Är det viktigt med biologiska barn?

Sv: Är det viktigt med biologiska barn?

tillbaka till ämnet igen då - är det viktigt att barnen man skaffar är ens biologiskt egna?


Både och. Jag tror absolut att man (jag) skulle kunna älska ett icke biologiskt barn lika mycket som ett biologiskt.

Min sambo är av annan åsikt. "Vad är det för mening med att skaffa barn om det inte är ens eget?" sa han till mig när jag nämnde att jag som barn ville adoptera en liten kinesisk tjej. (Det ser jättefel ut att skriva så, men under hela min barndom hade jag bestämt mig för att skulle jag ha barn skulle de vara en adopterad. Eftersom jag alltid varit rädd för att föda barn :crazy:. Dock hänger den "drömmen" inte kvar längre, men jag var så övertygad om att jag minsann skulle det när jag var liten :D)
 
Sv: Är det viktigt med biologiska barn?

>Jag ser det snarare som tvärtom; att de i allra högsta grad förstår vad de håller på med. De har något som en del rika västerlänningar inte har - ett barn.

Det är detta jag menar är ett von oben perspektiv. Som sagt, Sverige var också fattigt en gång då preventivmedel och aborter inte fanns i nån större utsträckning och då var barnhemsbarn vanliga. Vad ska de fattiga länderna göra med de barn som finns och som ingen tar hand om? Och vad ska de människor som inte kan bli biologiska föräldrar göra? Det är lätt att rynka på näsan och antyda människohandel när man inte är i den situationen. Ser man till det rent praktiskt så är det en lösning som fungerar ganska bra för de flesta. Personligen skulle jag hellre vilja att mitt barn hade det bra i ett annat land än att det satt på ett sunkigt barnhem där det kanske går 30 spädbarn på en vuxen. Och att det kostar, pah!, det finns ju många här som lägger mer pengar på att köpa en häst. Man får i princip vara arbetslös för att inte klara av ett lån på 200 000 idag. Jag tycker att det är bra att det kostar så att beslutet inte tas för lättvindigt. Och om fattiga länder kan använda de pengarna till att göra livet lättare för andra fattiga barn så är det väl jättebra. De barnlösa som vill adoptera tycker nog i de flesta fall att det är ett billigt pris att betala för att få bli förälder.
 
Sv: Är det viktigt med biologiska barn?

"Vad är det för mening med att skaffa barn om det inte är ens eget?"

Men ett adopterat barn är ju också eget.

Kan han förklara det där närmare?
Alla barn är väl lika mycket barn.
Hur skulle det kunna märkas någon skillnad i familjen på hur barnen kom till?
Vad är det liksom för skillnad?
 
Sv: Är det viktigt med biologiska barn?

*KL*

Vill bara inflika, för att höja nivån på diskussionen, att jag känner tre "svenska" adoptivbarn. Inte_Ung och alla ni andra, det är också förenat med viss kostnad.
 
Sv: Är det viktigt med biologiska barn?

Biologin är eg. inte det viktiga när det kommer till kärleken. Men det är en fascinerande känsla att ha barn som är av sitt eget kött och blod, som har liknande egenskaper som jag har.
 
Sv: Är det viktigt med biologiska barn?

Men har de dina egenskaper för att de är dina biologiska barn? Jag är t ex väldigt lik min "pappa" till sättet trots att vi inte har blodsband.
 
Sv: Är det viktigt med biologiska barn?

Jag säger som någon annan: jag är glad över att få ha upplevt både gravididtet och förlossning för det är något obeskrivbart.
 
Sv: Är det viktigt med biologiska barn?

Men har de dina egenskaper för att de är dina biologiska barn? Jag är t ex väldigt lik min "pappa" till sättet trots att vi inte har blodsband.
Ja, min ena son är mycket lik sin pappa både i utseende och sättet. Den andra är mycket mer lik mig.

En del är gener, annat är väl miljö också antar jag.
 
Sv: Är det viktigt med biologiska barn?

..och jag är otroligt glad över att ha fått uppleva all längtan och all väntan för att inte tala om resan till våra barn....som är just VÅRA även om de inte är biologiska...

Vi brukar här hemma säga att om de hade varit våra biologiska barn hade de inte varit så vackra, så härliga och så helt fantastiska....för det är inte vi...:))

Pisan....otroligt stolt och glad mamma till två underbara flickor födda i Kina
 
Sv: Är det viktigt med biologiska barn?

..och jag är otroligt glad över att ha fått uppleva all längtan och all väntan för att inte tala om resan till våra barn....som är just VÅRA även om de inte är biologiska...

Vi brukar här hemma säga att om de hade varit våra biologiska barn hade de inte varit så vackra, så härliga och så helt fantastiska....för det är inte vi...:))

Pisan....otroligt stolt och glad mamma till två underbara flickor födda i Kina

JÄTTEBRA beskrivet! Min bror har ett adopterat barn och troligen ska min svåger adoptera ett (de har ett biologiskt innan) så jag känner till lite om hur det fungerar och känns men det går ju inte att jämföra med förstahandsupplevelsen att få ett adoptivbarn.
 
Sv: Är det viktigt med biologiska barn?

..och jag är otroligt glad över att ha fått uppleva all längtan och all väntan för att inte tala om resan till våra barn....som är just VÅRA även om de inte är biologiska...

Vi brukar här hemma säga att om de hade varit våra biologiska barn hade de inte varit så vackra, så härliga och så helt fantastiska....för det är inte vi...:))

Pisan....otroligt stolt och glad mamma till två underbara flickor födda i Kina

Vad fint beskrivet! :love:
 
Sv: Är det viktigt med biologiska barn?

Äsch, jag tycker också det är löjligt sagt av honom, men jag har inte krävt honom på någon vidare förklaring.

Dock var detta sagt för flera år sedan, när han inte ens hade papparollen i huvudet. Nu, med två barn, så tror jag att han upplever barn på ett annat sätt än innan. Det ovansagda var lite ungkarlsaktigt.
 
Sv: Är det viktigt med biologiska barn?

Vet inte riktigt varför jag igentligen skriver i denna tråden, då det inte är aktuellt för mig att bli förälder än på länge men..

Jag är uppvuxen stora delar i familjehem med "syskon" från både sverige och brasilien. Båda adopterade. Och en liten tjeja som också är fosterhems placerad. Dessa räknar jag som mina riktiga syskon, min riktiga familj. För de är de människor som ställt upp för mig och som jag känner att jag hör hemma med. Mina tre syskon ränkar mig som en i familjen. Även om jag inte bor där nu.. Är så hisklans roligt att höra att de berättar om stora syrran i skolan. :love:

När jag blir vuxen. (är 23 nu, känner mig inte vuxen på det viset)
ska "jag" bli familjehem. Till svenska ungdomar och barn som har det svårt.
Jag kan även tänka mig att adoptera, men inget bestämt på den biten.
Sambon vill ha åtminstonde ett biologiskt barn, och är fullt införstådd i mina framtidsplaner.

*mest svammel, klockan är mycket*
 

Liknande trådar

  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
23 221
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp