Sv: Amstaff-pitbull tråden!
Så var detta en ouppfostrad tik - eller ett ex. på racens lynne? min uppfattning är att man bör veta vad man har i hundkorgen och framför allt ta konsekvenserna av det.
Jadu,det har hänt mig en hel del ggr,en gång var det två schäfertikar som flög på min den ena bet i strupen,den andra i ryggen så min började blöda,men var mest ytliga sår.
En annan gång en jack russel.
En gång var det nån svart sak,antagligen nån bordecollieblandning.
Är det pga rasens lynne här också?
JAG anser att amstaffarna/pb är hårda som tusan i skallen,
men vet man vad man har i kopplet så har man (oftast) inga problem heller. Tyvär hamnar dom här hundarna ofta hos oseriösa ägare som vill ha en häftig hund,men jag fastnade för den otroliga vilja till att arbeta,och glädjen till livet dom har. Jag har min så gott som aldrig lös,när jag går ner över åkrarna så man ser flera hundra meter åt alla håll så kan jag släppa ibland så vi kan busa lite,eller att han får nosa runt i sin egna takt,men annars så sitter han jämt i koppel/på lina,TROTS att han kommer direkt på inkallning när man ropar,men jag vill inte reta upp "kamphundshatare" i onödan,så han får sitta i koppel så har jag skött min deal.
En ganska "rolig" händelse var när vi var ute och gick och det stormar ut en irländsk varghund till oss,ägen kommer ut och skriker som en galning,helt hysteriskt,arg,och med gråten i halsen att jag ska se till så inte min hund skadar hennes....
Jag hade alltså min i koppel,som gick fot, på en ganska trafikerad väg genom en by,och på nått sätt så blir jag endå boven... Då blir man lite matt,inget hände,men om någon skulle varit orolig så var det väll jag,kommer ut en stor "kalv" gapandes rakt emot oss. Tack och lov så gjorde han inget när han kom fram,men svansen var alldeles stel med ragg på,så den hade ju kunnat börja den med. Om min sagt något så hade irländaren säkert svarat upp ORDENTLIGT på en gång då han såg väldigt redo ut för det.
Vi har som sagt en annan hanhund nu,har inte varit några problem,han kan umgås med "vilken hund som helst",men jag undviker det för det mesta,för jag vet att han kan säkert triggas igång om det skulle bli något,men det kan ju vilken hund som helst,däremot kan det ju bli större skador om en kampis biter än ett litet trassel. Han har dock aldrig visat några tendenser än,utan har funkat med alla,från chihuahua till mastiff.
Jag hoppas att denna ras kommer bli tagen mer seriöst,för i rätta händer är det en helt underbar hund,även fast många människor tyvär vägrar tro det,men i mina ögon är det det.
En ENORM glädje,vilja att arbeta,lätt att samarbeta med,och så otroligt genomärlig och snäll,och så klart modig. Hittar och använder man rätt knappar så är det en perfekt hund för massa olika aktiviteter. Det enda jag kan klaga på är att han är lite väl fryssen om vintern,inte många vinteraktiviteter vi kan ha han med på,tyvär...