Är man mer känslig när man fått barn??

[rubytoo]

Jag har läst om lille Victor en hel del i tidningarna och föräldrarnas kamp för honom. Hittade mammans blogg om deras kamp mot cancern och även deras kamp efter allt var över.

Nu kan jag inte släppa detta känner mig jätte frustrerad över lille Victors öde och känner mig totalt förkrossad med tanken på att ett litet liv slocknat!

Kan inte förstå varför livet skall vara så orättvist.

Är det bara jag som känner mig så här eller är det fler? Förut skulle jag inte reagerat som jag nu gör, men nu med lille Gustav vid min sida känns det så oerhört ångestfullt. Jag hade dött om något hänt med min lille Gustav.

Källa: http://denstarkastestjarnan.blogg.se/index.html

 

[Miks]

Sv: Är man mer känslig när man fått barn??

Hua jag vågar inte ens öppna länken. Då kommer jag sitta och böla på en gång. Har varit känslig under hela graviditeten och även efter att sonen kommit. Antar att det är för att jag nu har något att relatera till som ligger oerhört nära. Hmm nu låter det som att jag aldrig grinade innan vilket inte är ett dugg sant Har nog alltid varit lite blödig men blivit betydligt värre.

Mvh Miks

 

[rubytoo]

Sv: Är man mer känslig när man fått barn??

Då behöver man kanske inte söka hjälp än

och angående bloggen så är den underbart vackert skriven. Men är man som jag är just nu så skall man vara beredd på att den är väldigt känsligt att läsa.

Jag streckläste den från det första inlägget och kommer fortsätta att läsa den även om jag känner ångest över hur det gick.

 

[ako]

Sv: Är man mer känslig när man fått barn??

Jag öppnar inte heller ,för jag är precis som du - sedan vi fick Ludvig för drygt ett år sedan tar jag OTROLIGT illa vid mig för allt vad hemska barnaöden innebär. Jag kan känna att "något är fel" flera dagar när jag läst eller hört om något dylikt. Det kommer ju så nära inpå när man har en liten själv- och tanken på att mista sitt eget barn är ju så totalt outhärdlig att man får se till att inte tänka den, för då kan man nog knappt glädjas över dem... Därför har jag faktiskt börjat hoppa över liknande artiklar. Egoistiskt, kanske, men å andra sidan blir inte barnen levande igen för att jag läser o mår dåligt...

 

[havreflinga]

Sv: Är man mer känslig när man fått barn??

Jag tror de flesta blir känsliga efter att de fått barn. När jag fick vårt första barn snubblade jag som tur var inte över några tragiska nyheter, men jag grät många tårar ändå av bara tanken på alla som inte har mat för dagen åt sina barn och liknande.

När jag fick andra barnet råkade jag läsa om en rejält vanvårdad bebis som dött sittande i babyskyddet. Jag skapade en bild på näthinnan av hur bebisen sett ut, och kunde bara inte bli kvitt tanken och den sorgliga känslan. Varje gång jag hade min egen bebis i babyskyddet fick jag kämpa för att inte bara sätta mig och storböla!

Dumt nog läste jag allt jag kunde hitta om den där stackars ungen. Det tog flera månader innan jag kunde släppa det. Fortfarande kan den där bilden poppa upp, men nu kan jag styra bort den.

Och jag visade artiklarna för min man, så han fick samma problem som jag.

Fast det kanske finns nån nytta med det här beteendet...? Kanske tar man vara på tiden med sina egna barn mer...? Eller kanske till och med bjuder på lite mer kärlek till ALLA barn...

 

[Brandgul]

Sv: Är man mer känslig när man fått barn??

Jag pratade just ikväll med min sambo om den bebisen

I övrigt har jag bölat mig genom hela kvällen och läst om Victor och sett avsnitten från sjukhuset Lilla gubben. Att någon ska behöva gå igenom detta.

 

[Mitten]

Sv: Är man mer känslig när man fått barn??

Jag öppnar inte heller ,för jag är precis som du - sedan vi fick Ludvig för drygt ett år sedan tar jag OTROLIGT illa vid mig för allt vad hemska barnaöden innebär. Jag kan känna att "något är fel" flera dagar när jag läst eller hört om något dylikt. Det kommer ju så nära inpå när man har en liten själv- och tanken på att mista sitt eget barn är ju så totalt outhärdlig att man får se till att inte tänka den, för då kan man nog knappt glädjas över dem... Därför har jag faktiskt börjat hoppa över liknande artiklar. Egoistiskt, kanske, men å andra sidan blir inte barnen levande igen för att jag läser o mår dåligt...

Exakt så funkar jag också ... jag orkar inte, jag får ångest och ont i kroppen i dagar. Hemskt.
Stackars, stackars lilla familj.

 

[rubytoo]

Sv: Är man mer känslig när man fått barn??

I övrigt har jag bölat mig genom hela kvällen och läst om Victor och sett avsnitten från sjukhuset Lilla gubben. Att någon ska behöva gå igenom detta.

Ja Victors öde är verkligen tragiskt. Har faktiskt aldrig tagit åt mig av något så mycket som just lille Victor.

Får verkligen ont i mitt hjärta när jag tänker på honom. Blir så arg och frustrerad över att det slutade som det gjorde. En underbar liten pojke.

Ett litet barn skall inte behöva gå igen det som han gjorde liksom hans föräldrar skulle aldrig behöva gå igenom det de gjort.

 

[rubytoo]

Sv: Är man mer känslig när man fått barn??

Jag tror de flesta blir känsliga efter att de fått barn. När jag fick vårt första barn snubblade jag som tur var inte över några tragiska nyheter, men jag grät många tårar ändå av bara tanken på alla som inte har mat för dagen åt sina barn och liknande.

När jag fick andra barnet råkade jag läsa om en rejält vanvårdad bebis som dött sittande i babyskyddet. Jag skapade en bild på näthinnan av hur bebisen sett ut, och kunde bara inte bli kvitt tanken och den sorgliga känslan. Varje gång jag hade min egen bebis i babyskyddet fick jag kämpa för att inte bara sätta mig och storböla!

Dumt nog läste jag allt jag kunde hitta om den där stackars ungen. Det tog flera månader innan jag kunde släppa det. Fortfarande kan den där bilden poppa upp, men nu kan jag styra bort den.

Och jag visade artiklarna för min man, så han fick samma problem som jag.

Fast det kanske finns nån nytta med det här beteendet...? Kanske tar man vara på tiden med sina egna barn mer...? Eller kanske till och med bjuder på lite mer kärlek till ALLA barn...

Fruktansvärt!!! Hur kan man misshandla sitt barn till döds??

Ja jag hoppas verkligen att det finns någon mening med att man har detta beteende och empatin.

 

[lingonben]

Sv: Är man mer känslig när man fått barn??

*räcker upp handen*
Jag är också extremt mycket känsligare nu. Har tidigare varit rätt hårdhudad vad gäller barn, ja människoöden generellt men nu är de spjällen vidöppna. Jag blir gråtfärdig bara av tanken på barn som far illa, eller för den delen föräldrar som dör ifrån små barn. Det var en tråd på Senior nyligen om att planera för sin egen död, och bara tanken på att hur det skulle vara för våra småttingar om någon av oss dog, buh, storgråt direkt. Jag tror som Havreflingan att det är något hormonpåslag för att skydda barn.

Min värsta gråt på sista tiden är treåringen som dog ensam i en brand i julhelgen. Speciellt innan de hittade henne, ifall det var så att hon vaknat och sprungit ut från huset och nu satt nånstans och frös ihjäl. Hoppas, hoppas den lilla stackaren aldrig hann vakna av elden

 

[Brandgul]

Sv: Är man mer känslig när man fått barn??

Det var också det första jag sa. Hoppas hon somnade in redan av ångorna och aldrig fick veta vad som hände.

 

[ako]

Sv: Är man mer känslig när man fått barn??

De har hittat hennes kvarlevor i huset nu(Bor i trakten, har läst i lokalblaskan), o hoppas precis som Brandgul skrev att hon somnade in av ångorna...

 

[fio]

Sv: Är man mer känslig när man fått barn??

Det har du nog blivit, för innan har du aldrig postat länkar på facebook om barns tragiska öden

 

[cirkus]

Sv: Är man mer känslig när man fått barn??

Jag är oerhört fascinerad och sorgsen över vilken styrka som finns i barn som drabbas och även av styrkan i deras familjer.

Det finns en annan blogg av en mamma (och ibland pappa) som är föräldrar till en liten kille som dött av just neuroblastom, det språket och det som den mamman skriver är något helt makalöst, hon skriver så vackert att varje ord skär rakt in i en. Både dikter och även den löpande prosan är nog bland det bästa och vackraste och mest sorliga jag någonsin har läst (tyvärr!).

Läs här om ni vill och orkar

 

[PopcornPlayer]

Sv: Är man mer känslig när man fått barn??

Ja det blir man.

Jag har alltid varit ett stort fan av o kika runt på mondo, gore och bizarre grejer (o är väl fortfarande) men så fort det är barn inblandade så blir det jättehemskt. Satt och kollade på Saw 6 häromkvällen och dregglade rätt hårt över filmen. Samma kväll såg jag även en Rädda Barnen reklam som fick hjärtat att snörpas ihop.

 

[rubytoo]

Sv: Är man mer känslig när man fått barn??

Jag är oerhört fascinerad och sorgsen över vilken styrka som finns i barn som drabbas och även av styrkan i deras familjer.

Det finns en annan blogg av en mamma (och ibland pappa) som är föräldrar till en liten kille som dött av just neuroblastom, det språket och det som den mamman skriver är något helt makalöst, hon skriver så vackert att varje ord skär rakt in i en. Både dikter och även den löpande prosan är nog bland det bästa och vackraste och mest sorliga jag någonsin har läst (tyvärr!).

Läs här om ni vill och orkar

Ja Alfons sida har jag varit inne på också, väldigt fin och man blir helt förstörd

 

[havreflinga]

Sv: Är man mer känslig när man fått barn??

På tal om barn det är synd om... Såg ni "Koranen till varje pris" på Kunskapskanalen tisdag kväll? Det gick även i söndags.

Den lille killen i slutet, som fick stryk för att han höll på att somna... Jag vill bara åka dit och hämta honom, och alla de andra oxå. Det känns så hopplöst, för när de blir vuxna kommer de ju bli lika känslokalla och hårda som de vuxna som plågar dem nu. Det känns som helt omöjligt att bryta.