Arabiska fullblod del 2

Detta betyder ju klarspråk att jag inte alls förstår mig på Galishimo och inte borde äga honom. Håller du verkligen fast vid det påståendet? Jag tycker vi har mycket för oss...
Ärligt talat så tror och tycker jag att du är en alldeles utmärkt ägare till Galishimo!! Har jag någon gång överhuvud taget ens andats något annat?!
Självklart är inte alla araber kolugna! Självklart är inte alla halvblod lite korkade och supertittiga! Alla hästar är individer, men att lägga epitetet "typisk arab" på en arabhäst blir fel. Det signalerar att de lugna, lätthanterliga är undantagen, och så är det inte. Har träffat så många araber under mina 25 år som arabhästägare och uppfödare, och de nervösa och stirriga är de som är undantagen.
Jag tror att du och Galishimo har blivit ett sådant bra team för att han hade en väldig tur som fick dig som ägare. Du ser honom och förstår honom. Med en annan ägare hade det kanske blivit väldigt fel, och spätt på ryktet om stirriga och nerviga araber.
 
Ärligt talat så tror och tycker jag att du är en alldeles utmärkt ägare till Galishimo!! Har jag någon gång överhuvud taget ens andats något annat?!
Självklart är inte alla araber kolugna! Självklart är inte alla halvblod lite korkade och supertittiga! Alla hästar är individer, men att lägga epitetet "typisk arab" på en arabhäst blir fel. Det signalerar att de lugna, lätthanterliga är undantagen, och så är det inte. Har träffat så många araber under mina 25 år som arabhästägare och uppfödare, och de nervösa och stirriga är de som är undantagen.
Jag tror att du och Galishimo har blivit ett sådant bra team för att han hade en väldig tur som fick dig som ägare. Du ser honom och förstår honom. Med en annan ägare hade det kanske blivit väldigt fel, och spätt på ryktet om stirriga och nerviga araber.

Jag håller med här. Jag har inte haft en enda arab som har varit speciellt nervös av sig. Så jag tycker oxå att det blir fel när du säger att Galishimo är en typisk arab. Han är undantaget, inte den typiska araben.
Sen vet vi ju sen innan att du har varit nervös på honom. Araben är en spegelbild av oss själva, så det är ju möjligt att han skulle vara coolare hos någon annan.
Observera att jag inte säger att ni inte passar ihop för det är en helt annan sak. Men är du nervös så blir ju hästen garanterat nervös med.
 
Självklart är inte alla araber kolugna! Självklart är inte alla halvblod lite korkade och supertittiga! Alla hästar är individer, men att lägga epitetet "typisk arab" på en arabhäst blir fel. Det signalerar att de lugna, lätthanterliga är undantagen, och så är det inte. Har träffat så många araber under mina 25 år som arabhästägare och uppfödare, och de nervösa och stirriga är de som är undantagen.

PRECIS så. :bow:
 
Kan tillägga att jag skulle aldrig någonsin säga att Moona är en "typisk arab". Till folk som kommenterar hur lugn hon är i termer av "oj vad lugn och snäll hon är för att vara arab" O_o säger jag att jo, det finns otroligt många lugna araber, tror inte på allt du hör om dom. Och drar en visa om att dom är känsliga hästar som blir som man gör dom.

(Jag har lärt mig att hon är nog typisk för polska ston från vissa linjer, men det är lite överkurs för den måttligt intresserade tycker jag :D)
 
Jag håller med här. Jag har inte haft en enda arab som har varit speciellt nervös av sig. Så jag tycker oxå att det blir fel när du säger att Galishimo är en typisk arab. Han är undantaget, inte den typiska araben.
Sen vet vi ju sen innan att du har varit nervös på honom. Araben är en spegelbild av oss själva, så det är ju möjligt att han skulle vara coolare hos någon annan.
Observera att jag inte säger att ni inte passar ihop för det är en helt annan sak. Men är du nervös så blir ju hästen garanterat nervös med.

Nu går du in på personliga egenskaper kimmis så jag gör detsamma:

Du är ju en tydliga förespråkare av att lugna araber. Men du har ju blivit ordentligt skadad när du ridit din unga arabhäst som är jämnårig med min. Som jag förstod det så kommer du ha men i flera år av dessa olyckor och jag har fått signaler om att du inte kan rida honom längre i samma utsträckning på grund av detta.

Ena gången skadade du ryggen när ni red i skogen och han började skena, och andra gången när du pressade honom på ridbanan och han exploderade, eller hur var det? Du som är lugn har varit med om fler allvarliga egna ridolyckor när du ridit din lugna arabhäst, än jag som varit lite mer försiktig på min nerviga.

Är det verkligen då så bra att titta på sitt arabiska fullblod och tänka "Är jag lugn så är hästen lugn" eller kan man finna vinster på att tänka "Den här hästen kan vara väldigt reaktiv så jag måste vara förberedd och anpassa min ridning efter det".

Det är himla lätt att klanka på en försiktig ryttare, men i det långa loppet har jag behållit min hälsa bättre och du måste leja andra att rida din häst.

Och varför klarar nerviga Galishimo markliggande bommar när din lugna arabhäst inte gör det? En sak kan jag vara väldigt tydlig med, och det har inget med att "är jag lugn så är hästen lugn". Det handlar om att acceptera det man har i hästväg, i kombination med den man är som person, och anpassa träningen efter det.

cavaletti1.jpg



.
 
Sedan så bör ni ju reflektera över om ni är stolta bärare av kulturen "Arabhästar är lika lugna som alla andra raser och är hästen nervös så beror det på att du är nervös"... det betyder att personer som faktiskt har nervösa araber håller sig undan detta forum eftersom det oftast urartar till personlig kritik i hantering. Man bör vara lite mer öppen för att många araber är lugna, och att andra faktiskt kan vara reaktiva, tittiga och energiska.

Prata med era veterinärer vid nästa vaccinering om det finns några "typiska arabhästar" med lite mer nerv, för dom hanterar ju alla hästraser, även vid pressade lägen. Här i norrland så säger veterinärerna att det är individuellt men att arabhästar generellt är känsligare och nervigare, utan att de verkar tycka det är något fel med det.
 
Nu går du in på personliga egenskaper kimmis så jag gör detsamma:

Du är ju en tydliga förespråkare av att lugna araber. Men du har ju blivit ordentligt skadad när du ridit din unga arabhäst som är jämnårig med min. Som jag förstod det så kommer du ha men i flera år av dessa olyckor och jag har fått signaler om att du inte kan rida honom längre i samma utsträckning på grund av detta.

Ena gången skadade du ryggen när ni red i skogen och han började skena, och andra gången när du pressade honom på ridbanan och han exploderade, eller hur var det? Du som är lugn har varit med om fler allvarliga egna ridolyckor när du ridit din lugna arabhäst, än jag som varit lite mer försiktig på min nerviga.

Är det verkligen då så bra att titta på sitt arabiska fullblod och tänka "Är jag lugn så är hästen lugn" eller kan man finna vinster på att tänka "Den här hästen kan vara väldigt reaktiv så jag måste vara förberedd och anpassa min ridning efter det".

Det är himla lätt att klanka på en försiktig ryttare, men i det långa loppet har jag behållit min hälsa bättre och du måste leja andra att rida din häst.

Och varför klarar nerviga Galishimo markliggande bommar när din lugna arabhäst inte gör det? En sak kan jag vara väldigt tydlig med, och det har inget med att "är jag lugn så är hästen lugn". Det handlar om att acceptera det man har i hästväg, i kombination med den man är som person, och anpassa träningen efter det.

cavaletti1.jpg



.

Nu pratar du om saker du inte vet något om, det märks ju rätt tydligt. Jag trillade av för att han kastade sig åt sidan helt plötsligt. För vad vet jag inte, kl var 01 på natten och det var mörkt så jag såg ju givetvis inte vad det var han kastade sig för. Det är inte pga detta jag inte rider honom nu, utan det beror på andra saker. Jag vet inte vad det skulle ha varit på ridbanan? Enda gången Fille har exploderat är när jag satt på honom för 3:e gången, med en ny padd under sadeln. Tog ½ steg och sen explosion = sadeltvång utlöst av den padden mest troligt då han inte gjort så någon gång efteråt. Men det var inte ens på ridbanan så jag vet inte vad du syftar på.

Fille har aldrig i sitt liv skenat.

Vart har jag skrivit att jag är lugn förresten? Jag har absolut inte hymnat med att jag är osäker efter att jag trillade av och krossade 2 ryggkotor. Något annat vore väl nästan konstigt? Innan det var jag inte osäker dock.

Givetvis finns det araber som är nervösa med, något annat har jag inte sagt.

Jag har inte klankat ner en enda gång på att du är försiktig. Om du tycker att det är ett minus så får det stå för dig. Jag tycker att det i viss mån är ett plus. Men det är skillnad på försiktig och nervös, stor skillnad. Jag är just nu båda 2, vilket är nytt för min del.


Att jag har fel på 3-4 hormonsystem i kroppen beror knappast på Fille. Och visst skulle jag kunna hoppa upp på Fille nu med, men till vilken nytta? Jag är konstant yrslig och illamående och har svårt att kontrollera kroppen. Jag anser inte att det skulle vara rätt mot någon av oss att jag hoppade upp i dagsläget. DÄRFÖR rider jag inte. Inte av någon av alla andra anledningar som du tar upp. Vill du se mitt sjukintyg som bevis eller vad är det frågan om?? Jag kör heller inte bil av dessa anledningar.

Vill du bli personlig så absolut. Men kom med fakta isf och hitta inte på egna historier.
 
Här i norrland så säger veterinärerna att det är individuellt men att arabhästar generellt är känsligare och nervigare, utan att de verkar tycka det är något fel med det.

Då hamnar vi på definitioner...vad är "känslig o nervig"? Jag tycker att min häst kan vara känslig o nervig, men det yttrar sig i att hon spänner ut näsborrarna o glor o blir 5 cm högre o kanske joggar lite i stället för att skritta. Men that's it. Därav kallar jag henne för "lugn".

Det känns att den här diskussionen tar en lite märklig vändning när det är vi som skriver om våra lugna araber som ska akta oss för att folk ska tro att alla araber är som våra, se till att vi inte skrämmer bort folk med fel bild av araben eller får dom att känna sig kritiserade, mm. Det är ju ni andra som påstår att vissa mindre lugna egenskaper är "typisk arab" som dominerar i bilden av araben.... :confused:

Det är som jag skrev, jag skulle aldrig göra som du, dvs säga att min häst är en "typisk arab". Den friheten tar jag mig inte. Det hon gör eller inte gör är det "typiskt Moona".
 
Min häst (arab) är långt ifrån ett stressigt nervknippe men hon är däremot väldigt reaktiv, har man inte klister i rumpan så åker man av när hon gör undanmanövrar för livsfarliga fåglar, stenar, skuggor och andra fantasimonster. Hon är heller inte, trots att hon är en väldigt snäll häst, någon nybörjarhäst. Att rida bakochfram i skogen med endast halsring är inget jag rekommenderar på henne. Ja, om man inte vill få en minnesvärd tur i 120. :D
Så jag måste nog hålla med @Oh_really lite i att alla araber är faktiskt inte lugnet själva eller går som på äggskal när de har barn på ryggen. Vissa är lite fullifan, kan vara sprättiga, vara hårda i huvudet utan att för den skull vara en spegel av sin ryttare. Jag får för det mesta beröm av min tränare för att jag håller mig så lugn och sansad trots att min häst ibland är kacka-do-do i huvudet och letar efter saker att få reagera på endast för att hon vill slippa undan jobbet på ridbanan.
Jag tycker inte heller om uttrycket "typiskt arab" eftersom jag anser att precis som hos andra raser så finns det en stor variation på hur de är. Vissa är lugna, vissa är pigga, vissa är slöa och vissa är nerviga. Det som jag dock tycker är genomgående är att de är vänliga mot människor och gärna umgås med oss :)
 
Då hamnar vi på definitioner...vad är "känslig o nervig"? Jag tycker att min häst kan vara känslig o nervig, men det yttrar sig i att hon spänner ut näsborrarna o glor o blir 5 cm högre o kanske joggar lite i stället för att skritta. Men that's it. Därav kallar jag henne för "lugn".

Det känns att den här diskussionen tar en lite märklig vändning när det är vi som skriver om våra lugna araber som ska akta oss för att folk ska tro att alla araber är som våra, se till att vi inte skrämmer bort folk med fel bild av araben eller får dom att känna sig kritiserade, mm. Det är ju ni andra som påstår att vissa mindre lugna egenskaper är "typisk arab" som dominerar i bilden av araben.... :confused:

Det är som jag skrev, jag skulle aldrig göra som du, dvs säga att min häst är en "typisk arab". Den friheten tar jag mig inte. Det hon gör eller inte gör är det "typiskt Moona".

Eftersom att Galishimo får ett mer passande bemötande av veterinärer om jag säger så, så låter jag faktiskt hästens och veterinärens säkerhet gå framför min egen värdering om vad som är politiskt korrekt och inte.

Jag har ju blivit påhoppad i alla fem år som jag haft Galishimo. Det hade ju varit himla trevligt om jag hade kunnat rida en tinker eller bombsäker arabhäst och säga "det beror nog på din karaktär" så snart någon har problem med sin nerviga häst. Det blir inte en bra miljö att skriva att folk som säger att araber är nerviga inte förtjänar att äga dem. Det tycker folk med nerviga hästar inte är så roligt att höra.
 
Nu pratar du om saker du inte vet något om, det märks ju rätt tydligt. Jag trillade av för att han kastade sig åt sidan helt plötsligt. För vad vet jag inte, kl var 01 på natten och det var mörkt så jag såg ju givetvis inte vad det var han kastade sig för. Det är inte pga detta jag inte rider honom nu, utan det beror på andra saker. Jag vet inte vad det skulle ha varit på ridbanan? Enda gången Fille har exploderat är när jag satt på honom för 3:e gången, med en ny padd under sadeln. Tog ½ steg och sen explosion = sadeltvång utlöst av den padden mest troligt då han inte gjort så någon gång efteråt. Men det var inte ens på ridbanan så jag vet inte vad du syftar på.

Fille har aldrig i sitt liv skenat.

Vart har jag skrivit att jag är lugn förresten? Jag har absolut inte hymnat med att jag är osäker efter att jag trillade av och krossade 2 ryggkotor. Något annat vore väl nästan konstigt? Innan det var jag inte osäker dock.

Givetvis finns det araber som är nervösa med, något annat har jag inte sagt.

Jag har inte klankat ner en enda gång på att du är försiktig. Om du tycker att det är ett minus så får det stå för dig. Jag tycker att det i viss mån är ett plus. Men det är skillnad på försiktig och nervös, stor skillnad. Jag är just nu båda 2, vilket är nytt för min del.


Att jag har fel på 3-4 hormonsystem i kroppen beror knappast på Fille. Och visst skulle jag kunna hoppa upp på Fille nu med, men till vilken nytta? Jag är konstant yrslig och illamående och har svårt att kontrollera kroppen. Jag anser inte att det skulle vara rätt mot någon av oss att jag hoppade upp i dagsläget. DÄRFÖR rider jag inte. Inte av någon av alla andra anledningar som du tar upp. Vill du se mitt sjukintyg som bevis eller vad är det frågan om?? Jag kör heller inte bil av dessa anledningar.

Vill du bli personlig så absolut. Men kom med fakta isf och hitta inte på egna historier.

Förlåt om jag misstolkat om skentur och det bara var ett sidokast. Ska absolut inte hävda att Fille är värre än vad han är. Men jag är övertygad om att det är mer sannolikt att en arabhäst exploderar av ett sadeltvång utlöst av en pad (!), än att en nordsvensk eller Connemara gör det! Det är den där typen av explosioner som många tycker ingår i begreppet "nervig" om än du inte tycker det. Jag tyckte att jag läste ett blogginlägg av dig där du skrivit att du fått kroniska problem i ryggen men jag tar dig givetvis på dina ord om du är helt smärtfri nu. Jag håller ju verkligen tummarna för att du ska bli frisk om du slåss mot obalanserade hormoner!

Galishimo kastade för övrigt av två ryttare inom loppet av tre minuter vid två skilda tillfällen under år 2015. Detta trots att jag utan problem värmt upp honom åt dem, men jag var väldigt trött på att det blir något slags översittar-tjat på stallet där folk hävdar "är du lugn är hästen lugn" och antyder att de själva skulle rida honom bättre eftersom de är lugnare. Då har jag vid två tillfällen sagt
"Sitt upp själva så ska ni få se hur jävla lätt det är." och då har det inte gått så bra. Sedan har jag slutat med det, eftersom jag tycker det är taskigt att utsätta folk för risker. Båda ryttarna klarade sig fint utan blåmärken. Målet var ju inga flygturer men att de skulle känna på hur känslig han var. Själv föll jag aldrig av under det året. Och jag överlät honom till andra ryttare, utan problem, när jag märkte på honom att han hade bra dagar.

Det där tänket om att du kan kontrollera en häst med dina tankar är mer till skada eller nytta. Man kan överskatta sin förmåga. Vi kan ju inte styra våra kollegor och partners med våra tankar heller. Självklart skulle en bättre ryttare rida Galishimo bättre än mig, men det är betydligt fler faktorer som väger in än vilken tankeöverföring ryttaren har, om än det kan påverka till liten del.
 
Vissa är lugna, vissa är pigga, vissa är slöa och vissa är nerviga. Det som jag dock tycker är genomgående är att de är vänliga mot människor och gärna umgås med oss :)

Ja precis. Jag behöver nästan aldrig hämta Galishimo i hagen och han springer alltid glatt fram och hälsar på folk när de ska hämta någon av hans hagkompisar. Det brukar jag också säga är "typiskt araber" och att de är lite hundlika och älskar uppmärksamhet (om än det förekommer i andra raser). Fallenhet för löslongering och frihetsdressyr tycker jag också verkar vara lite "typiskt araber".
 
"Min häst (arab) är långt ifrån ett stressigt nervknippe men hon är däremot väldigt reaktiv, har man inte klister i rumpan så åker man av när hon gör undanmanövrar för livsfarliga fåglar, stenar, skuggor och andra fantasimonster. [...] trots att min häst ibland är kacka-do-do i huvudet och letar efter saker att få reagera på endast för att hon vill slippa undan jobbet på ridbanan. :)"

Det är ju det där som många kan definiera som en häst med nerv. Jag skulle nästan säga att de flesta icke-arabhäst-entusiaster skulle kalla det nerv.

Så vad är egentligen en häst med nerv för er? En ouppfostrad häst? En spänd häst? En häst som inte vill samarbeta? Eller...?
 
Eftersom att Galishimo får ett mer passande bemötande av veterinärer om jag säger så, så låter jag faktiskt hästens och veterinärens säkerhet gå framför min egen värdering om vad som är politiskt korrekt och inte..

Vaddå "politiskt korrekt"? Vilket konstigt uttryck att dra in i diskussionen.

Det handlar inte om att vara politiskt korrekt, det handlar helt enkelt om att vara korrekt. Poängen är att du kan säga att just Galishimo är känslig och nervig, du behöver inte rabbla upp hela "hanärarabdärförärhankänsligochnervig". Varför gör du dig till uttolkare av en hel ras egenskaper utifrån din erfarenhet av en häst?

Förstår du inte poängen? Att genom att säga så drar du alla över en kam, och förstärker ev. bilder hos andra om araber som hispiga?

Jisses...jag tror att jag ska börja jag också. "Ja hon är superlugn och snäll. TYPISK ARAB ALLTSÅ" ;)
 
jag var väldigt trött på att det blir något slags översittar-tjat på stallet där folk hävdar "är du lugn är hästen lugn" och antyder att de själva skulle rida honom bättre eftersom de är lugnare. Då har jag vid två tillfällen sagt
"Sitt upp själva så ska ni få se hur jävla lätt det är." och då har det inte gått så bra.

Så säger folk om alla ryttare och alla hästar. Inte bara om folk som sitter på araber.
 
Förlåt om jag misstolkat om skentur och det bara var ett sidokast. Ska absolut inte hävda att Fille är värre än vad han är. Men jag är övertygad om att det är mer sannolikt att en arabhäst exploderar av ett sadeltvång utlöst av en pad (!), än att en nordsvensk eller Connemara gör det! Det är den där typen av explosioner som många tycker ingår i begreppet "nervig" om än du inte tycker det. Jag tyckte att jag läste ett blogginlägg av dig där du skrivit att du fått kroniska problem i ryggen men jag tar dig givetvis på dina ord om du är helt smärtfri nu. Jag håller ju verkligen tummarna för att du ska bli frisk om du slåss mot obalanserade hormoner!

Galishimo kastade för övrigt av två ryttare inom loppet av tre minuter vid två skilda tillfällen under år 2015. Detta trots att jag utan problem värmt upp honom åt dem, men jag var väldigt trött på att det blir något slags översittar-tjat på stallet där folk hävdar "är du lugn är hästen lugn" och antyder att de själva skulle rida honom bättre eftersom de är lugnare. Då har jag vid två tillfällen sagt
"Sitt upp själva så ska ni få se hur jävla lätt det är." och då har det inte gått så bra. Sedan har jag slutat med det, eftersom jag tycker det är taskigt att utsätta folk för risker. Båda ryttarna klarade sig fint utan blåmärken. Målet var ju inga flygturer men att de skulle känna på hur känslig han var. Själv föll jag aldrig av under det året. Och jag överlät honom till andra ryttare, utan problem, när jag märkte på honom att han hade bra dagar.

Det där tänket om att du kan kontrollera en häst med dina tankar är mer till skada eller nytta. Man kan överskatta sin förmåga. Vi kan ju inte styra våra kollegor och partners med våra tankar heller. Självklart skulle en bättre ryttare rida Galishimo bättre än mig, men det är betydligt fler faktorer som väger in än vilken tankeöverföring ryttaren har, om än det kan påverka till liten del.

Jag ber om ursäkt för att jag var otydlig med padden. Det var alltså en bomlös sadel och jag provade en padd som inte hörde till den sadeln, och det blev fel helt enkelt. Det handlade inte om nån liten padd som man har under en vanlig sadel. Och jag anser heller inte att sadeltvång har något som helst att göra med nervighet. Och explosionen var alltså bockningar rakt upp i luften. Typiskt för sadeltvång.

Smärtfri är jag inte, och kommer väl aldrig att bli, vad det har med saken att göra vet jag inte? Men det är fortfarande inte därför jag inte rider. Alla kan trilla av. Alla hästar kan bli rädda. Det betyder inte att de är nerviga. Jag hade otur när jag landade. Och det brukar jag tyvärr ha. Jag kan räkna antalet ggr jag har trillat och och kunnat resa mig som om inget hade hänt på min ena hand. Antalet ggr jag däremot har fått åka in till sjukan för har jag tappat räkningen på för länge sen. Den hästen som har flest sjukhusfärder på sitt samvete är inte de som har varit svåra/nerviga, utan de som har varit lätta/coola. För att jag har tänkt att "Äh, h*n är ju alltid så snäll".

Och nej, jag tycker verkligen inte att det är mer skada än nytta att säga att man kan kontrollera hästar med tanken. Det märks så himla tydligt på Fille tex. På marken litar jag på honom till 110%, och han är stencool med i princip allt. På ryggen när jag nu har blivit osäker så märks det en himla skillnad! Han ÄR mer rädd för saker när jag sitter på numera. Det är något jag kommer få jobba med. Tappar jag tålamodet med honom så är ALLT farligt. På honom är det övertydligt att min sinnesstämning spelar stor roll. Och mina tränare kan direkt se när jag inte förstår något, när jag tappar tålamodet eller liknande, för då börjar Fille spana efter vad som är farligt.
Trots denna känslighet så kan jag sätta upp vem som helst på honom. För om någon annan blir nervös på honom så tar han inte det så allvarligt, eftersom han inte känner personen så tittar han på mig och inser att nä, det finns inget att vara rädd för.

Varför tar du så himla illa vid dig? Att ryttaren påverkar hästen vet du ju, inte kan det komma som en nyhet? Att jämföra med folk som bara har fått hoppa upp går ju inte heller. Man måste ju lära känna hästen, få den att lita på en och sen kan man hoppa upp och se om det gör nån skillnad. Vi pratar alltså ett par månader. Hästarna litar ju inte automatiskt på en bara för att man är lugn, det vet ju du med, så jag förstår inte jämförelsen riktigt med folk som har fått hoppa upp helt random?

Ingen har sagt att det är lätt.Ingen har sagt att du inte borde ha din häst. Det är du själv som tolkar in det. Varför gör du det? Du väljer ju att ta illa upp till stor del.


En nervig häst är för mig en häst som är "på" hela tiden. Den har svårt att komma ner i vila om det händer något utöver det vanliga. Ofta så är de mkt uppmärksamma på sin omgivning och är väldigt reaktiv, samt springer utan att titta först vid minsta misstanke om fara. Vissa av dessa hästar blir mentalt blockerade när de blir rädda med, och blir därigenom mkt farliga.

Givetvis finns det arabhästar som är sådana med, något annat har jag inte sagt. Men det är inte normen, tycker iaf inte jag på de araberna jag har haft i min vård. Och det börjar ju bli några st nu ändå.
 
Och just det. Fille är inte rädd för bommar om nu någon trodde det. Däremot så gillar han att hoppa och får han ursäkt att kunna hoppa så tar han den!

Trodde mitt inlägg om kavalettibommen var tillräckligt humoristiskt skriven för att alla skulle förstå det, men tydligen inte :p
 
Och jag skulle säga att det stämmer till stor del på alla hästar.

Ja....jag kunde skriva en hel bok om det där. Jag som är återfallsryttare och som var superskraj när jag kom tillbaka till ridningen. Första araben tyckte ja ja, och kånkade runt på mig ändå. Var otrolig på att känna in om jag hade en "modig dag" eller en "rädd dag". Rädd dag: lugn som en filbunke. Modig dag: takta hela vägen hem, skumma i munnen och kasta med huvudet o se ut som "nu sprängs jag i bitar när som helst". Det satt väl i mitt kroppsspråk antar jag.

När jag skaffade Moona visade hon sig vara en annan sort - en ranglåg häst som inte gärna tar kommandot, och min ängslighet gjorde henne ängslig, ovillig att gå fram o allmänt tittig och hyper. Där handlade det om att jobba med mig själv och skaffa mig en massa knep för att hon inte skulle märka att jag var rädd (vet inte hur många ggr hon har hört mig sjunga En Natt Jag Drömde :p ).

Sen finns det hästar som har lite - hur uttryckte Lulksi det - ka ka doo doo i huvudet och som går på ändå. Men att ett ekipage består av 2 st individer som påverkar varandra är för mig en given sanning. Det är ju därför inte alla hästar passar alla ryttare.
 
Och jag anser heller inte att sadeltvång har något som helst att göra med nervighet. Och explosionen var alltså bockningar rakt upp i luften. Typiskt för sadeltvång.

Och jag vill hävda att fler hästar som är höga i blod får "sadeltvång" än hästar som inte är det. Är sadeltvång ens en diagnos? Finns det något engelskt ord för sadeltvång? Kan en veterinär ställa en sådan diagnos? Eller är det bara beteendet och teroin om känsliga nerver som gäller?

Smärtfri är jag inte, och kommer väl aldrig att bli, vad det har med saken att göra vet jag inte?
Det är för att jag pratar om hästar och säkerhet och att hälsoriskerna är större om man överskattar sin förmåga och sitt lugn, än om man underskattar det. Jag skulle själv vara väldigt försiktig på att ge andra råd och tips om säker hästhantering om man själv har åkt in på sjukan så många gånger att man tappat räkningen för länge sedan, som du skrev att du gjort. Du har förmodligen andra styrkor som du kan ge bättre tips om.

Varför tar du så himla illa vid dig?

Därför att jag tycker att det är en skitkultur där tjejer generellt sätter diagnos på varandra och varandras hästar och söker fel på varandra. Det bara är till gagn för översittarna, och inte de som faktiskt kan rida (det ena utesluter inte det andra). För att inte säga alla stackars heta hästar som köps in av ryttare som tror att saker löser sig bara de är lugna, och sedan blir grymt besvikna när de inser jobbet som ligger framför dem.

Man måste ju lära känna hästen, få den att lita på en och sen kan man hoppa upp och se om det gör nån skillnad. Vi pratar alltså ett par månader. Hästarna litar ju inte automatiskt på en bara för att man är lugn, det vet ju du med, så jag förstår inte jämförelsen riktigt med folk som har fått hoppa upp helt random?

Nej, faktiskt så behövs det inte månader av förtroende för att kunna markarbeta en vanlig häst. I de allra flesta fall så kan en ridkunnig ryttare sätta sig upp på en random inriden och normalt grundutbildad häst och få ett hyfsat vettigt ridpass utan att bli avslängd. Det här med månader av förtroende gäller främst heta och känsliga hästar, kanske till och med "typiska araber".

Ingen har sagt att det är lätt.Ingen har sagt att du inte borde ha din häst. Det är du själv som tolkar in det. Varför gör du det? Du väljer ju att ta illa upp till stor del.

Nu är vi tillbaka till tankeöverföringen igen och överskattningen av sin egen bedömning igen. Du har ingen aning om vad folk sagt till mig. Jag pratar för övrigt om kulturen där man inte vill erkänna att många araber kan vara hetare än många andra hästar och vilka risker det medför, konkreta säkerhetsrisker, om man vidmakthåller den kulturen.

Är det möjligt att prata om detta i detta forum utan att börja dravla om helt onödiga självklarheter som att "en rädd, arg och otålig ryttare påverkar hästen mer än en lugn och harmoniskt tekniskt kunnig ryttare". För det handlar inte om det. Det handlar om säkerhet och hur man bemöter varandra om någon upplever sin häst nervig. Ska man skylla allt på att ryttaren inte är avspänd eller ska man ge bättre förslag? Ska en ryttare som inte själv har erfarenhet av nerviga hästar ge tips till en ryttare som har det? Finns det risker med detta?
 
Senast ändrad:

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp