Är ni teori-intresserade? Hur gör ni?

[Mabuse]

Nyttan ur ett biomekaniskt perspektiv är det ingen som kan ge dig eftersom det forskats för lite.
Troligare är att det- precis som Peter sa- handlar om att få kontroll mentalt.

Däri ligger problemet i ridsport och etik för mig. Hur vi än vrider och vänder på det är vi ute efter att mental kontrollera en annan individ och få den att följa våra önskningar. Oavsett vilken metod vi använder så skulle det om vi använde den på människor vara moraliskt fel...

Mental kontroll vet jag inte om ridning är, snarare fysisk? När det gäller att få någon att följa våra önskningar, så händer det ju för jämnan människor emellan. När man rider för tränare, t ex, eller när en dansare blir koreograferad, när man gör det chefen vill, osv. Varför är det moraliskt fel så snart någon gör som någon annan önskar?

 

[Ray]

Mental kontroll vet jag inte om ridning är, snarare fysisk? När det gäller att få någon att följa våra önskningar, så händer det ju för jämnan människor emellan. När man rider för tränare, t ex, eller när en dansare blir koreograferad, när man gör det chefen vill, osv. Varför är det moraliskt fel så snart någon gör som någon annan önskar?

Rider jag för en tränare har jag valt det. Chefen på jobbet kan jag välja bort om jag tycker det är hemskt. Hästen blir ju lite som ett barn som man försöker manipulera till att bete sig på ett visst vis. Just att man vill detaljkontrollera exakt hur en annan kropp rör sig och det kan man ju bara om man kontrollerar dom mentalt. Vi vill inte bara bestämma var de bor, vem de umgås med och vad det äter. Vi bestämmer oxå hur fort de ska flytta sina fötter och i vilken riktning. Och hade man gjort det på en människa så hade man nog sett det lite som hjärntvätt... Sen är det ju inte alla timmar av dagen vi gör det. Jag vet inte ens om hästen är medveten om att den blir utnyttjad- troligen inte...

Men, missförstå mig inte till att jag tror hästarna lider av det. Det tror jag inte just eftersom de fungerar på ett annat vis och lever här och nu :-)

Om du kontrollerar huvudet kontrollerar du kroppen- gäller inte det alla varelser?

 

[Solis]

Nyttan ur ett biomekaniskt perspektiv är det ingen som kan ge dig eftersom det forskats för lite.
Troligare är att det- precis som Peter sa- handlar om att få kontroll mentalt.

Däri ligger problemet i ridsport och etik för mig. Hur vi än vrider och vänder på det är vi ute efter att mental kontrollera en annan individ och få den att följa våra önskningar. Oavsett vilken metod vi använder så skulle det om vi använde den på människor vara moraliskt fel...

Ja, det är väl att betrakta som mental kontroll bara att ha hästen "på tygeln". Var det inte Kyra som jämförde en eftergiven häst med en hundvalp liggandes på rygg? Hästen blir väldigt utsatt i det läget och det gäller att vara varsam som ryttare.

 

[Mabuse]

Rider jag för en tränare har jag valt det. Chefen på jobbet kan jag välja bort om jag tycker det är hemskt. Hästen blir ju lite som ett barn som man försöker manipulera till att bete sig på ett visst vis. Just att man vill detaljkontrollera exakt hur en annan kropp rör sig och det kan man ju bara om man kontrollerar dom mentalt. Vi vill inte bara bestämma var de bor, vem de umgås med och vad det äter. Vi bestämmer oxå hur fort de ska flytta sina fötter och i vilken riktning. Och hade man gjort det på en människa så hade man nog sett det lite som hjärntvätt... Sen är det ju inte alla timmar av dagen vi gör det. Jag vet inte ens om hästen är medveten om att den blir utnyttjad- troligen inte...

Men, missförstå mig inte till att jag tror hästarna lider av det. Det tror jag inte just eftersom de fungerar på ett annat vis och lever här och nu :-)

Om du kontrollerar huvudet kontrollerar du kroppen- gäller inte det alla varelser?

Men jag kan ju aldrig kontrollera hästens huvud, bara kroppen. Jag kan inte hindra hästen från att tänka vad den vill, eller att reagera hur den vill. I så fall skulle ju hästen ha blivit en robot, och det blir den ju aldrig. Sen kan jag försöka påverka den.

Sen att hästen inte skulle kunna välja... Självklart kan den det. Vi har ju avlat dem till att vara rätt medgörliga och tycka det är kul att kommunicera med människor, men alla har väl någon gång varit med om en häst som valt att göra något annat än det man själv hade tänkt att den skulle göra? Det är ju det som är det roliga och svåra med ridning, att få hästen att förstå vad du vill, och motivera den att vilja göra det. För det är inte alls självklart.

När det gäller detaljnivån på styrningen, så skulle jag säga att en koreograf t ex styr en dansare på minst samma detaljnivå fysiskt.

Att vi bestämmer var de bor och vad de äter - tja, det tror jag inte hästen förstår, faktiskt, äganderätt är för abstrakt för en häst, och de lär knappast inse att det är ägaren som ligger bakom foderstaten som avgör hur mycket kraftfoder som hamnar i krubban. Så där haltar ju jämförelsen med människor rejält. Som tankeexperiment skulle de ju kunna finnas saker som övergår vår fattningsförmåga, som andra varelser bestämmer åt oss, och vi upplever oss ju inte hjärntvättade.

Bestämmande eller påverkan på andra varelser är inte oetiskt i sig, som jag ser det. Snarare en förutsättning för en social samvaro, och koordination så att man åstadkomma saker tillsammans som man inte kunnat få till var och en för sig. Visst kan det bli oetiskt, om man missbrukar sin makt, men det är inte fel i sig.

 

[Ray]

Men jag kan ju aldrig kontrollera hästens huvud, bara kroppen. Jag kan inte hindra hästen från att tänka vad den vill, eller att reagera hur den vill. I så fall skulle ju hästen ha blivit en robot, och det blir den ju aldrig. Sen kan jag försöka påverka den.

Sen att hästen inte skulle kunna välja... Självklart kan den det. Vi har ju avlat dem till att vara rätt medgörliga och tycka det är kul att kommunicera med människor, men alla har väl någon gång varit med om en häst som valt att göra något annat än det man själv hade tänkt att den skulle göra? Det är ju det som är det roliga och svåra med ridning, att få hästen att förstå vad du vill, och motivera den att vilja göra det. För det är inte alls självklart.

När det gäller detaljnivån på styrningen, så skulle jag säga att en koreograf t ex styr en dansare på minst samma detaljnivå fysiskt.

Att vi bestämmer var de bor och vad de äter - tja, det tror jag inte hästen förstår, faktiskt, äganderätt är för abstrakt för en häst, och de lär knappast inse att det är ägaren som ligger bakom foderstaten som avgör hur mycket kraftfoder som hamnar i krubban. Så där haltar ju jämförelsen med människor rejält. Som tankeexperiment skulle de ju kunna finnas saker som övergår vår fattningsförmåga, som andra varelser bestämmer åt oss, och vi upplever oss ju inte hjärntvättade.

Bestämmande eller påverkan på andra varelser är inte oetiskt i sig, som jag ser det. Snarare en förutsättning för en social samvaro, och koordination så att man åstadkomma saker tillsammans som man inte kunnat få till var och en för sig. Visst kan det bli oetiskt, om man missbrukar sin makt, men det är inte fel i sig.

Jag tror att du måste kontrollera hästen mentalt för att kontrollera kroppen. Om jag väger 60 kg och min häst 600 kg så är det bara det mentala jag kan kontrollera.

Men- igen- jag tror absolut inte hästar lider av det! Vi är helt olika arter.

 

[Mabuse]

Jag tror att du måste kontrollera hästen mentalt för att kontrollera kroppen. Om jag väger 60 kg och min häst 600 kg så är det bara det mentala jag kan kontrollera.

Men- igen- jag tror absolut inte hästar lider av det! Vi är helt olika arter.

Jag skulle säga att du inte kontrollerar hästen mer än vad din tränare kontrollerar dig, i vanlig ridning. Närsomhelst kan du säga nej till din tränare, och din häst kan säga nej till dig. Så det är inte mer oetiskt att rida än att ge ridlektioner.

 

[Ray]

Jag skulle säga att du inte kontrollerar hästen mer än vad din tränare kontrollerar dig, i vanlig ridning. Närsomhelst kan du säga nej till din tränare, och din häst kan säga nej till dig. Så det är inte mer oetiskt att rida än att ge ridlektioner.

Men jag tycker inte det är oetiskt att rida. Vad jag sagt är att om man kontrollerade människor på samma vis som hästar så hade det varit omoraliskt. Nu är hästar inte människor och tänker inte som människor och jag tror inte de har sämre liv som ridhästar än som vilda.
Men om min häst säger nej så hade jag ju inte låtit det bero... Om jag säger nej till tränaren så hade han ryckt på axlarna och engagerat sig i någon annan.

Men just denna grejen tycker jag vi lämnar nu. Vi tycker inte lika, men båda rider utan dåligt samvete och gör vårt bästa för att behandla både folk och fä rätt

 

[smulan87]

Knapplån.
Har följt tråden lite sporadiskt i tysthet och tycker det är intressant det ni skriver.
Jag är nog lika nördig som er andra här när det kommer att ta in kunskap och inspiration från alla möjliga håll om det så är att läsa, titta eller bara lyssna. Dock vill jag inte påstå att jag är särskilt teoretisk egentligen. Jag tycker inte att man behöver göra det så svårt för sig, jag vill påstå att jag hanterar och rider hästar utifrån känsla, sunt förnuft och erfarenhet. Jag utgår också från ett system i grunden men är heller inte sen att ändra eller ta till mig nya metoder för att nå önskat resultat beroende på vilken häst det gäller. Ridning är så mycket mer än att följa samma strikta plan för olika individer, man måste som ryttare och också vid hantering vara beredd att vara ombytlig och våga tänka out of the box. Jag kan tycka att många blir för fixerade vid att göra exakt enligt handboken och således glömmer bort att känna hur det faktiskt känns, att analysera är bra men att ta det ned på atomnivå ser jag ingen vits med och då kommer man heller inte någon vart, eller det tar iaf ofantlig tid.

 

[tuaphua]

Mycket som är normaliserat i dagens hästhållning strider mot min magkänsla och jag håller i nuläget på att börja definiera vart mina gränser går.

Men rollkür vet jag redan tillhör kategori "fel" för mig. Varför kanske vi ska ta i en annan tråd? Fast apropå trådens ämne så hade jag gärna hört en ordentlig förklaring om nyttan med denna övning ur ett biomekaniskt perspektiv.

Jag har ju satt mig in i rollen rätt ordentligt. Jag är inte någon biomekanisk forskare.
Men som jag ser då så används rollen för att inaktivera de muskler man inte vill ska vara aktiverade. Man vill få hästen att inte gå emot handen, dvs spänna underhalsen och ryggen så att man tappar bakbensarbete.
De börjar med att stillastående lära hästen ge efter för tygeln. Den ska kunna stå så ett bra tag innan man ens börjar rida på den.
När man sen börjar skritta ska den även då bara ge efter. Därefter ska det ske hela tiden.

Det jag ser som problemet med rollen är att man måste rida nosen ut och nacken upp mer för att få max bakben. Man får då alltså inte fastna i den låga och runda och djupa formen. Man vill också kunna få hästen loss utan att behöva just rulla den i sidled.
Så även det måste man ju gradvis försöka komma ur.

Men just det att ganska fort lägga hästen i ena till andra böjningen utan att bogarna sticker från linjen är en bra balansgrej att öva. Och ligger bogarna kvar trots att man böjer över är hästen med en på hjälperna balansmässigt och de kan inte vara statiska och stumma i en lyckad sån övergång.

Sen behöver man ju inte utföra den övningen i så extremt djup form. Och man börjar med att långsamt göra det. Förslagsvis då man redan lärt sig kontrollera balansen i manken i sidled och rikta bogarna.

 

[tuaphua]

Hoppar in mitt i tråden... Jag tycker att det är väldigt intressant med teori så länge det inte blir en massa pladder som är svårt att förankra i verkligheten. Är tyvärr dålig på att ha tid att läsa men kan emellanåt diskutera med mamma, tränare och Ådis sjukgymnast kring träning. Tyvärr kanske det också för sällan. Jag analyserar dock mycket i min egen och elevernas ridning väldigt mycket.

@tuaphua Du skrev i början av tråden att du vänder hästen för yttertygel. Inget konstigt där, det gör jag delvis också men jag har också alltid ytterskänkeln intill för att "få med hela hästen". Vilket jag förstod att du inte gör för att du tycker att det hämmar hästen och flyttar balansen fel? Hur då undrar jag? Att vända för innertygel tycker jag är dödsdömt eftersom hela hästen ramlar fram på innerbogen och det gör jag bara i vägledning tillfälligt tills unghästarna lärt sig svänga för ytterhjälperna.

Jag använder skänkeln till att påverka bakdelen. Så vill jag svänga fram eller bak? Är hästen böjd, ställd eller rak?
Iom att jag lär in att de ska gå från innertygeln så faller de inte på inner bog om jag inte kraftigt leder.
Är hästen helt eftergiven och ställningen gått igenom kommer ytter bak enligt det här systemet hänga med i vändningen om jag sköter innertygeln korrekt.
Att börja rida med ytterskänkeln blir för mig sidförande iom ensidigt inverkande skänkel.
Så länge som jag inte rider skänkelvikning eller flytta bakdelen vill jag inte ha sidförande hjälper.

Det är rätt intressant att jämföra en sluta riden på ytterskänkel(i komb med resten) och en riden på innertygeln(i komb med yttertygel och bara sätta driv och energi m skänkel, framåt) i det här systemet.
Helvetes vad tydligt det blir när man rider på ytterskänkeln att hästen hamnar i sidvärtstänk och balansen ligger mer på inner fram än om man med en häst som lärt sig släppa igenom ställningen och heller inte följa tygeln och genom det går sluta om man bara riktar den rätt.

Jag tror inte skänkeln låser hästen. Däremot vill jag inte få skänkelvikning om jag vill få bättre bakben och bättre front av det.
Däremot kan jag vilja ha skänkelvikning för att korrigera, hitta bjudning etc.
Jag vill också i galopp ha ett sätt att alltid kunna flytta alla kroppsdelar. Jag kan då inte använda ytterskänkeln till att flytta bogen tex. Då vill jag ha trängande tygeln. Och vill jag flytta bakdelen ut kan jag då leda.
Det kan bara behöva göras i ett så tidigt skede att bakbenens kvalitet är underordnat att få hästen på linjen, i balans.

Jag vill även undvika att ha ett system där flera hjälper ska behövas samtidigt för att fungera. Inte så att de kan funka ensamma.
Jag vill inte behöva lägga på mer och mer tryck.
Jag jobbar hästarna en del för hand också. Alla övningar går att göra i alla gångarter med bara träns.
Jag har inte lärt mig göra det i alla gångarter än med mina. Men däremot så klart sett.

 

[tuaphua]

Knapplån.
Har följt tråden lite sporadiskt i tysthet och tycker det är intressant det ni skriver.
Jag är nog lika nördig som er andra här när det kommer att ta in kunskap och inspiration från alla möjliga håll om det så är att läsa, titta eller bara lyssna. Dock vill jag inte påstå att jag är särskilt teoretisk egentligen. Jag tycker inte att man behöver göra det så svårt för sig, jag vill påstå att jag hanterar och rider hästar utifrån känsla, sunt förnuft och erfarenhet. Jag utgår också från ett system i grunden men är heller inte sen att ändra eller ta till mig nya metoder för att nå önskat resultat beroende på vilken häst det gäller. Ridning är så mycket mer än att följa samma strikta plan för olika individer, man måste som ryttare och också vid hantering vara beredd att vara ombytlig och våga tänka out of the box. Jag kan tycka att många blir för fixerade vid att göra exakt enligt handboken och således glömmer bort att känna hur det faktiskt känns, att analysera är bra men att ta det ned på atomnivå ser jag ingen vits med och då kommer man heller inte någon vart, eller det tar iaf ofantlig tid.

Ganska många har inte känsla nog att rida på den. Då kan analyserande och systematiserande vara av godo.

Däremot måste man så klart som tränare kunna variera sig per ekipage. Med ett bra system finns det gott om utrymme för det.

 

[tuaphua]

Jag hade ett par år när jag läste massor med teori, flera av de gamla mästarna och en hel del nya böcker, sen blev jag proppmätt. Och sedan dess har jag jobbat med att komma ikapp i praktiken. Diskuterar teori gör jag mest på nätet, jag har inga IRL-teorinördar i min närhet.

Just nu sitter jag och jobbar med originalmanuskript från en 1700-talsmästare, så jag kommer att behöva fördjupa mig både i hans texter och även titta på dem han refererar till. Det blir nog nyttigt. De gamla böckerna är dock oftast skrivna för dem som redan kan, så det är inte alltid så lätt att lära sig från dem. Jag har nog haft mer praktisk nytta av Sylvia Loch, Sally Swift, Kyra Kyrklund, Podhajsky och andra lite modernare författare som verkligen skriver för att lära ut.

Ja, jag upplever också att de är utformade för de som redan kan.

Jag upplever att många ridhandböcker är utformade för hästar som redan kan. Många ridläror är det i mina ögon.
Och då blir det inte så mycket kvalitetslyftande och utvecklande av hästen som det skulle kunna bli. Inte så utbildande kan man kalla det. "Det kommer med styrkan" har man ju hört mycket.
Men man hade kunnat påverka det hela mycket snabbare om man kunnat rent tekniskt påverka hästens positionering mer konkret. Då blir de starkare väldigt mycket snabbare.

 

[Solis]

Jag har ett par böcker (av Kyra och Tibblin) som jag egentligen använder som rena handböcker. Jag läser för att tips där om jag vill får mer input till en viss övning osv, eller bara vill få inspiration. Deesutom har jag ett par böcker om ryttarens sits och inverkan, bl.a. en bok skriven av en tysk författare inköpt på årets bokrea men som jag inte hunnit läsa så mycket i än. Jag har också upptäckt youtube där man kan hitta en massa skoj att titta på. Den uppvärmning jag använder mig av på min häst hittade jag där i en film (tysk?) som även lagts ut på Buke tidigare. Det såg så harmoniskt ut att jag ville prova, och det funkar otroligt bra. Jag ser också väldigt mycket dressyrridning IRL, däremot har jag sällan eller aldrig tid att åka på clinics.
Sedan tycker jag också att diskussioner på Buke ofta är väldigt intressanta, även om jag inte deltar själv. Man kan få nya idéer och infallsvinklar.

I övrigt är jag inte så särskilt "teori-nördig" och tänker inte så mycket teoretiskt när jag rider utan går mer på känsla. Jag har en fantastisk liten häst som visserligen kan mindre än mig rent utbildningsmässigt än, men som genom sin enorma känslighet lär mig saker hela tiden. Jag rider på ett annat sätt nu än förr, enklare och lättare, och är betydligt mer medveten om vad jag gör och inte gör.

 

[skiesabove]

Tack Tua för förklaringen :-)

 

[pulkaskurk]

@tuaphua på vilket sätt är ditt sätt att träna annorlunda?
Hur tränar man på 'svenskt vis' ?

Har insett att vi får samma utbildning och jag trodde det var 'vanlig standard' dressyr.
Men jag är inte insatt i dressyr så det är inte så konstigt om jag har fel.

 

[fio]

Jag undrar oxå vad svenskt vis betyder? Jag har inte ridit för någon svenskutbildad dressyrtränare på år och dag så har ingen aning om vad det kan tänkas betyda.

 

[Ray]

Jag använder skänkeln till att påverka bakdelen. Så vill jag svänga fram eller bak? Är hästen böjd, ställd eller rak?
Iom att jag lär in att de ska gå från innertygeln så faller de inte på inner bog om jag inte kraftigt leder.
Är hästen helt eftergiven och ställningen gått igenom kommer ytter bak enligt det här systemet hänga med i vändningen om jag sköter innertygeln korrekt.
Att börja rida med ytterskänkeln blir för mig sidförande iom ensidigt inverkande skänkel.
Så länge som jag inte rider skänkelvikning eller flytta bakdelen vill jag inte ha sidförande hjälper.

Det är rätt intressant att jämföra en sluta riden på ytterskänkel(i komb med resten) och en riden på innertygeln(i komb med yttertygel och bara sätta driv och energi m skänkel, framåt) i det här systemet.
Helvetes vad tydligt det blir när man rider på ytterskänkeln att hästen hamnar i sidvärtstänk och balansen ligger mer på inner fram än om man med en häst som lärt sig släppa igenom ställningen och heller inte följa tygeln och genom det går sluta om man bara riktar den rätt.

Jag tror inte skänkeln låser hästen. Däremot vill jag inte få skänkelvikning om jag vill få bättre bakben och bättre front av det.
Däremot kan jag vilja ha skänkelvikning för att korrigera, hitta bjudning etc.
Jag vill också i galopp ha ett sätt att alltid kunna flytta alla kroppsdelar. Jag kan då inte använda ytterskänkeln till att flytta bogen tex. Då vill jag ha trängande tygeln. Och vill jag flytta bakdelen ut kan jag då leda.
Det kan bara behöva göras i ett så tidigt skede att bakbenens kvalitet är underordnat att få hästen på linjen, i balans.

Jag vill även undvika att ha ett system där flera hjälper ska behövas samtidigt för att fungera. Inte så att de kan funka ensamma.
Jag vill inte behöva lägga på mer och mer tryck.
Jag jobbar hästarna en del för hand också. Alla övningar går att göra i alla gångarter med bara träns.
Jag har inte lärt mig göra det i alla gångarter än med mina. Men däremot så klart sett.

Så som du beskriver slutan har jag hört svensk C tränare beskriva hur det känns att rida en sluta på en välskolad häst!
Du och dina mentorer verkar ju ha ett tydligt system ni följer men många saker tror jag är sådant som även andra svenska dressyrryttare använder- man känner igen mycket!

När ytterskänleln vänder blir den ju sidförande- men när jag svänger med ytterskänkel är det ju mer att hästen är ute på ytterhjälperna och både yttertygel och skänkel ligger mest intill och liksom håller hästen på linjen. Jag tycker en sån sak som att svänga är en helhet av vikt- skänkel- tygel.

Funderade på det igår, och när jag vänder ändrar jag tanken, blicken och är jag i balans med hästen följer den. Blir svängen för stor försöker jag få igenom en halvhalt och hitta bättre balans. Ska jag på ett hinder behöver jag se till att hamna där jag tänkt mig fast jag inte har optimal balans och då använder jag nog både ytterskänkel kraftigare och ledande tygel och sen gör jag om och försöker göra det bättre. Gissar att det är det du inte vill behöva göra utan du vill ha den där optimala svängen direkt?

 

[tuaphua]

@tuaphua på vilket sätt är ditt sätt att träna annorlunda?
Hur tränar man på 'svenskt vis' ?

Har insett att vi får samma utbildning och jag trodde det var 'vanlig standard' dressyr.
Men jag är inte insatt i dressyr så det är inte så konstigt om jag har fel.

Det är inte så jäkla annorlunda på många punkter. Men på vissa är det så klart det.
Sen är det inte jag som "kommit på" sättet att utbilda. Så det är inte mitt koncept på ngt vis. Bara ett jag försöker följa.

När hästen är inriden och förstår gas, broms, svänga och bjuder börjar jag så här:
Jag vill att hästen svarar bort från tygeln i sidled, för tygeltag riktat mot ryttarens ytter höft, typ. Jag börjar därför utbildningen på volt där centrifugalkraften och böjda spåret gör att hästen per natur vill göra volten mindre. Då får man verkligen chansen att få träna på att befästa signalen att gå ut undan innertygeln.
Det är första steget i att gå ut på rätt sätt. Dvs med inner fram, vilket gör att inner bog lättar och man kan börja påverka balansen i manken i sidled.
I början kan man då få fulrida och korsa manken med handen för att bli tydlig nog för en grön häst. Ännu tidigare kan man ta det avsuttet, för att lära in signalen. Det gör jag helst.
Jag vill att hästen ska ställa en fråga. Och det är "får jag göra volten större?". Det då med mankens balans på väg ut. Då adderar jag yttertygeln och säger "tack, hit men inte längre" i sidled. Innan det så låter jag den vara. Just iom att jag rider med dem så att de ska påverka balansen i sidled. Och den vill jag ju inte ha på inner fram.
Och jag vill inte använda skänkeln till att flytta bogarna/framdelen. Manken är framför sadeln.
Utöver det så lär jag dem att jag ger efter i tygeln då de gör rätt. Inte ta och ge för att göra det bara.
Jag börjar formge framdelen på så sätt att jag tar bort spänningarna i fronten och rundar dem innan jag släpper på mer energi och börjar rida bakifrån helt.
Jag vill få dem styrbara helt i bogarna innan jag börjar gasa.
Jag lär också in att om jag höjer handen och påverkar ensidigt betyder det lossa nacken. Det ska bara göras när hästen är i balans och av en hyfsat rutinerad ryttare och läras in med tränare på plats.
Med lite utbildning så minskar handens rörelser och man ser inte direkt någon skillnad jämfört med andra om man inte vet vad man ska kolla efter. Då handlar det inte om att jobba i sidled och höjd mer än centimetrar.
Det finns en del signaler i handen som gör att man kan lyfta insidan sas i vändningar eller om det behövs höjas ena sidan på raka spår för den delen.

Precis som att man ska kunna rida sluta på innertygeln om man har hästen i balans och genomsläpplig.
Och iom att man befäst reflexen att inner bak ska samla sig mer vid en viss signal kan man sen använda det i trampet eller tom i piaffen om ena bak är lite sämre.

Piruetter tex behöver inte ridas på ytterskänkeln iom att man kan få bakdelens jobb med innertygeln utan att hästen välter in. Den ska ju aldrig följa tygeln. Man behöver då inte joxa med innerskänkeln för att hästen inte ska välta pga ytter bak.
Dvs man kan snabbare göra mer centrerade piruetter utan balansmissar eller så mkt ridning mer än att bara sätta energin.
Skulle man få tippning in, vilket man kan få innan de är inlärda och hästen inte riktigt vet hur man vänder genom att ta i bak, så kan man lyfta upp insidan med inner tygel, påverka manken och inner bog. Och iom att man påverkar så långt fram blir effekten mer "på ytter bak" än om man försöker med skänkeln.

För mig är piruetter precis som piaffen bara mer koncentrerat. Alla problem man har i dem har man i mindre grad i resten av ridningen. De syns bara "mer" då.
Precis som man kan märka andra problem om man antingen drar ner eller upp tempot rejält.

I övrigt vill jag inte använda ordet stöd om handens och munnens kontakt. Just för att jag upplever det så lätt misstolkas till häng.
Jag vill bara ha sträckt tygel och sug framåt - inget mer.
Jag tycker det blir spänning av det.

I övrigt är det nog inte annorlunda alls.

Och jag vet som sagt en del som tänker så här som rider enligt andra filosofier. Men det är inte vad som lärs ut på Strömsholm eller ridskolor eller bland de flesta bokstavstränare jag träffat.
Det finns en del som tänker liknande dock. Eller som rider så själva och lär ut annat.

 

[tuaphua]

Så som du beskriver slutan har jag hört svensk C tränare beskriva hur det känns att rida en sluta på en välskolad häst!
Du och dina mentorer verkar ju ha ett tydligt system ni följer men många saker tror jag är sådant som även andra svenska dressyrryttare använder- man känner igen mycket!

När ytterskänleln vänder blir den ju sidförande- men när jag svänger med ytterskänkel är det ju mer att hästen är ute på ytterhjälperna och både yttertygel och skänkel ligger mest intill och liksom håller hästen på linjen. Jag tycker en sån sak som att svänga är en helhet av vikt- skänkel- tygel.

Funderade på det igår, och när jag vänder ändrar jag tanken, blicken och är jag i balans med hästen följer den. Blir svängen för stor försöker jag få igenom en halvhalt och hitta bättre balans. Ska jag på ett hinder behöver jag se till att hamna där jag tänkt mig fast jag inte har optimal balans och då använder jag nog både ytterskänkel kraftigare och ledande tygel och sen gör jag om och försöker göra det bättre. Gissar att det är det du inte vill behöva göra utan du vill ha den där optimala svängen direkt?

Ja, jag vill inte behöva "hålla hästen" någonstans.
Och att ha yttersida för mig handlar aldrig om att ytter bak ska kliva ut.
Iom att jag påverkar bakdelen med skänkeln skulle det då innebära att om jag måste ligga an med ytterskänkeln för att hålla hästen på linjen har jag gjort fel någon annanstans och sabbat balansen eller bett hästen kliva ut a la flytta bakdel sidvärts.
Och jag förstår så klart att vi inte pratar om att hästen skulle kliva fullt ut åt sidan annars. Men för mig så är den lilla obalansen som det du menar innebär för stor bara.
Och jag upplever mig inte få det problemet om hästen bara är genomsläppligt eftergiven och har en insida, med träning att aldrig följa tygeln. För mig är det början på att vända in och följa innertygeln.
Som man kan avhjälpa med att böja kring innerskänkel och låta ytter passa baken.
Jag vill inte få så många hjälper för en sån grej.

Så styr jag bogarna rätt och balanserar rätt i sidled och hästen är eftergiven behöver jag inte placera bak mer än så.

För mig har jag ingen insida om jag är beroende av andra sidan för att skapa den. Eller om jag behöver "hålla kvar" då har det inte gått igenom.
Och har jag ingen insida funkar inte utsidan(helt.. vilket är inte alls för mig då.. ).

 

[axel]

"När hästen är inriden och förstår gas, broms, svänga och bjuder börjar jag så här".
På hur många hästar har du praktiserat det?
När du vill böja o tränga med innern blir det den ridningen som jag sett även hela tiden ute i skogen- toköverböjd hela tiden. Gärna på kandar med skarp stång. Skaka loss den från bettet.
nej då hänger inte hästen.

Jag anser inte att metoden är snällare bara för att man inte använder flera hjälper direkt efter varandra.
de flesta idag rider med en hjälp i taget men med en halv sekund emellan vara timingen är A o O.

den är lättare för att du slipper ha timing o förvisso får en häst som ständigt är böjd o mjukare i nacken. Det kanske KÄNNS bättre.

du skriver om de för oss allra svåraste rörelserna förutom byten. Piaff o piruetter är en baggis, men ridningen DIT är ju det som är svårt o att övergångarna funkar.
Teori är bra när man ska börja med nya saker o kanske gör det lättare att förstå vad det går ut på, men var häst har sina svårigheter o talanger.
Det är guld värt med en tränare som kan förmedla känslan medan man rider.