är jag självisk??

A

Acapella

hej :)

jag är 15 år och drömmer om att få en egen häst.
Tyvärr håller inte min mamma riktigt med mig om det.
När vi diskuterar "den där hästen" så brukar det alltid leda till att vi blir sura på varandra. " Vi ska inte ha någon häst" brukar alltid min mamma slutföra med.
Jag ska börja 9:an till hösten, men har aldrig haft problem med att ha bra betyg. Jag rider lektion 2 gånger i veckar på en ridskola ( en vanlig och en specialgrupp inriktat på hoppning)
Jag har lärt mig jättemycket sedan jag började i specialgruppen och kommit ut och tävlat lite på ridskolans ponnyer. Men det är inte ofta jag kan komma ut och tävla för det är jättestor konkurens om hästara där, jag vill ha en ponny då för att lära mig mer och utvecklas och kunna komma ut på tävlingsbanan.
Men det sätter ju mamma stop för eftersom hon inte vill skaffa häst.
Hon är ingen hästmänniska och har väl inte en riktig förståelse till varför hästar är så speciella för mig.
så är jag självisk som vill ha en häst när min mamma verkar vara helt imot det. Jag har frågat erfarna hästmänniskor om jag är kunnig nog att ha en häst och det har de sagt att jag är.
Pengarmässigt så är det inget problem för oss att ha häst, båda mina föräldrar tjänar bra. Men nu blir de sura sura så fort jag nämner ordet häst nästan.
så det skulle vara bra om ni kunde svara på om jag är självisk som vill ha en häst när mina föräldrar tycks vara helt imot det :)
 
Sv: är jag självisk??

Självisk tycker jag nog inte du är.. Tror bara att dina föräldrar resonerar som så att du kanske tröttnar på ridning ett tag och så står ni där med en ponny. Ifall nåt annat intresserar mer (killar, fester mm) även om det säkert inte är så ;)

Mina föräldrar var precis likadana, och för att alls få något ut av allt gnällas kompromissade vi och kom överens om att jag skulle få en foderponny. Därifrån har det rullat vidare.
Så fortsätt kämpa, ni kommer nog fram till något ska du se :)
 
Sv: är jag självisk??

Du låter inte självisk! Vet precis hur det är att drömma om en egen häst :love:
Både min syster och jag hängde jämt i olika stall, så päronen hade ingen koll på vad det var för hästar vi red, då gick det att ta en häst på foder "över huvudet" på dem. Var iof sig lite äldre då, gick i 1:an tror jag.. men jag hade kvar hästen länge på foder, och för pengarna från mitt första sommarjobb på äldreboende kunde jag sedan köpa honom :) som tur är har han aldrig varit sjuk heller, så jag behövt veterinär, så har aldrig behövt be om massa pengar heller. Vet faktiskt inte hur detta har lyckats, men det har gått, o hästen är kvar än!
 
Sv: är jag självisk??

Jag förstår dej precis...hade samma längtan som yngre..
Tycker absolu inte du är självisk!

Därimot så vet jag idag att man som tonåring inte alltid kan se vad det är som föräldrarna ser som ett problem med att skaffa häst...

Det kan vara så att även om man tjänar bra så har man stora studieskulder att beta av,huslån,billån, m.m
Sparande inför sina barns fortsatta studier, körkort m.m

Sen är det ansvaret för hästen,för det är ju i slutändan dina föräldrar som har ansvaret om nånting händer och det kan kanske kännas lite...hm..obehagligt att behöva ha det när man själv inte har några kunskaper/känner sej smårädd för hästar...

Försök övertala dem till att skaffa foderhäst till att börja med?

Och om du kan få med dem till någon träning så kan du ju alltid be din tränare att påtala för dem hur bra det skulle vara för dej med en egen häst att utvecklas med:idea:
Ibland lyssnar vuxna bättre på andra vuxna av någon konstig anledning...
 
Sv: är jag självisk??

Ett tips kan vara att du skaffar en medryttar häst och visar dina förälldrar att du är mogen nog och ansvarsfull nog att ha en foder ponny/häst. Sedan kan du ju fortsätta därifrån.:idea:
 
Sv: är jag självisk??

Hej!

Jag tycker absolut inte du är självisk, möjligen är dina föräldrar det om de nu har råd med häst. Kan du inte göra så att du sparar alla pengar du kommer över åt en häst, lägg inte pengar på en massa annat onödigt utan låt allt gå till hästen. Då kommer dina föräldrar kanske förstå dig mera.

När jag läser sådant här är jag så tacksam över mina föräldrar som trots dålig ekonomi skaffade en ponny för min o mina systras skull.

Lycka till!
 
Senast ändrad:
Sv: är jag självisk??

Du och jag är typ tvillingar! :O
Jag vet inte hur länge jag har tjatat på mina föräldrar om en tävlingsponny och det slutar alltod med "i dina drömmar..." :(

Men, så en dag hände det, jag fick min första foderhäst, ett varmblod. Sen när hon såldes blev jag medryttare, sen en ny foderhäst, och nu en tredje foderhäst ;) Den jag har nu är 3år gammal. Kan inte börja tävla honom förns TIDIGADT efter jul. Det är så svårt när det gäller att hitta rätt häst. alla är så dyra, de ände hastarna man kan få under 10.000 är varmblod, och dom har jag tyvärr fått nog av..

Men jag skulle tro att om du blir skötare/medryttare på en privathäst så att dina föräldrar ser hur duktig du är (mina föräldrar har inget emot att berätta för alla hur duktig jag är, ibland lägger dom på för mycket ;)) Men en medryttarhäst eller halvfoder är nog bäst tror jag :)

Ibland lyssnar vuxna bättre på andra vuxna av någon konstig anledning... Haha, så gjorde jag och en kompis när vi fick våra första mobiler ;)
 
Sv: är jag självisk??

Du är inte självisk, jag tycker du ska tala om för din mamma hur viktigt det är att ha ett genuint vettigt intresse istället för att springa på stan och hitta på dumheter, fixar du bara skolan samtidigt som du har hästen e det ju kanon! Men som många redan tipsat dej om, bli medryttare först eller bli fodervärd. Lycka till!
 
Sv: är jag självisk??

Ungefär så hade jag det med...;) Och jag var sååå arg på pappa som la alla pengar på jaktarrenden istället för på en häst till mig!!:D

Och nu som vuxen med min första egna häst är jag tacksam att jag inte fick nån!! Två ridlektioner i veckan ger definitivt inte den kunskap som behövs för att ha egen häst. Särskilt inte om man inte har hästkunniga föräldrar... Jag är jätteglad att jag inte behövde ha det ansvaret på mina axlar som tonåring...

För även om pengarna finns så är det inte bara det det handlar om. Och jag vet att jag inte hade tröttnat eller så, utan det hade varit för stort bara. Jag var verkligen inte mogen för det efter x antal år på ridskola. Ska man vara det så krävs det mer än så. Vissa har det hemifrån (stöd, kunniga föräldarar), andra kämpar på själva med medryttarhästar länge och känner sig mogna. Men jag var det inte, eftersom jag bodde så dåligt till och inte hade möjlighet att bli medryttare förrän jag gick i gymnasiet. Och då handlade det om ett år...

Så satsa du på lite mer allmän hästvana än tävling ett tag om det är egen häst du är inne på på allvar!!
 
Sv: är jag självisk??

Om du är självisk eller inte beror på det du inte skriver. Anledningen till varför din mamma inte tycker att du ska ha en gen häst.
Hennes ekonomi kanske inte räcker till, då är du egoistisk.
Du har kanske fler syskon som också behöver saker, då är du egoistisk.
Finns fler orsaker som kan göra dig egoistisk. Men jag förstår din längta efter en egen häst. Den hade jag också i din ålder. Men jag fick ingen för vi hade inte råd. Så jag fick själv spara ihop till min första häst. Gjorde en deal med min mamma om att jag fick barnbidrag och senare studiestödet själv och då köpte allt jag behövde själv för utom mat. Så jag köpte ett par jeans på rea för 50 spänn som jag hade i nästan två år och sparade in på nästan allt annat. När jag var sjutton kunde jag köpa min första häst. Men jag fick jobba av stallhyra och försäkring i stallet där han stod.
 
Sv: är jag självisk??

Självisk och självisk. Du får tänka så här att det är en himla lyx att kunna ha häst. Det är det verkligen inte alla som kan. Men det är klart att det kan kännas surt när familjen har råd. Men jag kan ändå förstå hur de tänker. När man inte har intresset själv kan det ju kännas obegripligt att lägga ut ca 3000kr/mån på en häst.

Men jag känner med dig. Min familj har inte ekonomin att ha en häst och det är så klart trist.
 
Sv: är jag självisk??

Av vilken anledning skulle dina föräldrar vilja betala för din häst? Det kostar faktiskt mycket mer än vad man tror.

Så länge du själv inte har råd att betala för en egen häst så är det faktiskt upp till dina föräldrar.
 
Sv: är jag självisk??

Jag har aldrig ÄGT en häst, jag har haft 2 hästar på foder, 1 medryttarhäst och nu min 3dje på foder. Det är mycke bättra att ta en häst på foder, för om den blir halt eller skadad kan du lämna tillbaka den, MEN det är riktigt fult att göra så!! Rekommenderas inte!

Men om du har en foderhäst kan du ju lämna tillbaka den om du känner att det inte håller, att du inte klarar skolan, att pengarna inte räcker, om du känner att du inte klarar av hästen.. med mera. Men jag tycker inte du ska köpa en häst det första du gör om du sparar ihop, ta en på foder, halvfoder, medryttare. Det blir mycket lättare då!

Jag vet att det är dyrt att ha häst, jag får 500kr i månaden (halva barnbidraget) och dom liksom bara rinner ur fingrarna på mig! Det lägger jag typ bara ut på hästen. Men om du hjälper till i stallet så kan du kanske få billigare stallhyra, Vår stallhyra ligger på 1000kr/månad. Men jag har 2 lektioner i veckan och får 250kr/lektion/månad, alltså 500kr i månaden. Då har jag alltså tagit bort HALVA stallhyran. Sen har jag ett ansvarsområde som jag måste sköta typ varje dag. Det blir 400kr/månad och då betalar jag alltså bara 100kr i månaden! MEN! då köper jag eget hö och eget foder till hästen. Det är inte heller gratis..

Lycka till! :D
 
Sv: är jag självisk??

En period tjatade jag massor.:rofl:


Men hur kan man försöka övertala föräldrarna om foderhäst?
vad betalar man och så?
Allt utom försäkring?
Föräldrar ställer ju så många frågor och då måste man ju kunna besvara dem :angel:
 
Sv: är jag självisk??

Och nu som vuxen med min första egna häst är jag tacksam att jag inte fick nån!! Två ridlektioner i veckan ger definitivt inte den kunskap som behövs för att ha egen häst. Särskilt inte om man inte har hästkunniga föräldrar... Jag är jätteglad att jag inte behövde ha det ansvaret på mina axlar som tonåring...

:bow::bow::bow:

Jag brukar tänka att jag vill ha häst, men sen börjar man fråga sig själv om man verkligen klarar det.
Har man hästkunniga människor nära och "till hands"
 
Sv: är jag självisk??

Jag ställer mig i ledet som rekommenderar medryttarhäst. Kombinera det med ridskolan ett tag, känn lite hur det känns. När man börjar gymnastiet kommer "avhoppningsperiod 2" och många hittar andra intressen. Dessutom kan omställningen i studietakt bli rätt stor, så tiden för en häst på heltid (kan bli extremt mycket jobb och mycket pengar!) kanske inte finns.

Jag tror de flesta har suttit i samma situation, vill ha egen häst men föräldrarna säger nej. Syrran och jag började som medryttare ute hos en lärare från grundskolan när vi var 11 resp 13 år. 1 dag i veckan i början, med tiden 1 vardag och helgen varje vecka. Sen blev det mer och mer. Efter några år fick vi ta över hästarna helt. I samma veva la ridskolan ner här, så pengarna vi tidigare lagt på ridlektioner hamnade på hästfoder och vetrinärräkningar :angel:
Nu är jag 20 och syrran 22. Våra första hästar är döda sen några år tillbaka, och vi har båda köpt varsin ny. Min ponny skulle jag bara låna över vintern och rida in, har nu ägt honom i sex år. Syrrans ponny dog knallfall för 4 år sen, så hon "passade på" att förvekliga drömmen om en nordsvensk. En helgalen sådan :angel:
I början sa min helt hästovana mamma alltid "De slutar till hösten!". Vilket vi antagligen gjort om vi gått för fort fram. Att mjukstarta som medryttare var kanon! Man fick gradvis mer och mer ansvar, mer och mer insikt i hur det fungerar som hästägare och hur dyrt det kan bli. Och framförallt; man fick lära sig prioritera såväl tid som pengar.

Har helt tappat tråden på vad jag ville säga, men jag antar att kontentan är att medryttare är ett bättre alternativ framför att tjata.
 
Sv: är jag självisk??

Från början då jag ville ha häst var min mamma precis likadan, hon sa bara "nej vi ska inte ha nån häst". Men tillslut började jag leta foderhäst och då pratade jag med mamma och körde med dehär att "man kan alltid lämna tillbaka om det blir exempelvis ekonomiska problem". Och då började hon bli mer och mer positiv åt hästköp. Så tillslut fick jag mig en foderhäst, som snart blir min egna.
 
Sv: är jag självisk??

Nej jag tycker inte att du är självisk, jag har själv varit i samma sits som du, förutom att min mamma också har ett hästintresse, men jag lyckades aldrig tjata mig till en häst så under många år hade jag lite olika sköthästar, och det funkade bra för mig.

Mitt tips till dig är Medryttarhäst eller Halv-/foderhäst.



Nu ska jag börja 2:an på gymnasiet och för 9 månader sedan köpte jag och min mamma en häst. Vill du veta mer så skicka ett PM
 
Senast ändrad:
Sv: är jag självisk??

Har din mamma råd med 25-50.000 kronor per år plus kostnaderna för att köpa en häst 15-100.000? Jag har min häst billigt, har genom åren samlat på mig massor med grejor så jag handlar inte särskilt mycket och han kostar iaf 35-40.000 per år, och då är inte alla bensinpengar inräknade till och från stallet + när man transporterar hästen.

Det ÄR många gånger snordyrt att ha häst, har du något extrajobb så att du kan ta lite av kostnaden själv?

/trassel
 

Liknande trådar

R
Hästmänniskan Hej Jag och min syster har hästarna på samma lösdrift, men hennes häst har sönder min ponnys täcken. Hon nonchalerar det även om hon...
2
Svar
23
· Visningar
2 234
Senast: CaisaCax
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 080
Senast: Lavinia
·
Hästmänniskan Har legat vaken i minst 1,5 timme i sängen. Min son på 7 månader har vaknat till några gånger och sökt närhet. Ammar fortfarande lite...
Svar
8
· Visningar
2 350
Hästmänniskan Hej! Jag har alltid älskat hästar och djur, och försökt göra mitt bästa för att omge mig av djur och det lantliga. Jag har alltid...
2 3
Svar
52
· Visningar
5 486
Senast: Mabuse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp