Sv: angående bett?????
oki...
jo jag varigera ridningen väldigt mycket , hon klättra och longeras och skogsridning och allt typ... för att bygga upp alla musklerna rätt ..
men hon ha alltid varit tung och lika tung sen jag köpte henne . kan det inte ha med att hon är så lång i kroppen , krävs ju mycket av henne för att få med bakbenen rätt ....
men när hon väl gå i form så gå hon ju rätt och arbeta på kanon .. men jag få sitta och kramphålla henne för att få henne där nere i formen , svårt att förklara , men släpper jag så gå hon upp med huvudet med en gång eller fuskar ....
Får du kramphålla henne tror jag inte du rider henne i rätt form utan det låter som du sitter och bara trycker ner huvudet på henne. Formen skall komma bakifrån,inte framifrån och hästen söker sig själv neråt när den går i rätt form, det är alltså inget man kan sitta och slita i bettet för att få, den enda som händer är att hästen böjer nacken men jobbar fel med resten av kroppen, blir otroligt långt och som du beskriver TUNG.
Min häst hade samma problem som din, fast hon var otroligt rädd om munnen efter att ha gått med fel bett och haft fel på tänderna, istället för att rätta till det satte de hakar i martingalen för att hon skulle böja på nacken och gå att få stopp på.
Så fort man tog i tyglarna slängde hon upp huvudet och sprang och gick inte att stanna, hon var då både rädd men hade samtidigt kommit på knepet att få bestämma själv.
Vi fick börja om från början med ett snällt bett, skritt 10 steg,halvhalt,stop, trav 5 steg halvhalt stop utan att försöka ta i tyglarna, fick jobba med kroppen istället dessutom hann hon aldrig få upp farten ordentligt på den korta sträcken. Och sen eftergift när hon lyssnade, så körde vi även utomhus, tömkörde, longerade mm för att få henne uppmärksam innan hon han sega till sig och bli tung. Eftergifrten är A och O, det är otroligt lätt att bli låst och speciellt när hästen början jobba i rätt form så är det otroligt lätt att i ren iver försöka låsa fast den att fortsätta jobba så. Nåväl det tog låååång tid och var rent utsagt SKITRÅKIGT men ack vad mycket nytta jag hade av det.
Red även för tränare och på graman efter tatg med tränare kanske 5 gånger, hade då ett tjockt bett som var som ett rör med hål i (som en tvärflöjt) som hästen trivdes enormt bra med och gärna sökte sig ner och fram på, dock skulle jag aldrig rida på graman utan tränare.
Lycka till, det är en lång väg att gå, men samtidigt är det otroligt nyttigt att träffa på och jobba med en sådan häst.
Det lite roliga med min egna var att vi trodde hon var helt grön,men när hon väl slappnade av såg vi att hon kunde MASSOR både i dressyr men även i fältävlan, där försvann alla tvivel,hon höll sig lugn och hoppade banan med alla "läskiga" hinder utan att tveka, dessutom snyggt som hon aldrig gjort annat i sitt liv.
Jag tror din häst kommer att bli jättefin men att ni behöver gå den långa "tråkiga" vägen för att lyckas, dvs från början.
