Sv: Är Islandshästen den perfekta barn/nybörjarhästen?
Dina frågor är inte knäppa utan bra!
Nej det är INTE oseriöst att avla för tävling men däremot tycker jag det är oseriöst att påstå att om man enbart avlar på tävlingshästar och prestation och den vilja samt de egenskaper dessa har, att man skulle få mängder av bra barn-, turridnings- och familjehästar. Och jag tycker det är oseriöst att enbart avla tävlingshästar. Nu menar jag inte att alla skall tvingas avla familjehästar för det är lika oseriöst som att tvinga folk att endast avla på bedömda hingstar av tävlingstyp. Nej jag vill gynna all avel lika mycket och det går inte eftersom bedömningarna grundar sig på tävlingskapacitet och inte på brukshästegenskaper!
Det är inte så lämpligt med väldigt mycket vilja, höga lyft, lättbyggdhet när man vill ha en barnhäst. Om man idag vill avla fram lämpliga turrhästar för egen användning så är det inte lätt att hitta en cool och lugn hingst med medelvilja (7,5) och mycket gott lynne (8 el mer) som har 4 klockrena gångarter, är naturtöltare och grovt byggd så den med lätthet bär en fullvuxen karl på 100 kg på en 2-timmarstur eller mer och dessutom håller för detta i många år. Dessutom skall samma häst vara lugn, lydig och snäll mot barn och kunna ridas ut av barn i vuxens sällskap. Steget skall dessutom var mjukt och vägvinnande med ekonomiska rörelser, dvs på en turhäst är det inte önskvärt med höga lyft.
Allt handlar ju inte om tävling. Tvärtom! De flesta tävlar inte sina hästar! Man skall ju inte tvingas ha ett tävlingsintresse och att rida tävlingshästar för att man vill ha islandshäst! Tusentals och åter tusentals har valt islandshästen för att den är en bra familjehäst, inte som tävlingshäst! Man vill ut i naturen på en snäll, stabil häst. Islandshästen förenar familjen i ett gemensamt intresse. Sedan kan en del utveckla ett tävlingsintresse och det är ju upptill dem. Det har alltid funnits både och och de som avlat för tävling har gjort det och de som avlat brukshästar har inte brytt sig om tävlingsresultat eller bedömning på sina avelsdjur.
Här i Sverige har vi inte samma ekonomiska förutsättningar för fri avel. Oavsett ras så får man bättre betalt för en tävlingshäst än en familjehäst. Då skall man inte göra förutsättningarna värre för de som vill avla på en familjehingst utan snarare borde man gynna detta.
Så jag är inte emot tävling utan bara emot orättvisor, likriktning, utarmning av genmaterialet osv. Det tänks för mycket på att bara prestera mer och mer, bättre och bättre och att koncentrera sig på vissa egenskaper. Men de flesta av oss har hästen som en förhöjning av livskvalitén, vän och rekration. Vi är intresserade av en hållbar urhäst med urhästens alla gångarter och bra egenskaper. Islandshästen är ingen homogen ras och har aldrig varit och det är fel att homogenisera den. En del av dess stora charm och framgång är dess stora variationsrikedom bland individerna. Det gör hästen mer personlig. Vi vill ha en häst som tar oss ut i naturen. Och det är så som islänningarna mest använt sin häst i 1000 år. Det var bar ett fåtal som tävlade. Bruksbehovet, inte tävlingsbehovet, har format rasen till största delen men nu håller vi på att omforma den och status, pengar och höga lyft styr aveln!
Vi är rädda att urhästen går förlorad. Nåja, den finns ju kvar på Island, men vi vill inte behöva importera hästar när möjligheten finns att avla själv och slippa risken för tex eksem. Att då fördyra aveln av dessa hästar genom enorma registreringsavgifter och andra krav och tillsammans lägga på avgifter som gör det runt 10000 dyrare att avla en sådan häst är ju bara tjurig elakhet i mina ögon, avundsjuka och kontrollbehov. Det är en veterinär som skall avgöra ett djurs lämplighet att användas i avel i kombination med att hästen har rena grundgångarter och tölt.
Den smala väg som SIF rekommenderar för avel utesluter brukshästarna och skapar en klyfta. Flera med mig är helt enkelt trötta på SIFs avelspolitik och på tävlingarna. Det är inte kul längre när vissa tävlingsfolk och avlare pratar om bra och älskade brukshästar som skithästar! Fortfarande är majoriteten av Islands hästar brukshästar, gudskelov, och enligt denna definition skithästar! Vi håller på att ta bort urhästen och brukshästen, det som skapat rasen! Jag vill inte medverka till det. Jag var intresserad av avelsbedömningar och tävlingar men har som många andra tappat intresset och börjat bojkotta evenemangen. Jag går på brukstävlingar istället som är öppna för alla raser och rider centrerad ridning enligt TTEAM samt natural horsemanship. Jag prioriterar samling och bärighet och en bra, allsidig och sund ridhäst. Jag vill inte satsa på lättbyggda hästar med lång, smal svanhals! Jag föredrar Órri-varianten, med både piggare och lugnare vilja för familjesorten. Det är så en islandshäst skall se ut i mångas ögon; maffig, grov, mycket man och svans, lugn och snäll eller för de mer erfarna ett rejält lokomotiv som orkar och håller länge!
Jag tycker att alla sunda och friska varianter av islandshästen med bra bärighet och samling skall bevaras och är lämpliga avelsdjur. Inte bara den varmblodtravarinspirerade variant som nu eftersträvas enligt FIZO.
Flera andra raser har gjort misstaget att bara avla för tävling vilket lett till att egenskaper passade familjehäst, barnridning, turridning osv gått förlorade. Islandshästrasen kom gudasänd med lämpliga individer för detta men nu har profitering och tävling tagit över och man vill förändra rasen. Så antingen får vi dela på rasen vilket känns trist, eller göra som på Island och i övriga länder: släpp aveln fri och skippa bilageregistret! Dock anser jag att alla avelsdjur bör gå igenom en grundlig hälsoundersökning.