Ångest inför förskolan

Blueberry555

Trådstartare
Min lilla kille är 11 mån nu, det var planerat att han skulle börja i förskolan nu i aug, men jag klarar inte av att ta det steget. Jag skulle även börja jobba då, mne jag kan inte finna mig i att släppa honom. Jag har nu dragit ut på mina dagar för att kunna ha han hemma till jan, men då e allt dagar slut, o ekonomin e i botten. Det blir mkt nudlar för mig.

Hur ska jag klara av att släppa honom? Jag blir bara ledsen på att han ska vara där o att jag inte kan trösta honom ifall ngt händer. Jag mår verkligen dåligt över det o känner att mina problem som jag hade förr med psyket kommer tillbaka mer o mer.
 
Sv: Ångest inför förskolan

Så jobbigt för dig :(. Har du någon professionell kontakt som du kan återuppta för ditt måendes skull?

Sedan förstår jag din känsla av att inte vilja sätta din lilla på förskola, jag kände själv detsamma (och hade möjligheten att välja bort det). Du undrar hur du ska klara att släppa honom. För mig har en nyckel varit att barnet känts stort nog: när den tidpunkten inträffar skiljer sig enligt min erfarenhet mycket mellan föräldrar, kanske hinner du nå den punkten innan det blir dags att skola in, nu med din förlängda hemmavaro? En annan viktig punkt tror jag är att känna förtroende för den aktuella förskolan och de som arbetar där, har du varit och hälsat på på olika ställen och känt dig för?

Sedan tänker jag lite allmänt om möjligheter att stanna hemma lite längre: har pappan (om han är närvarande) varit hemma något med barnet? Om du övervägt att plugga något kan det också vara ett sätt att förlänga ledigheten alternativt förkorta förskoledsgarna när barnet väl börjat.
 
Sv: Ångest inför förskolan

Kom ihåg att barnen har kul på förskolan, får stimulans, har duktiga vuxna omkring sig och inte vill gå hem när man kommer för att hämta :-)
 
Sv: Ångest inför förskolan

Kan ni be om en riktig mjukstart? Eller har du en partner/anhörig med möjlighet att ta inskolningen?
Det är himla skönt att ha lite sparade dagar om man har möjlighet.

Exakt VAD är det som är så laddat med att du inte är där och tröstar? Jag fokuserade på att jag skulle fullt förtroende för att pedagogerna skulle trösta, krama och busa och göra det mesta som jag/vi gör om vi är där.
 
Sv: Ångest inför förskolan

Är du orolig för att han inte blir tröstad eller för att någon annan ska trösta honom?

Har du lite dagar kvar hade jag nog hellre valt att barnet fick börja tidigare men med kortare dagar än att dra ut på det och sedan gå på heltid.
Jag tror (hoppas) att det kanske kan kännas lite lättare för dig sedan ni fått komma och hälsa på och du ser att det går bra.
 
Sv: Ångest inför förskolan

När min lilla var 12 månader hade det inte alls kännts bra att lämna henne på förskolan. Trots att min lillastster jobbar där och jag själv är pedagog. Jag har jobbat fredag eftermiddag och lördagar och på sätt drygat ut dagarna lite.

Jag kommer skola in henne nu när hon blir 18 månader och nu känns det riktigt bra! hon är stadig på benen, självständig och kan säga ifrån. Nu har hon riktigt roligt på öppna förskolan vilket hon inte hade vid 1 årsåldern.

Förstår att många inte har något val men om man har det så får man lyssna lite på sitt hjärta tycker jag. På ett halvår händer så mycket!
 
Sv: Ångest inför förskolan

Hur ska jag klara av att släppa honom? Jag blir bara ledsen på att han ska vara där o att jag inte kan trösta honom ifall ngt händer. Jag mår verkligen dåligt över det o känner att mina problem som jag hade förr med psyket kommer tillbaka mer o mer.

Be att få komma och hälsa på på förskolan redan nu! Vi besökte två stycken innan vi skulle ansöka om plats, och den enda ångesten vi hade sedan var över att han inte skulle få hamna på det dagiset som vi fastnade för.

Det är ju mkt lättare att skapa sig en bild av hur dagarna kommer att bli ifall man har träffat personalen, sett lokalerna och fått ett hum om hur verksamheten är upplagd.

Vi fick den mysiga förskolan till vår son och han längtar dit varje morgon (även på helgerna..). När vi kommer dit så rusar han in och säger HEEEEJ! och så får fröknarna stora kramar. Personalen tar sig verkligen tid för barnen, det skulle inte hända att han var ledsen utan att bli tröstad!
 
Sv: Ångest inför förskolan

Det e så skönt med Buke, en massa goa människor.

Jag jobbade i 1 år som resurs på en förskola nu innan jag fick min pojk. Jag var på storabarn-avd. Jag tittade ju in flertal ggr hos dom små å såg hur dom pedagogerna jobbade. De hade tappat all känsla för barn, de var trötta på sitt yrke. De satt mest o fikade, höjde ofta rösten på dessa småttingar. Men de var underbara när föräldrar fanns inärheten. Detta har gjort så att jag har blivit ännu mera rädd för det. Jag vet aldrig vad som händer innanför väggarna, hur personalen är emot sina barn. Jag vill verkligen kunna lita på dom, men dessa människorna på denna avd satte sina spår inom mig som mamma. Jag vill ju inte bli en sådan som spionerar eller inte litar på dom. Man har ju hört om föräldrar som gjorde detta.

Jag ska nog ta kontakt med min gamla psykolog, för jag vill inte gå ned mig igen med andra problem bara för att jag får ångest utav detta. Jag vill kunna separera de olika händelserna.

Det med mjukstart låter faktiskt jättebra o att jag ska prata med personalen innan vi skolar in honom. Jag vet att jag har inte så otroligt svårt för att just lämna honom, men sedan vet jag att tankarna kommer att komma. Att jag e hemma o gråter en massa för en ångestattack. O jag e rädd för att ännu mera gå ned mig psykiskt. Svårt att förklara detta.
 
Sv: Ångest inför förskolan

Tyvärr så finns det ingen i min närhet som kan hjälpa mig, jag har inget riktigt nätverk, inga kompisar pga ätstörningen som jag fick för ngr år sedan. Ingen i familjen heller. Min kille kan inte vara hemma med våran son för han har ett krävande jobb o har nyligen fått en ny anställning, så han känner ett stort ansvar där.
 
Sv: Ångest inför förskolan

Finns där Dagmammor i din kommun? Hittar man en riktigt bra dagmamma är det guld värt, men tyvärr finns inte så många dagmammor kvar längre.....
 
Sv: Ångest inför förskolan

Jag jobbade i 1 år som resurs på en förskola nu innan jag fick min pojk. Jag var på storabarn-avd. Jag tittade ju in flertal ggr hos dom små å såg hur dom pedagogerna jobbade. De hade tappat all känsla för barn, de var trötta på sitt yrke. De satt mest o fikade, höjde ofta rösten på dessa småttingar. Men de var underbara när föräldrar fanns inärheten. Detta har gjort så att jag har blivit ännu mera rädd för det. Jag vet aldrig vad som händer innanför väggarna, hur personalen är emot sina barn. Jag vill verkligen kunna lita på dom, men dessa människorna på denna avd satte sina spår inom mig som mamma. Jag vill ju inte bli en sådan som spionerar eller inte litar på dom. Man har ju hört om föräldrar som gjorde detta.

Tråkigt att du har sådana upplevelser. Jag vet inte hur det ser ut hos dig/er, men hos oss finns det ett flertal förskolor inom promenadavstånd och vad vi gjorde som del av vår "research" inför att välja förskola var att alltid vara uppmärksamma när vi träffade förskolegrupper ute/gick förbi förskolornas gårdar. Det gjorde att vi hade en uppfattning om på vilka ställen vi upplevde att personalen hade ett förhållningssätt som vi gillade, utan att vi hade "spionerat" men också utan att vi varit där och regelrätt "tittat". Vet ni redan nu var han kommer att börja?

Jag ska nog ta kontakt med min gamla psykolog, för jag vill inte gå ned mig igen med andra problem bara för att jag får ångest utav detta. Jag vill kunna separera de olika händelserna.

Det låter väldigt klokt! :laugh:
 
Sv: Ångest inför förskolan

Det e så skönt med Buke, en massa goa människor.

Jag jobbade i 1 år som resurs på en förskola nu innan jag fick min pojk. Jag var på storabarn-avd. Jag tittade ju in flertal ggr hos dom små å såg hur dom pedagogerna jobbade. De hade tappat all känsla för barn, de var trötta på sitt yrke. De satt mest o fikade, höjde ofta rösten på dessa småttingar. Men de var underbara när föräldrar fanns inärheten. Detta har gjort så att jag har blivit ännu mera rädd för det. Jag vet aldrig vad som händer innanför väggarna, hur personalen är emot sina barn. Jag vill verkligen kunna lita på dom, men dessa människorna på denna avd satte sina spår inom mig som mamma. Jag vill ju inte bli en sådan som spionerar eller inte litar på dom. Man har ju hört om föräldrar som gjorde detta.

Jag ska nog ta kontakt med min gamla psykolog, för jag vill inte gå ned mig igen med andra problem bara för att jag får ångest utav detta. Jag vill kunna separera de olika händelserna.

Det med mjukstart låter faktiskt jättebra o att jag ska prata med personalen innan vi skolar in honom. Jag vet att jag har inte så otroligt svårt för att just lämna honom, men sedan vet jag att tankarna kommer att komma. Att jag e hemma o gråter en massa för en ångestattack. O jag e rädd för att ännu mera gå ned mig psykiskt. Svårt att förklara detta.

Föräldrakooperativ kanske kan var ett alternativ då? Många föräldrar upplever mycket större insyn i verksamheten, dock kräver det ju mer engagemang med. Men kanske ett alternativ?
 
Sv: Ångest inför förskolan

Det e så skönt med Buke, en massa goa människor.

Jag jobbade i 1 år som resurs på en förskola nu innan jag fick min pojk. Jag var på storabarn-avd. Jag tittade ju in flertal ggr hos dom små å såg hur dom pedagogerna jobbade. De hade tappat all känsla för barn, de var trötta på sitt yrke. De satt mest o fikade, höjde ofta rösten på dessa småttingar. Men de var underbara när föräldrar fanns inärheten. Detta har gjort så att jag har blivit ännu mera rädd för det. Jag vet aldrig vad som händer innanför väggarna, hur personalen är emot sina barn. Jag vill verkligen kunna lita på dom, men dessa människorna på denna avd satte sina spår inom mig som mamma. Jag vill ju inte bli en sådan som spionerar eller inte litar på dom. Man har ju hört om föräldrar som gjorde detta.

Långt ifrån alla har tappat känslan för barn. Jag arbetar själv med de yngsta barnen och stormtrivs eftersom de yngsta oftast är mycket spontanta och härliga. Det finns inget bättre än när man kommer på morgonen och man hör sitt namn i olika konstellationer och bli halvt ihjälkramad av de yngsta barnen.
Det är UNDERBART att få följa utvecklingen i den åldern.
 
Sv: Ångest inför förskolan

Jag drog ut på min föräldraledighet så långt jag bara kunde. Det innebar att min dotter inte behövde gå ut så tidigt. Det kändes rätt för mig och det var värt att göra en rad olika uppoffringar för just det. Det innefattade dock inte att jag enbart behövde leva på nudlar.

Det är säkerligen individuellt på vilken ålder man som förälder känner är rätt för att lämna sitt barn på dagis/förskola. Jag ansåg att 15 månader (då min dotter började skolas in) var för litet och ersatte det med kortare dagar och ej alla dagar i veckan.

Dessutom nålade jag mig fast på kommunens barnomsorgsansvarige, som fick erbjuda min dotter och mig en dagmamma. Jag kände att det var en bra start för min dotter och även för mig.
 
Sv: Ångest inför förskolan

Dessutom nålade jag mig fast på kommunens barnomsorgsansvarige, som fick erbjuda min dotter och mig en dagmamma. Jag kände att det var en bra start för min dotter och även för mig.

Det här hängde jag inte riktigt med på, men blev väldigt nyfiken, har du lust att utveckla?:)
 
Sv: Ångest inför förskolan

:D

Jo, jag utforskade de alternativ som fanns genom att ta kontakt med vår kommun. De talade glatt om vilka olika förskolor som erbjöds, men talade knappt om dagmammor. Det står en liten text om att det alternativet finns på kommunens hemsida, dock ingen information om dagmammornas arbete eller antal. Jag fick känslan att kommunen helst ville få barnen in på en förskoleplats.

För min dotters del kände jag att dagmamma var ett bra alternativ, av flertalet anledningar. Just därför gav jag mig inte. Efter många besök på dagisen/förskolorna, samtal och mejl samt klar information om varför jag inte ansåg någon förskoleplats var bra nog, fick vi en plats hos en underbar dagmamma. Det har gett min dotter en oförglömlig god start i livet just gällande att behöva lämnas bort. En fördel var också att jag var ute i mkt god tid ....
 
Sv: Ångest inför förskolan

:bow:
Mao kanske dags att på allvar börja klura på lösningar redan nu:D (förskolestart är tänkt vid runt 2 och han fyller 1 nu om ett par veckor)
 
Sv: Ångest inför förskolan

Alltid ett stort + att vara ute i god tid. :laugh:
Vår kommun profilerar sig som Barnkommun och för mig tog det ca 6 månader innan jag fick klara och tydliga besked.

Lycka till!
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
3 4 5
Svar
86
· Visningar
13 200
Senast: lizzie
·
Hästmänniskan Skulle behöva skriva av mig lite. Tycker det är svårt att få råd och förståelse när jag pratar om detta med människor i min närhet, då...
2
Svar
23
· Visningar
5 806
Senast: Nepenthe
·
Övr. Barn Har en son på 6 år. Han är utredd som 4,5 åring för autism,men då han fick normalt resultat på pappret så slogs det bort. Nu började...
2 3
Svar
46
· Visningar
9 803
Senast: Fraegd
·
Skola & Jobb Kort bakgrund: jag mår psykiskt dåligt. Jag har i ett antal månader varit i kontakt med vc. Jag har fått medicin -- just nu bara...
Svar
6
· Visningar
1 069
Senast: vtok
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp