Jag har en väninna som har en son som går i nian.Sonen skolkar och är skoltrött och skolan bryr sig,så långt är det väl bra men...
De försöker tvinga honom att skaffa vänner i klassen,han har en kompis i klassen som delar hans intresse,det gör inte de andra,han har alltså massor med vänner som inte går på samma skola men det skiter skolan i för det är så oroande och de är så oroliga för att han inte umgås med klasskamraterna.
Han får aldrig höra att han gör bra saker i skolan de gånger han är på lektionerna och jobbar,de kritiserar bara det han gör hela tiden vilket gör att han självklart blir mer negativ till skolan.Han får inte hjälp om han behöver det för han stökar inte omkring,skolans förklaring var "Ja men det är ju så att de som väsnas mest får mest hjälp,det är ju så det är"
Nu så var skolan så oroliga för honom att de ska anmäla det här till soc,för de är övertygade om att han använder droger "Du anar inte vad ungar kan köpa på nätet nuförtiden" sa rektorn.Han bor på landet,har 8 km till bussen,således kan han inte fara omkring utan föräldrarnas vetskap.Han har dessutom inte egna pengar på det sättet alltså är det ganska svårt att köpa droger...Nu vet vi ju alla att det går att få tag på och ordna pengar till sånt om man vill det,men han är inte borta från hemmet i den omfattningen,är han borta så är han med sin bästa kompis som bor inne i stan,de har känt varandra sen förskolan och föräldrarna har bra kontakt med varandra.
Det känns som om skolan inte kan acceptera att han faller utanför mallen mot de andra som går i samma skola (liten skola på landet) där de andra ungarna spelar fotboll eller rider...Andra intressen verkar inte vara accepterade och att inte hålla på eller vara intresserad av samma saker som alla andra verkar inte vara accepterat.
Grabben är också blyg och säger inte så mycket,pratar ogärna med nästan alla.Jag har känt sonen hela hans liv och han pratar knappt med mig ens.Och det oroar sig skolan över också.
Grabbens mentor satt på ett samtal och sa att han lagt ut över 200 000 på psykologer och jox till sig själv och därför vore det nog bra om sonen gick på BUP så han fick prata med någon.Nämnas bör kanske att han pratar med sin mamma om allt.
Visst är det bra att skolan bryr sig,men de skiter fullständigt i vad föräldrarna har att säga och det enda som de verkar vilja är att få grabben till BUP,mamman bygger upp viljan att jobba iskolan och skolan raserar det genom att skicka hem plumpa brev om att han inte jobbar alls i skolan och massa annnat nipper.Skolan pratar om rykten dom hört om sonen men de får inte veta exakt var ryktena kommer ifrån eller exakt vad de gäller...Får de verkligen hålla på såhär,hela deras familj håller på att trasas sönder av hur skolan håller på.De har också haft åsikter om pappans arbetstider och liknande saker,en lärare hade sagt till två yngre syskon i skolan att det var synd om dom som inte träffade sin pappa så mycket.pga hans arbetstider.
Får verkligen skolor bete sig hur som helst mot folk...
De försöker tvinga honom att skaffa vänner i klassen,han har en kompis i klassen som delar hans intresse,det gör inte de andra,han har alltså massor med vänner som inte går på samma skola men det skiter skolan i för det är så oroande och de är så oroliga för att han inte umgås med klasskamraterna.
Han får aldrig höra att han gör bra saker i skolan de gånger han är på lektionerna och jobbar,de kritiserar bara det han gör hela tiden vilket gör att han självklart blir mer negativ till skolan.Han får inte hjälp om han behöver det för han stökar inte omkring,skolans förklaring var "Ja men det är ju så att de som väsnas mest får mest hjälp,det är ju så det är"
Nu så var skolan så oroliga för honom att de ska anmäla det här till soc,för de är övertygade om att han använder droger "Du anar inte vad ungar kan köpa på nätet nuförtiden" sa rektorn.Han bor på landet,har 8 km till bussen,således kan han inte fara omkring utan föräldrarnas vetskap.Han har dessutom inte egna pengar på det sättet alltså är det ganska svårt att köpa droger...Nu vet vi ju alla att det går att få tag på och ordna pengar till sånt om man vill det,men han är inte borta från hemmet i den omfattningen,är han borta så är han med sin bästa kompis som bor inne i stan,de har känt varandra sen förskolan och föräldrarna har bra kontakt med varandra.
Det känns som om skolan inte kan acceptera att han faller utanför mallen mot de andra som går i samma skola (liten skola på landet) där de andra ungarna spelar fotboll eller rider...Andra intressen verkar inte vara accepterade och att inte hålla på eller vara intresserad av samma saker som alla andra verkar inte vara accepterat.
Grabben är också blyg och säger inte så mycket,pratar ogärna med nästan alla.Jag har känt sonen hela hans liv och han pratar knappt med mig ens.Och det oroar sig skolan över också.
Grabbens mentor satt på ett samtal och sa att han lagt ut över 200 000 på psykologer och jox till sig själv och därför vore det nog bra om sonen gick på BUP så han fick prata med någon.Nämnas bör kanske att han pratar med sin mamma om allt.
Visst är det bra att skolan bryr sig,men de skiter fullständigt i vad föräldrarna har att säga och det enda som de verkar vilja är att få grabben till BUP,mamman bygger upp viljan att jobba iskolan och skolan raserar det genom att skicka hem plumpa brev om att han inte jobbar alls i skolan och massa annnat nipper.Skolan pratar om rykten dom hört om sonen men de får inte veta exakt var ryktena kommer ifrån eller exakt vad de gäller...Får de verkligen hålla på såhär,hela deras familj håller på att trasas sönder av hur skolan håller på.De har också haft åsikter om pappans arbetstider och liknande saker,en lärare hade sagt till två yngre syskon i skolan att det var synd om dom som inte träffade sin pappa så mycket.pga hans arbetstider.
Får verkligen skolor bete sig hur som helst mot folk...
