bra! Dock när det kommer tids luckor emellan drar jag mig ofta för att komma in..

 

[Aleron]

Du är student på heltid och har ett extrajobb.

Fokusera, student-”heltid” och delområdet ”extra”-jobb.

Sen är det upp till dig om du vill jobba eller ta examen.

Många har gjort olika val både åt ena som andra hållet finns inget rätt eller fel. Anta att arbetsgivaren är klumpiga på att uttrycka sig och känner du dig hotad, gå med i facket och prata med dem och be om råd. Händer detta en gång så händer det igen senare när du kanske inte har annan försörjning , som studielån.

Ditt liv, du bestämmer.

Ja det har du så rätt i. Mina studier är ändå viktigast. Anledningen att dem ens anställer studenter är för att dem är mer "flexibla" och dem har full förståelse när man har viktiga studiemoment. Dock är jag inte så flexibel som jag trodde jag skulle vara. Jag får fundera mer på detta

 

[Aleron]

Jag förstår er båda, och tippar på att ni allihop kanske "överreagerar" pga situationen? Du kanske pga ditt mående tolkar dem som mer negativa än vad de är, och de kanske känner att jobbet inte fungerar bra för att de har svårt att få folk att jobba och då blir lite tråkigare i tonen än vad som menas?

Med det sagt: fungerar inte kommunikationen er emellan på ett sätt som gör att du mår dåligt av det så kanske det kan vara värt att se sig om efter andra jobb?

Jag tror det vart så.. Vi båda känner press helt enkelt. Tack så mycket för dina uppmuntrande ord!

 

[Ullmerkott]

Du verkar ju inte gilla vare sig jobbet, lönen, eller personerna du arbetar åt, så då är det väl enklast att helt enkelt sluta om du ni inte är i desperat behov av pengarna.

 

[Aleron]

Hej alla!

Tack för alla era svar! Det har varit givande samt lugnande att läsa era visa ord

Jag var på jobbet igår, platschefen i fråga, såg knappt på mig när jag kom in. Han vandrade just genom lokalen och sa bara ett hej och vände bort huvudet och gick vidare. Inte ens ögonkontakt. Han kunde och borde kommit fram för att åtminstone se att jag är beredd för passet. Han hade tid för han var kvar i lokalen och släntrade runt men undvek mig. Så jag antar att han var väldigt irriterad. Han är typ 27 år eller så, ett par år yngre än mig, så jag har svårt att ta sånt beteende från honom på allvar lol.

Men efter igårs arbetspass, inser jag att jag nog ej kan jobba kvar så här. Jag är fullständig manglad fysiskt. Enorma träningsvärk deluxe, kan knappt gå!

Under intro veckan var det hemskt första 2 dagarna, sedan vart det bra följande dagar, så när man vänjer sig går det bra. Men som student kan jag inte ställa upp 1-2 gr i veckan samt annat kommer i vägen. Så det blir flera veckor emellan passen. Vilket gör att det blir enorm påfrestning varje gång för kroppen för kroppen får börja om från början och får en chock.

Detta vart alltså inte ett jobb där jag kan hoppa in varannan vecka för arbetspass, för kroppen tar extra mycket stryk på det sättet. Jag ville så gärna ha sånt jobb. Som dem som jobbar extra på ica via bemanning. Dem bokar tid via en app och hoppar in när dem vill. På mitt jobb hoppar du in och tuggas och spottas ut helt manglad och då är jag ändå någon som gymmar nästan dagligen!

Jag tyckte om att ha ett deltidsjobb. Men i praktiken, för svårt att upprätthålla just detta fysiskt krävande jobb.

Me det känns så läskigt att säga upp sig!

 

[Cambrie]

Ja då skulle dem inte ha några som helst timanställda kvar där jag jobbar. Dem klarar knappt av att hålla kvar de timanställda! Dem blir tvungna att ständigt rekrytera nya personer då timanställda hoppar av. Det är för slitsamt och lönen reflekteras ej i hur slitsamt det är:/

De har stående rekrytering i den här kommunen också kan jag tillägga.
När det kommer till arbetsplatsolyckor är de tvungna att agera enligt lag, det du ska göra är att skriva en olycksfallsrapport, det ska finnas sådana på arbetsplatsen, gör det det inte så kontakta facket (men jag håller i övrigt med om de som anser att du ska sluta, det verkar inte vara en givande arbetsrelation varken för dig eller för dem, de får väl helt enkelt skaffa den kompetens de vill ha och du får skaffa ett extrajobb du kan tänka dig att arbeta på).

 

[Ramona]

Detta vart alltså inte ett jobb där jag kan hoppa in varannan vecka för arbetspass, för kroppen tar extra mycket stryk på det sättet. Jag ville så gärna ha sånt jobb. Som dem som jobbar extra på ica via bemanning. Dem bokar tid via en app och hoppar in när dem vill. På mitt jobb hoppar du in och tuggas och spottas ut helt manglad och då är jag ändå någon som gymmar nästan dagligen!

Men alltså, vad är det för arbetsuppgifter du har? Det låter ju helt galet? Jag har haft många tunga jobb i mitt liv, men aldrig att jag känt mig sådär som du beskriver. Vad jobbar du med?

 

[tanten]

Jag var på jobbet igår, platschefen i fråga, såg knappt på mig när jag kom in. Han vandrade just genom lokalen och sa bara ett hej och vände bort huvudet och gick vidare. Inte ens ögonkontakt. Han kunde och borde kommit fram för att åtminstone se att jag är beredd för passet. Han hade tid för han var kvar i lokalen och släntrade runt men undvek mig. Så jag antar att han var väldigt irriterad. Han är typ 27 år eller så, ett par år yngre än mig, så jag har svårt att ta sånt beteende från honom på allvar lol.

Men efter igårs arbetspass, inser jag att jag nog ej kan jobba kvar så här. Jag är fullständig manglad fysiskt. Enorma träningsvärk deluxe, kan knappt gå!

Men du - det är ett jobb. Inte en relation.

Tycker att du dramatiserar genom att analysera vad platschefen gör och inte gör. Du "antar" att han är irriterad. Noterar om ni har ögonkontakt eller inte. Jösses- det är ett JOBB.

Sköt jobbet, skit i chefen eller sluta.

 

[Aleron]

Men alltså, vad är det för arbetsuppgifter du har? Det låter ju helt galet? Jag har haft många tunga jobb i mitt liv, men aldrig att jag känt mig sådär som du beskriver. Vad jobbar du med?

Jag kan PM,a om det om du vill

Men måste tillägga att alla inte upplever det lika slitsamt som jag gör. Men då har jag bara talat med dem som jobbat med det i flera år, så kan vara att dem ej minns hur det var i början för dem som nybörjare?

Den som lärde upp mig sa att hon aldrig haft så ont som jag fick första dagarna och det ej kändes tungt för henne, men så får jag faktiskt då svåraste jobben jämfört med hennes som är mycket lättare!

Platschefen sa dock att det är vanligt att få träningsvärk i början och även om man är vältränad är detta en helt annan sorts belastning som ens kropp ej är van vid. Efter 3-4 dagar vande sig min kropp också men jag kör ju aldrig arbetspass en vecka i raken längre det var enbart i introt. Nu blir det att börja om från 0 varje gång jag har en arbetspass.

Jag vet inte, även fast jag är vältränad kanske min kropp inte tycker om denna sortens belastning, alla är vi olika byggda förstås :/

 

[Aleron]

Men du - det är ett jobb. Inte en relation.

Tycker att du dramatiserar genom att analysera vad platschefen gör och inte gör. Du "antar" att han är irriterad. Noterar om ni har ögonkontakt eller inte. Jösses- det är ett JOBB.

Sköt jobbet, skit i chefen eller sluta.

Egentligen, det är mest förundran över hur sämst hans ledarskapsstil är. Jag har nu gått flera interaktiva kurser inom management, ledarskapsstil, gruppdynamik etc, samt att jag är en analyserande person på gott och ont. Jag är väldigt intresserad av att analysera beteenden. Jag kan inte låta bli att notera varenda misstag han gör mot medarbetarna, mest för att jag blir förundrad men även beklämd.

Och jag vet att platscheferna på denna arbetsplats går flera olika kurser samt har flerdagars seminarier inom ledarskap etc. Ändå har denna person inte tagit till sig det han lär sig verkar det som. Företaget betalar dyra kronor för att dem skall utvecklas.

Men ja det är inte min ensak egentligen! Jag tycker om att analysera folk och deras beteende och motiv helt enkelt . Ibland kan jag inte låta bli att ta åt mig heller men jag jobbar på det!

 

[Aleron]

De har stående rekrytering i den här kommunen också kan jag tillägga.
När det kommer till arbetsplatsolyckor är de tvungna att agera enligt lag, det du ska göra är att skriva en olycksfallsrapport, det ska finnas sådana på arbetsplatsen, gör det det inte så kontakta facket (men jag håller i övrigt med om de som anser att du ska sluta, det verkar inte vara en givande arbetsrelation varken för dig eller för dem, de får väl helt enkelt skaffa den kompetens de vill ha och du får skaffa ett extrajobb du kan tänka dig att arbeta på).

Borde jag fråga platschefen om hur jag skall rapportera in de hela? Jag vill mest att han skall skärpa sig och förstå att han behöver lyssna på vad en säger ordentligt:/

 

[tanten]

Egentligen, det är mest förundran över hur sämst hans ledarskapsstil är. Jag har nu gått flera interaktiva kurser inom management, ledarskapsstil, gruppdynamik etc, samt att jag är en analyserande person på gott och ont. Jag är väldigt intresserad av att analysera beteenden. Jag kan inte låta bli att notera varenda misstag han gör mot medarbetarna, mest för att jag blir förundrad men även beklämd.

Och jag vet att platscheferna på denna arbetsplats går flera olika kurser samt har flerdagars seminarier inom ledarskap etc. Ändå har denna person inte tagit till sig det han lär sig verkar det som. Företaget betalar dyra kronor för att dem skall utvecklas.

Men ja det är inte min ensak egentligen! Jag tycker om att analysera folk och deras beteende och motiv helt enkelt . Ibland kan jag inte låta bli att ta åt mig heller men jag jobbar på det!

Om du ska ägna livet åt att irritera dig på andra så kommer du att ha fullt upp.

Ägna energin åt vettigare saker. Det du inte kan ändra på - skit i det.
Ingen idé att irritera sig på att det regnar - du kan inte göra ett dugg åt det.

det finns massor av vettiga saker att bry sin hjärna med. Gör det istället.

 

[Aleron]

Du verkar ju inte gilla vare sig jobbet, lönen, eller personerna du arbetar åt, så då är det väl enklast att helt enkelt sluta om du ni inte är i desperat behov av pengarna.

Det här är mitt första jobb som anställd (har tidigare jobbat som butikschef på egen familjeföretag). Jag tror cheferna i mer belevade ögon skulle anses som ganska okej. Det är nog bara jag som inte är van vid inkompetens! Har några i min omgivning påtala att min arbetsplats faktiskt är bra och att det är så här det fungerar i Sverige. Jag har bara inte vant mig än vid att man skall bara skita i småsaker och bara jobba med sitt och inte bry sig om annat. Men ja jag kommer nog avsluta tjänsten:/

 

[Aleron]

Om du ska ägna livet åt att irritera dig på andra så kommer du att ha fullt upp.

Ägna energin åt vettigare saker. Det du inte kan ändra på - skit i det.
Ingen idé att irritera sig på att det regnar - du kan inte göra ett dugg åt det.

det finns massor av vettiga saker att bry sin hjärna med. Gör det istället.

Tack! Ja exakt den inställningen skall man ha för att kunna jobba som anställd under någon inser jag! Varje gång jag kommenterat en sak för en arbetskollega vid några tillfällen "Jag vill inte bara göra x besviken på mig", har han svarat " Men skit i dem! Skit i cheferna! Dem bryr sig inte om oss. Bara gör dina uppgifter och bry dig inte om annat eller dem".

Så jag inser att det är så det ser ut i verkliga livet

 

[Shaggy]

Borde jag fråga platschefen om hur jag skall rapportera in de hela? Jag vill mest att han skall skärpa sig och förstå att han behöver lyssna på vad en säger ordentligt:/

Det tycker jag låter som en mycket bra idé. Frågar man inte så kan man inte få något svar och en kommunikation måste börja från det ena hållet.

 

[Mia_R]

Borde jag fråga platschefen om hur jag skall rapportera in de hela? Jag vill mest att han skall skärpa sig och förstå att han behöver lyssna på vad en säger ordentligt:/

Fast har du jobbat som chef vet du väl redan hur du ska göra och att du ska göra det? Har du pratat med skyddsombudet?

 

[Vassi]

Du har skrivit ganska mycket om din egen bakgrund, samt om din, enligt dig "dåliga", "inkompetenta" chef och hans bakgrund. Samt lite kring hur arbetet är. Om en kollega skulle läsa på det här öppna forumet, skulle de kunna identifiera dig och arbetsplatsen? Det är långt många fler som läser än som skriver på nätet, det tycker jag folk generellt borde ha i åtanke.

Jag instämmer med vad flera skriver: om du är så missnöjd som du låter med arbetet och ledarskapet, säg upp dig. Ärligt talat, i all kritik du har emot arbetsplatsen (oavsett om det är berättigat eller inte) som du framför på ett öppet forum så framställer du just nu inte dig själv i särskilt bra dager. Om du i chefsposition hade läst den här tråden, hade du velat ha TS som anställd?

 

[Mabuse]

Först och främst, jag vet hur otroligt bortskämt detta kommer te sig. Att jag har ett jobb och verkar ta det som givet. Eller att jag inte har rätt inställning till jobb osv.

Men jag vill verkligen kunna skriva av mig och få råd. Kanske uppfattar jag det min chef sagt/säger på fel sätt?
Så snälla var inte för hårda mot mig nu.

Så bakgrunden är den att, jag är student i högskola och i vintras sökte jag till en tjänst där dem vill ha studerande. En extraanställning eller behovanställning som det kallas. Man talar om vilka dagar man kan jobba och dem bokar in en om dem är i behov. Jag tyckte detta passade mig bra då jag är student. Insåg sedan efter att ha jobbat i nån vecka att jobbet är väldigt krävande fysiskt och mentalt, men jag klarar av det då jag får jobba typ 1-2 gr om veckan. Oftast är det dock några veckor emellan då jag studerar och anpassar efter schemat.

Jag har bra arbetsetik och då min familj har eget företag har jag fått vara vid andra sidan av de hela, när man får hantera de anställda. Så jag vet vad man förväntar sig av en anställd. Dock var det visst en helt annan femma när rollerna vart ombytta!

Så jobbet är ansträngande men funkar om man jobbar få dagar i veckan. Chefen samt arbetsledaren trivs jag inte alls med då dem är riktigt ogenuina och falska men skall ej gå in på det nu.

Nu när vi har denna coronaepidemi, har jag suttit först i karantän i 14 dagar då jag haft symptom, samt efter det har jag avvaktat att lämna huset för annat än att handla, för att jag bor med 2 som är i riskzonen deluxe. Jag vill helt enkelt inte jobba för att jag inte vill riskera min familj eller min egna hälsa, eller att behöva söka vårt i dessa tider.

Men så ringer dem från jobbet, "låtsas" att dem vill fråga hur jag mår då jag varit i karantän men egentligen bryr dem sig ej alls Sedan blir tex arbetsledaren ställd när jag säger att jag "avvaktar" pga coronan. Han har visst jobbat övertid i flera veckor nu och verkar tycka att jag minsann borde jobba som vanligt folk. Men jag är bara extraanställd, jag kommer in om jag själv vill och kan och jag vill ju inte nu pga risk för corona. Det är ju rådet vi får. Att isolera oss om det ej är nödvändigt att gå till jobb osv?!

Nästa chef, säger något som får mig att uppleva det som att han "hotar" mig. Han ringer upp mig, jag talar om samma sak för honom, lägger till att man får ångest pga coronan samt att jag lever med personer i riskzonen. Han lyssnar knappt och är otålig. Sedan säger han plumpt att om jag faktiskt inte kommer in på jobb inom 6 månader kan dem avsluta min anställning "jag säger det bara som information. Jag kan inte tvinga dig att komma om du inte vill" tillägger han.
Senast jag kom in till jobbet var för 1 månad sedan, så det är långt ifrån 6 månader. Skall jag tyda detta som att han hotar mig på sitt lilla sätt? Eller är det för att han helt enkelt är desperat? Jag är ett av deras bästa anställda av vad jag fått höra av cheferna samt av kollegorna som lärt upp mig. Jag går all in i mitt jobb när jag jobbar.

Jag vet inte. Ömsom känner jag mig bortskämd och jag kan sätta mig in i deras ställe. Jag skulle bli irriterad om ej anställd ej kastade sig över arbetet.... Ömsom blir jag arg över deras plumpa sätt då samhället går igenom en jävla virusepidemi och man vill skydda sig och sin familj samt samhället. Det är ju inte livsviktigt jobb dem utför heller.

Så tycker ni cheferna borde vara mer lyhörda i detta fall? Eller är jag jävligt otacksam? :/

Jag tänker att du och arbetsgivaren inte passar för varandra, och att det är ett vettigt förslag från arbetsgivarens sida att ni går skilda vägar. De behöver någon som kan jobba mer än du vill eller kan just nu.

 

[cirkus]

Litet inflik.
På vårt företag har vi en som gnäller om ungefär allt. Tycker att hen aldrig får relevant information. Personen gnäller till kollegor men aldrig till den det berör. Hen är dessutom märkligt resistent mot info och verkar inte ens veta vad som står i det egna antällningsavtalet - ett exempel. Bad om 4 veckors ledigt i början av detta år. Vi har semesterår 1/4-31/3 vilket är mkt vanligt, hen blev så klart arg och tyckte att INGEN hade informerat om detta när det blev löneavdrag pga semesterdagarna var slut, fast det står klart och tydligt på varje lönebesked hur många semesterdagar man har kvar- vi tyckte vi var bussiga som gav ledigt. Det står också i anställningsavtalet och dessutom så fick hen förskottssemester första året då hen började på våren och fick full semester det året trots få injobbade semesterdagar. Eller hen förstod inte att med månadslön får man lika mycket varje månad oavsett om det är som nu i april flera 4-dagarsveckor eller som i Oktober med ingen 4-dagarsvecka, för INGEN hade ju informerat om det, jamen kolla ditt anställningsavtal och kanske ditt lönebesked där syns det. Hen är arbetsskygg och vill aldrig jobba en minut mer än 8 timmar - vägrar (trots att det är en resande tjänst enligt avtalet men annan kompensation) att resa på sin "fritid" så hellre sova en natt i Gävle än köra hem de två timmar som det tar om jobbet tog slut vid 17 och sen använda arbetstiden nästa dag till att köra hem.

Ingen annan på företaget har eller ser dessa problem.