Har ett litet tråkigt vardagsproblem som jag tänkte lufta lite här å se vad ni tycker.
Har ett litet stall med min fullblodskille (rangLÅG), vår shettis och två inack.
De har fram tills nu gått i samma hage med fri tillgång i ett foderbord.
MEN min kille får sina täcken och hud förstörda av bästa vännen i vanligt valack-bråk (en av de inack) och jag får lappa å laga mina svíndyra täcken gång på gång...
(Kompisen är lite understimulerad pga vila...)
Och den andra inack är en mycket ranghög fuxdam som gärna jagar runt de andra och hindrar dom från att äta ibland... Är mycket beskyddande mot shettisen...
Nu ledsnade jag på bråket å de trasiga täckena och byggde om hagarna.
Nu går mina två ihop och de två inack ihop. Har byggt stänglset så båda hagarna gränslar mot foderbordet så de kan äta, även om det är lite mindre yta per häst än innan.
De kan se varandra hela tiden då det bara är några meter mellan hagarna.
Men nu rappporterar hon som släppte ut att min verkar sakna sin vän men att de verkar ganska lugna (igår var det mer livat....)
Och det är klart det sticker till i hjärtat, men de behöver komma ifrån varandra lite med känner jag,
Är jag hemsk som särar på dom pga av detta??
Borde jag låta dom gå i flock bara för att?? Eller kommer min grabb vänja sig vid att kompisen går på andra sidan staketet???
Hönsmamman i mig bekymrar sig....
Har ett litet stall med min fullblodskille (rangLÅG), vår shettis och två inack.
De har fram tills nu gått i samma hage med fri tillgång i ett foderbord.
MEN min kille får sina täcken och hud förstörda av bästa vännen i vanligt valack-bråk (en av de inack) och jag får lappa å laga mina svíndyra täcken gång på gång...
(Kompisen är lite understimulerad pga vila...)
Och den andra inack är en mycket ranghög fuxdam som gärna jagar runt de andra och hindrar dom från att äta ibland... Är mycket beskyddande mot shettisen...
Nu ledsnade jag på bråket å de trasiga täckena och byggde om hagarna.
Nu går mina två ihop och de två inack ihop. Har byggt stänglset så båda hagarna gränslar mot foderbordet så de kan äta, även om det är lite mindre yta per häst än innan.
De kan se varandra hela tiden då det bara är några meter mellan hagarna.
Men nu rappporterar hon som släppte ut att min verkar sakna sin vän men att de verkar ganska lugna (igår var det mer livat....)
Och det är klart det sticker till i hjärtat, men de behöver komma ifrån varandra lite med känner jag,
Är jag hemsk som särar på dom pga av detta??
Borde jag låta dom gå i flock bara för att?? Eller kommer min grabb vänja sig vid att kompisen går på andra sidan staketet???
Hönsmamman i mig bekymrar sig....