Är socker beroendeframkallande? (utbruten)

Och du vill framställa det som det råder total enighet. Menar du att det skulle vara mer objektivt?

Det råder oenighet om inte alla är eniga och mycket av vetenskapliga framsteg hade inte kommit om alla hållit sig till vad majoriteten anser.
Om du inte känner till den debatt på temat som pågått tex om klimatjournalistiken i public service, föreslår jag att du kollar upp den först.

Jag har hygglig koll på vetenskapsteori, tack.
 
Vi kan nog enas om att typ alla (dägg)djur lätt äter mer än vi gör av med, när miljön gör att födan är lättåtkomlig. Då blir vi överviktiga. "Sockerberoende" behövs inte för att förklara det. Inte ens socker behövs, noga räknat. Bara energirik mat som vi råkar gilla.
Absolut.
Nu tänker jag mest på det faktum att just sockret är så överväldigande närvarande i vår mat, även i sånt vi inte ens tänker på som sött. Att matproducenterna tillsätter socker, nästan lite i smyg, för att göra produkterna mer attraktiva. Och att vi gärna äter det i nästan ren form, dvs inte bara som smaksättare/bärare. Och jag hävdar med en dåres envishet att jag tror där finns en biologisk bakgrund till vår förkärlek för socker och att det i viss mån KAN förklara att många har så svårt att sluta överäta socker.

Sen tror jag ju, som jag skrev tidigare, att det även är en vanesak. Liksom salt på maten. Eller ketchup.....
 
Nej? Du kan ju inte hävda något som ett vedertaget faktum bara för att du själv tycker att det är självklart.
Hur vet man det?
Det är ett vedertaget faktum, och du har uppenbarligen en vit fläck/ ett svart hål där den evolutionslära som lärs ut i grundskolan och på alla gymnasieprogram bör sitta. Gå in i PubMed/ Medline och googla om du vill ha vetenskapligt underlag.
 
Absolut.
Nu tänker jag mest på det faktum att just sockret är så överväldigande närvarande i vår mat, även i sånt vi inte ens tänker på som sött. Att matproducenterna tillsätter socker, nästan lite i smyg, för att göra produkterna mer attraktiva. Och att vi gärna äter det i nästan ren form, dvs inte bara som smaksättare/bärare. Och jag hävdar med en dåres envishet att jag tror där finns en biologisk bakgrund till vår förkärlek för socker och att det i viss mån KAN förklara att många har så svårt att sluta överäta socker.

Sen tror jag ju, som jag skrev tidigare, att det även är en vanesak. Liksom salt på maten. Eller ketchup.....
Okej. Vad det nu skulle spela för roll.

Det har ju fortfarande inget med beroende att göra.
 
Men varför skulle växten göra av med energin och mödan det kostar att tillverka ett attraktivt, välsmakande, energitätt hölje till sina frön, om det inte vore för att sprida dem, och ge dem optimala förutsättningar att utvecklas till nya fröproducerande växter? Repetera evolutionsläran.
Problemet med ditt och tex @Lena Furberg s
resonemang är att det är förvirrat och inkonsekvent med avseende på orsak och verkan. Att kausalitet finns är en sak. Vilka kausaliteter som finns är en annan sak. Ändamålsförklaringar är en tredje sak.
 
Om du inte känner till den debatt på temat som pågått tex om klimatjournalistiken i public service, föreslår jag att du kollar upp den först.

Jag har hygglig koll på vetenskapsteori, tack.
Ok du vill inte svara.

För mig är det självklara svaret att public service inte ska ta ställning och förtiga att det finns oenigheter och olika åsikter. Du tycks inte dela åsikten men vill inte säga det rent ut utan duckar. Jag kan inte tolka ditt svar på annat vis.

Antingen är det ok att framföra att det finns skilda åsikter eller så är det inte det. Det finns inget mellanting.
 
Ok du vill inte svara.

För mig är det självklara svaret att public service inte ska ta ställning och förtiga att det finns oenigheter och olika åsikter. Du tycks inte dela åsikten men vill inte säga det rent ut utan duckar. Jag kan inte tolka ditt svar på annat vis.

Antingen är det ok att framföra att det finns skilda åsikter eller så är det inte det. Det finns inget mellanting.
Som sagt. Kolla upp den där debatten. Jag orkar inte skriva en halv lärobok åt dig, jag ber om ursäkt för det. Det är ju dessutom rätt off topic.
 
Problemet med ditt och tex @Lena Furberg s
resonemang är att det är förvirrat och inkonsekvent med avseende på orsak och verkan. Att kausalitet finns är en sak. Vilka kausaliteter som finns är en annan sak. Ändamålsförklaringar är en tredje sak.
Fast jag har inte resonerat rent utifrån orsak och verkan utan påtalat hur det fungerar i praktiken.

Ditt svar är typ goddag yxskaft och synnerligen förvirrat då du inte tycks ha förstått alls vad jag menar. Har du missat Darvin totalt?
 
Hur går det? Du ställde en fråga till mig som jag inte förstod och jag har två gånger frågat om den. Jag kan ju inte svara om du inte vill förklara varför du ställer mig frågan. Då verkar den inte längre vara en fråga utan ett retoriskt påstående. Och ja, jag är skapligt irriterad eftersom du dessutom blandar in hånfull fatshaming.
Vadå hur går det? Jag har ett jobb och ett liv.
Jag gjorde en tydlig avdelning innan min fråga. Frågan var riktad till alla i tråden.
Det var tydligen inte alls tydligt av mig.
Att minska sitt "sockerätande" är fortfarande som ett rött skynke här på Buke.
Det fatshamas, raljeras med akademisk terminologi och "lilla gummas" rätt ordentligt. Ser du inte det?

Så jag frågar igen. Tydligt adresserat till ALLA.

Vad är problemet med att någon minskar sitt kolhydrat/sockerintag?
Oavsett anledning?
Det finns ju ingen fara med att äta kolhydratfattigt.
Är det röda skynket att en säger beroende?
Eller?
Att en har grundat sitt beteende enbart på vad en tror? Vad är det som kickar igång tonen i dessa ämnen?


Det är bara i trådar som kan relateras till kroppen och i "spöktrådar" vi hittar den här låga nivån.
Varför?
I en tråd om kultur eller religion skulle det inte hända. Och det är ju verkligen tro utan vetenskapliga bevis.
 
Vadå hur går det? Jag har ett jobb och ett liv.
Jag gjorde en tydlig avdelning innan min fråga. Frågan var riktad till alla i tråden.
Det var tydligen inte alls tydligt av mig.
Att minska sitt "sockerätande" är fortfarande som ett rött skynke här på Buke.
Det fatshamas, raljeras med akademisk terminologi och "lilla gummas" rätt ordentligt. Ser du inte det?

Så jag frågar igen. Tydligt adresserat till ALLA.

Vad är problemet med att någon minskar sitt kolhydrat/sockerintag?
Oavsett anledning?
Det finns ju ingen fara med att äta kolhydratfattigt.
Är det röda skynket att en säger beroende?
Eller?
Att en har grundat sitt beteende enbart på vad en tror? Vad är det som kickar igång tonen i dessa ämnen?


Det är bara i trådar som kan relateras till kroppen och i "spöktrådar" vi hittar den här låga nivån.
Varför?
I en tråd om kultur eller religion skulle det inte hända. Och det är ju verkligen tro utan vetenskapliga bevis.

Jag frågade eftersom jag såg att du skrev ett annat inlägg i tråden, alltså verkade du ha tid att vara här.

KL, knapplån, är en bra grej om man citerar någon men sedan fortsätter med allmänt riktade frågor.

Och om jag ska svara på din allmänna fråga: jag har inte sett folk ifrågasättas för att de vill dra ner på sockret. Det är förklaringarna bakom som i många fall kan ifrågasättas. För min del för folk äta precis hur lite socker och andra kolhydrater de önskar. Det är när de gör en massa tveksamma hälsopåståenden kring socker/kolhydrater som jag reagerar, inte minst när de missionerar för andra om det farliga sockret.
 
Jag har förövrigt inte sagt att alla måste äta täta måltider, men om man får jättemkt sug så funkar det uppenbarligen inte så bra att äta sällan.
Som sagt, alla har olika relation till socker och påverkas olika. Vissa får aldrig något sug efter sött oavsett medans vissa får det. Vissa kan äta lite onyttigt utan att kroppen reagerar medans vissa inte kan det.
Jag har svårt att se relevansen till dig själv som exempel. Har inte du en ätstörning sedan länge?
Nej det har jag inte, och även om jag skulle haft det så kan även föredetta ätstördas kroppar reagera normalt vid matintag. En gång ätstörd är inte för alltid störd. Sen att vissa hävdar att man är ätstörd såfort man inte anser att kroppen behöver så extremt mycket mat som vissa hävdar är en annan sak.
 
Jaha. Hade tänkt posta ett inlägg med länk till en intressant (enligt mig) studie men tappade intresset fullständigt efter att ha läst de senaste sidorna i denna tråden. Trist när vuxna människor måste ha sån trist attityd. Man kan ju liksom ha olika åsikter utan att det ska behöva spåra ut.
Det är riktigt trist när folk inte ens kan erkänna att det finns kontroverser när de gäller sockerberoende inom forskarvärlden. Det går inte att diskutera när folk är så rabiata att de inte ens kan kännas vid att de kan finnas konflikter inom forskarkåren när det gäller sockerberoende och kritiserar publik service för att de ger tid i etern för båda åsikterna. En diskussion om man får ha en åsikt i en demokrati är för mig absurd, till och med forskare får ha åsikter

Det är vad jag sett fler huvudinriktningar på debatten, en är om socker beroende ska erkännas som diagnos. Spelberoende som godkändes 2013 har mycket svagare indikationer när det gäller fysiska reaktioner i kroppen. Det här däremot en mycket mer tydlig och uppenbar effekt på samhället, när folk blir av med hus och hem och kastas ut på gatan med stora spelskulder. Där påverkas familjen också. Det lär dröja innan sockerberoende klassas som sjukdom oavsett vad forskningen kommer fram till. Det blir för dyrt och har för små samhällseffekter, åtminstone uppenbara/omedelbara. Kostnader för fetma (och all fetma är knappast sockerrelaterat) är mer svårberäknad.

Sen har vi aspekten vad som händer i kroppen och med psyket och om den kemiska effekten i kroppen är stor nog och är svår nog med tillräckliga abstinens besvär. Här varierar åsikterna men det är fakta att socker har kemiska effekter på kroppen det är hur man ska tolka dessa effekter som är stötestenen. Här behövs det mer forskning, men jag tror inte forskning allena kan avgöra, tolkningen och gränsdragningen när det gäller vad som är beroende och vad som är naturligt.

En tredje aspekt är kontroversen vad folk verkligen är beroende av (i fall nu beroendet finns), är det socker eller är det raffinerat socker, eller raffinerade snabba kolhydrater? Eller är det kombinationen av fett, socker (och gärna lite salt) som folk är beroende av eller mat rätt och slätt.

Diskussionen är potentiellt intressant men som sagt fastnar men på argumentation i om man ens får framföra åsikter (som jag gav exempel på i media) då går diskussionen i stå.
 
Vadå hur går det? Jag har ett jobb och ett liv.
Jag gjorde en tydlig avdelning innan min fråga. Frågan var riktad till alla i tråden.
Det var tydligen inte alls tydligt av mig.
Att minska sitt "sockerätande" är fortfarande som ett rött skynke här på Buke.
Det fatshamas, raljeras med akademisk terminologi och "lilla gummas" rätt ordentligt. Ser du inte det?

Så jag frågar igen. Tydligt adresserat till ALLA.

Vad är problemet med att någon minskar sitt kolhydrat/sockerintag?
Oavsett anledning?
Det finns ju ingen fara med att äta kolhydratfattigt.
Är det röda skynket att en säger beroende?
Eller?
Att en har grundat sitt beteende enbart på vad en tror? Vad är det som kickar igång tonen i dessa ämnen?


Det är bara i trådar som kan relateras till kroppen och i "spöktrådar" vi hittar den här låga nivån.
Varför?
I en tråd om kultur eller religion skulle det inte hända. Och det är ju verkligen tro utan vetenskapliga bevis.
Inte så konstigt tror jag, vissa av någon anledning tar det väldigt personligt när någon säger att den drar ner på socker eller annat "onyttigt", det är som att dom tar det som en hint om att dom själva är onyttiga och saknar självdisciplin som inte drar ner på socker eller annat onyttigt. Jag antar att det är för att mat är känsligt för dom av någon anledning, eller så är det för att dom av någon anledning känner att dom behöver försvara att dom inte drar ner på socker osv.

Att det ska vara så svårt för folk att acceptera att människor uppenbarligen klarar olika varianter av mat olika bra förstår inte jag.
 
Okej. Vad det nu skulle spela för roll.

Det har ju fortfarande inget med beroende att göra.
Nej, och det har jag heller aldrig påstått. Jag nämnde människans naturliga förkärlek till söta smaker som en möjlig förklaring till varför just socker ligger så nära till hands att bli "beroende" av (observera citationstecknen). Att det inte är en helt oförklarlig lusta.
 
Problemet med ditt och tex @Lena Furberg s
resonemang är att det är förvirrat och inkonsekvent med avseende på orsak och verkan. Att kausalitet finns är en sak. Vilka kausaliteter som finns är en annan sak. Ändamålsförklaringar är en tredje sak.
Jag förstår inte vad som är förvirrat? Att den biologiska varelsen Människan, liksom andra biologiska varelser på planeten, utvecklats med egna specifika egenskaper under årmiljonerna, och på så sätt blivit en del av det ekologiska systemet? Att människans förkärlek för sockerarter kanske inte är olik andra arters förkärlek för sockerarter? Och är en del av sammanhanget.

Det låter, för mig, snarare smått religiöst att mena att människan på något vis står utanför den biologiska ordningen och helt fritt väljer efter oberoende lustar som inte har någon som helst mening annat än att de är trevliga. Att övriga arter styrs och formas av deras biologiska bakgrund men inte människan. Visserligen har vi utvecklat en förståelse och en VISS grad av valfrihet (även om jag personligen tror den valfriheten är mindre än vi önskar...) men vi är fortfarande av samma skrot och korn som övriga earthlings.
 
Jag förstår inte vad som är förvirrat? Att den biologiska varelsen Människan, liksom andra biologiska varelser på planeten, utvecklats med egna specifika egenskaper under årmiljonerna, och på så sätt blivit en del av det ekologiska systemet? Att människans förkärlek för sockerarter kanske inte är olik andra arters förkärlek för sockerarter? Och är en del av sammanhanget.

Det låter, för mig, snarare smått religiöst att mena att människan på något vis står utanför den biologiska ordningen och helt fritt väljer efter oberoende lustar som inte har någon som helst mening annat än att de är trevliga. Att övriga arter styrs och formas av deras biologiska bakgrund men inte människan. Visserligen har vi utvecklat en förståelse och en VISS grad av valfrihet (även om jag personligen tror den valfriheten är mindre än vi önskar...) men vi är fortfarande av samma skrot och korn som övriga earthlings.
Håller med, vi är säkerligen mer styrda än vad vi vill tro. Det är nog väldigt lite som vi själva styr över egentligen. Människan är ju dock bra på att tro att den har kontroll över saker och ting.

Att vi dras till fett och sådant är ju inte konstigt egentligen, förr innan vi hade fri tillgång på mat mer eller mindre så kan jag tänka mig att man fick äta när det gick och att då äta såpass att kroppen klarar sig till nästa tillfälle det blir mat. Så är det väl för dom flesta varelser egentligen.
 

Liknande trådar

Äldre Hej Buke! Visste inte om tråden skulle ligga under kropp & själ eller skola & jobb, tycker den passar under båda.. Nu ligger den under...
Svar
5
· Visningar
1 281
Senast: Squie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp