Alltför många misslyckade försök på att gå vidare - hur gör man?

[Smokey]

Har just blivit lämnad i en mycket destruktiv relation. Igen. Det har hänt så många gånger nu och jag kan inte annat än att försöka protestera beslutet inför honom, varenda gång. Jag vet att jag borde vara glad, men allt inom en tar emot, paniken kommer krypandes och känslorna tar överhanden. Ångest, stress, oförmåga att sova, brist på aptit och ständigt kollande på telefonen efter kontaktförsök från "rätt" person. Jag vet vad som kommer och jag vill verkligen inte gå igenom det igen.

Vad finns det för strategier som fungerar, på riktigt? Läser tips på nätet om att blockera, radera, ta bort. Hitta på annat, distrahera sig. Jag brukar snöa in på att jobba i mängder, men det duger inte som metod. Som mest har det varat i närmre 3 veckors tid och varenda dag, timme och minut har varit en plåga med ständiga tankar på den som saknas. Hur kan jag få mig själv att släppa denna fixering? Jag har inte så mycket annat i livet att göra än att just jobba.
Har t o m testat 6 månaders terapi, vilket hjälpte till viss del, men nu är jag ändå på ruta 1 igen. Det är en skam att inte ha kommit längre och att skiten har pågått i snart 3 års tid.

Det gör ont och är förnedrande när den som nyss påstått sig alltid finnas där och älska en, plötsligt vänder till att hata en, kasta bort en på sekunden och tilltala en på hemska sätt. Jag vill inte leva livet så, men ändå kan jag inte lyckas gå vidare, trots så lång tid och så många försök att göra bättre.

Jag är i desperat behov av alla former av tips på hur jag ska kunna ändra förhållningssättet och släppa tankarna på sorg och elände. Tre års kamp åt helvete, jag slutade som hatad och dumpad trots alla försök. Har ni några kloka tankar och erfarenheter att dela med er av, till ett hopplöst fall? Jag vet att så många andra har lyckats klara sig ur relationer, men inte jag och det skäms jag otroligt mycket för. Jag vill ha en metod för att lyckas gå vidare mentalt, inte bara lägga plåster på såren och inombords alltid hoppas att han ska höra av sig igen. För då vet jag att jag trillar dit igen, om jag får chansen

 

[Pasha]

Hej vännen, jag känner din sorg men du måste ta till dig att du har gett av dig utan att få någonting tillbaka och varje gång du tänker på människan ger du din energi till honom. Se på dig utifrån-då kommer du att vilja försvara tjejen du ser, ingen ska någonsin få göra henne illa igen och det är din uppgift att se till så att det blir så.

 

[Modest]

@Smokey Du har klarat 3 veckor, det är ju jättebra! Det kommer att bli lättare med tiden, jag lovar. Den akuta krisen kommer att lägga sig. Men, när jag läser din text tänker jag på två saker: en rädsla för att känna obehagliga känslor och ett tråkigt liv som bara består av arbete och en destruktiv relation.

Just nu handlar det om att överleva. I det ingår att blockera honom från alla möjligheter till kontaktförsök och att frossa i att göra saker du mår bra av och som får dig att tänka på annat.

På längre sikt så måste du lära dig att acceptera att livet innebär obehagliga känslor och att det är okej att känna dem, de går över. Du måste(!) också lära dig att fylla ditt liv med saker du tycker om, så att ditt liv inte blir så väldigt tomt bara för att det inte innehåller en partner.

 

[bitta]

Fortsätt att skriva här för stöttning av alla kloka bukefalister som brukar ha mycket att ge. Det är många gånger man ser hur ögonen öppnas för en fortsättning i livet långt bort från det destruktiva förhållandet.
Skriv det du är bekväm med här och skriv ned resten för dina egna ögon att försöka se utifrån.
Ta en dag, en stund i taget och var snäll med dig själv.

 

[Smokey]

Hej vännen, jag känner din sorg men du måste ta till dig att du har gett av dig utan att få någonting tillbaka och varje gång du tänker på människan ger du din energi till honom. Se på dig utifrån-då kommer du att vilja försvara tjejen du ser, ingen ska någonsin få göra henne illa igen och det är din uppgift att se till så att det blir så.

Tack för dina fina ord. Du har helt rätt i att jag inte borde ge det mer tid, men ack så svårt det är att göra, även om man vet att det är rätt. Jag anade aldrig att det kunde vara så svårt, förrän man själv är mitt uppe i det.

 

[Smokey]

@Smokey Du har klarat 3 veckor, det är ju jättebra! Det kommer att bli lättare med tiden, jag lovar. Den akuta krisen kommer att lägga sig. Men, när jag läser din text tänker jag på två saker: en rädsla för att känna obehagliga känslor och ett tråkigt liv som bara består av arbete och en destruktiv relation.

Just nu handlar det om att överleva. I det ingår att blockera honom från alla möjligheter till kontaktförsök och att frossa i att göra saker du mår bra av och som får dig att tänka på annat.

På längre sikt så måste du lära dig att acceptera att livet innebär obehagliga känslor och att det är okej att känna dem, de går över. Du måste(!) också lära dig att fylla ditt liv med saker du tycker om, så att ditt liv inte blir så väldigt tomt bara för att det inte innehåller en partner.

Tyvärr är det inte 3 veckor nu, utan tidigare, förra året. Nu är jag tillbaka till panikkänslor och evigt kollande efter kontaktförsök igen. Något inom mig säger dock att han inte kommer försöka denna gång, jag börjar tro att han faktiskt hatar mig på riktigt, med tanke på hur allt jämt slutar.

Ja, mitt liv är ganska tråkigt, jag fokuserar på att bygga trygghet i form av stabil ekonomi (jobba mycket) och sen har jag hund/häst, men finner tyvärr ingen större glädje i sånt som jag gillade förr, längre. Jag vet faktiskt inte ens längre vad jag gillar, mer än att ha trygghet. Just nu är all trygghet jag har baserat på hur mycket jag kan och orkar jobba = ju bättre ekonomi = mer tryggt. Beklagligt när man ser det nedskrivet. Jag känner mig otroligt ensam, alla tidigare vänner har flyttat minst 10 mil bort och jag känner ingen på orten där jag bor eller ens nära.

Men jag är tacksam för din input, det är så mycket som stämmer väldigt väl.

 

[Smokey]

Fortsätt att skriva här för stöttning av alla kloka bukefalister som brukar ha mycket att ge. Det är många gånger man ser hur ögonen öppnas för en fortsättning i livet långt bort från det destruktiva förhållandet.
Skriv det du är bekväm med här och skriv ned resten för dina egna ögon att försöka se utifrån.
Ta en dag, en stund i taget och var snäll med dig själv.

Det är nog inget jag inte kan berätta, det är bara så mördande för sinnet att bli dumpad för allt. Man känner sig smutsig och med lågt värde i den andres ögon. De känslorna är väldigt jobbiga att tas med, hans brist på bryende och känslor, jämförelsevis med hur jag känner och hur svårt det är för mig. Att jämt bli anklagad för att vara otrogen, lösaktig, skapa ett fängelse, elak, dålig, egoistisk. T o m när jag är ledsen över min älskade gamla hund som har artros och är rädd för att hon kanske måste somna snart, är jag en egoist för att jag vill döda henne för att hon inte uppfyller mina "syften".. enligt honom då alltså. Kommentarerna gör ont, trots att jag vet att det på inget sätt är sant.

 

[Voeux]

Mitt råd kan låta okänsligt men jag menar det fullt ut och med kärlek - börja ligg med andra. Om och när du själv tycker att det skulle kännas bra. Få saker har lindrat min hjärtesorg genom åren så mycket som att få närhet, lite pirr i magen och uppskattning från någon annan. Kanske börja med att prata med någon över nätet bara, det kanske räcker som ett första steg. Lite oskyldig men kittlande chatt. Dels är det extremt effektivt för att få tankarna på annat, men det bästa av allt är att man upptäcker att det finns fler fiskar i sjön och att många dessutom är förbaskat mycket trevligare och roligare än den där som man hållt på och grämt sig över. Men som sagt, i den tid och takt som fungerar för dig själv givetvis.

 

[Voeux]

Det är nog inget jag inte kan berätta, det är bara så mördande för sinnet att bli dumpad för allt. Man känner sig smutsig och med lågt värde i den andres ögon. De känslorna är väldigt jobbiga att tas med, hans brist på bryende och känslor, jämförelsevis med hur jag känner och hur svårt det är för mig. Att jämt bli anklagad för att vara otrogen, lösaktig, skapa ett fängelse, elak, dålig, egoistisk. T o m när jag är ledsen över min älskade gamla hund som har artros och är rädd för att hon kanske måste somna snart, är jag en egoist för att jag vill döda henne för att hon inte uppfyller mina "syften".. enligt honom då alltså. Kommentarerna gör ont, trots att jag vet att det på inget sätt är sant.

Han låter som ett riktigt ärkesvin.

 

[ameo]

Tyvärr är det inte 3 veckor nu, utan tidigare, förra året. Nu är jag tillbaka till panikkänslor och evigt kollande efter kontaktförsök igen. Något inom mig säger dock att han inte kommer försöka denna gång, jag börjar tro att han faktiskt hatar mig på riktigt, med tanke på hur allt jämt slutar.

Ja, mitt liv är ganska tråkigt, jag fokuserar på att bygga trygghet i form av stabil ekonomi (jobba mycket) och sen har jag hund/häst, men finner tyvärr ingen större glädje i sånt som jag gillade förr, längre. Jag vet faktiskt inte ens längre vad jag gillar, mer än att ha trygghet. Just nu är all trygghet jag har baserat på hur mycket jag kan och orkar jobba = ju bättre ekonomi = mer tryggt. Beklagligt när man ser det nedskrivet. Jag känner mig otroligt ensam, alla tidigare vänner har flyttat minst 10 mil bort och jag känner ingen på orten där jag bor eller ens nära.

Men jag är tacksam för din input, det är så mycket som stämmer väldigt väl.

Jag är dålig på att hjälpa till med relationskrångel och känslomässigt kaos.
Men rent praktiskt kan jag ha idéer...
Det finns säkert bukefalister i din närhet som skulle kunna tänka sig att adoptera en ny vän! I vilken del av landet finns du? Om du vill berätta? Eller, så kan vi andra här skriva var vi finns, så kan du PMa nån du kan tänkas känna förtroende för. Jag finns i Kalmartrakten...

 

[Modest]

Tyvärr är det inte 3 veckor nu, utan tidigare, förra året. Nu är jag tillbaka till panikkänslor och evigt kollande efter kontaktförsök igen. Något inom mig säger dock att han inte kommer försöka denna gång, jag börjar tro att han faktiskt hatar mig på riktigt, med tanke på hur allt jämt slutar.

Ja, mitt liv är ganska tråkigt, jag fokuserar på att bygga trygghet i form av stabil ekonomi (jobba mycket) och sen har jag hund/häst, men finner tyvärr ingen större glädje i sånt som jag gillade förr, längre. Jag vet faktiskt inte ens längre vad jag gillar, mer än att ha trygghet. Just nu är all trygghet jag har baserat på hur mycket jag kan och orkar jobba = ju bättre ekonomi = mer tryggt. Beklagligt när man ser det nedskrivet. Jag känner mig otroligt ensam, alla tidigare vänner har flyttat minst 10 mil bort och jag känner ingen på orten där jag bor eller ens nära.

Men jag är tacksam för din input, det är så mycket som stämmer väldigt väl.

Okej, jag förstår. Varje dag utan kontakt är ändå en seger men det ska inte vara upp till honom. Du måste ta makten över ditt ansvar i det här. Det verkar inte ha varit en bra relation och därför så kan du inte vända tillbaka. Så enkelt är det. Blockera nu, vänta inte på hans eventuella agerande!

(Och varför vill du ens vara ihop med en människa som hatar dig? Det låter som att du behöver jobba på att vara betydligt snällare mot dig själv).

Trygghet är viktigt och jag respekterar att du prioriterar det i första hand. Men om inte hund och häst skänker dig någon glädje längre så kanske det är läge att låta dem göra någon annan glad istället? Så att du både kan spara mer pengar och prioritera att hitta saker som gör dig glad. Det behöver inte kosta många kronor att göra roliga eller njutningsfulla saker. Och om du inte vet vad som gör dig glad så måste du börja prova!

 

[Modest]

Mitt råd kan låta okänsligt men jag menar det fullt ut och med kärlek - börja ligg med andra. Om och när du själv tycker att det skulle kännas bra. Få saker har lindrat min hjärtesorg genom åren så mycket som att få närhet, lite pirr i magen och uppskattning från någon annan. Kanske börja med att prata med någon över nätet bara, det kanske räcker som ett första steg. Lite oskyldig men kittlande chatt. Dels är det extremt effektivt för att få tankarna på annat, men det bästa av allt är att man upptäcker att det finns fler fiskar i sjön och att många dessutom är förbaskat mycket trevligare och roligare än den där som man hållt på och grämt sig över. Men som sagt, i den tid och takt som fungerar för dig själv givetvis.

Jag tycker att det låter extremt vanskligt att fortsätta lägga sin lycka, självkänsla och trygghet i händerna på någon annan. I sinom tid så kan flirt/sexuella kontakter absolut vara en boost för måendet men jag tror att TS är alldeles för skör för det just nu.

Ursäkta @Smokey att jag pratar över huvudet här. Jag menar inget illa men jag tror verkligen att du behöver ta hand om dig själv i nuläget!

 

[Voeux]

Jag tycker att det låter extremt vanskligt att fortsätta lägga sin lycka, självkänsla och trygghet i händerna på någon annan. I sinom tid så kan flirt/sexuella kontakter absolut vara en boost för måendet men jag tror att TS är alldeles för skör för det just nu.

Ursäkta @Smokey att jag pratar över huvudet här. Jag menar inget illa men jag tror verkligen att du behöver ta hand om dig själv i nuläget!

TS bad om råd och jag gav det råd som har fungerat bra för mig. Jag har inte sagt att det bör ske nu, utan när och om TS är redo.

Sedan tycker jag att du gör en felaktig tolkning när du säger att det handlar om att lägga sin lycka, självkänsla och trygghet i händerna på någon annan. Relationer och närhet stärker oss på olika sätt. Det är ungefär som att säga att om ett förhållande får dig att må bra så ligger din lycka, självkänsla och trygghet i händerna på partnern. Jag mår bra när jag är med min sambo, min familj eller mina vänner. Det innebär inte att allt det där ligger i händerna på någon av dem.

Det är också ett vanligt antagande att en inte kan/ska ha sexuella förbindelser när en är skör. Först ska man läka, sedan kan man flirta. Så har det aldrig fungerat för mig. Det går utmärkt att ha sexuella förbindelser och samtidigt läka vid sidan av. Det är ju bäst om TS får göra en egen bedömning om det.

 

[Modest]

TS bad om råd och jag gav det råd som har fungerat bra för mig. Jag har inte sagt att det bör ske nu, utan när TS är redo.

Sedan tycker jag att du gör en felaktig tolkning när du säger att det handlar om att lägga sin lycka, självkänsla och trygghet i händerna på någon annan. Relationer och närhet stärker oss på olika sätt. Det är ungefär som att säga att om ett förhållande får dig att må bra så ligger din lycka, självkänsla och trygghet i händerna på partnern. Jag mår bra när jag är med min sambo, min familj eller mina vänner. Det innebär inte att allt det där ligger i händerna på någon av dem.

Det är också ett vanligt antagande att en inte kan/ska ha sexuella förbindelser när en är skör. Först ska man läka, sedan kan man flirta. Så har det aldrig fungerat för mig. Det går utmärkt att ha sexuella förbindelser och samtidigt läka vid sidan av. Det är ju bäst om TS får göra en egen bedömning om det.

Nej, jag skrev inte att sunda relationer innebär att lägga sin lycka i någon annans händer. Sunda relationer kan absolut bidra till lycka. Men det innebär ju att man måste klara av att ha just sunda relationer. Jag får inte det intrycket av den här trådstarten.

Samma sak med att vara skör och ha flirtiga/sexuella förbindelser. Det beror på ju varför man är skör. Om man är skör pga sina destruktiva relationsmönster så tror jag att det är rätt osmart att ge sig in i nya romantiska relationer (oavsett sort). Men naturligtvis ska @Smokey ta till sig de tips som hen finner värdefulla.

 

[Voeux]

Nej, jag skrev inte att sunda relationer innebär att lägga sin lycka i någon annans händer. Sunda relationer kan absolut bidra till lycka. Men det innebär ju att man måste klara av att ha just sunda relationer. Jag får inte det intrycket av den här trådstarten.

Samma sak med att vara skör och ha flirtiga/sexuella förbindelser. Det beror på ju varför man är skör. Om man är skör pga sina destruktiva relationsmönster så tror jag att det är rätt osmart att ge sig in i nya romantiska relationer (oavsett sort). Men naturligtvis ska @Smokey ta till sig de tips som hen finner värdefulla.

Ja, visst är det så. Jag ville bara döda myten om att sexuella relationer inte kan/ska ske när en är skör eller att man måste ha kommit över en tidigare relation innan det är aktuellt. Jag tror absolut de kan göra gott om man hittar rätt person eller personer. Sedan tolkade jag det som är det handlar om en längre destruktiv relation med samma man? Om mönstret är att ge sig in i flera destruktiva relationer gång på gång så kan jag absolut hålla med dig, då kanske man ska vara extra försiktig med detta. Men jag förstod det som att det är specifikt en relation som TS försöker komma ur och då är det ju inte garanterat att det är en dum idé att blicka lite åt andra för att upptäcka att det faktiskt finns fler där ute. Som dessutom behandlar TS betydligt bättre.

 

[Araminta]

Jag har inte varit i närheten av din situation med ett destruktivt förgållande men jag kan känna igen svårigheten med att gå vidare och paniken inför ensamheteb. Det som funkade för mig var att sätta ett eget datum för att "då är det ok med kontakt igen" och att sätta det datumet så långt fram att jag, i mitt rationella tänkande, visste att det värsta troligen skulle vara över vid den punkten. Om de så är 3, 6 eller 12 månader framåt så kan det datumet fungera som ett mantra när längtan blir för stark. Tanken är att när man väl kommer dit så är saknaden så pass hanterbar att man inte längre behöver skriva det där sms:et.

Ta hand om dig!

 

[Modest]

Ja, visst är det så. Jag ville bara döda myten om att sexuella relationer inte kan/ska ske när en är skör eller att man måste ha kommit över en tidigare relation innan det är aktuellt. Jag tror absolut de kan göra gott om man hittar rätt person eller personer. Sedan tolkade jag det som är det handlar om en längre destruktiv relation med samma man? Om mönstret är att ge sig in i flera destruktiva relationer gång på gång så kan jag absolut hålla med dig, då kanske man ska vara extra försiktig med detta. Men jag förstod det som att det är specifikt en relation som TS försöker komma ur och då är det ju inte garanterat att det är en dum idé att blicka lite åt andra för att upptäcka att det faktiskt finns fler där ute. Som dessutom behandlar TS betydligt bättre.

Alltså jag tolkar det som att @Smokey i nuläget är väldigt präglad av sitt destruktiva relationsmönster. Hen beskriver stor otrygghet, panikkänslor och låg självkänsla. Jag tror inte att det spelar någon roll hur många de destruktiva relationerna har varit, utan hur djupt mönstren sitter.

Jag tror inte heller att man i det läget ens kan känna igen (och därmed "upptäcka", som du uttrycker det) en bättre relation.

 

[Voeux]

Alltså jag tolkar det som att @Smokey i nuläget är väldigt präglad av sitt destruktiva relationsmönster. Hen beskriver stor otrygghet, panikkänslor och låg självkänsla. Jag tror inte att det spelar någon roll hur många de destruktiva relationerna har varit, utan hur djupt mönstren sitter.

Jag tror inte heller att man i det läget ens kan känna igen (och därmed "upptäcka", som du uttrycker det) en bättre relation.

Så kan det absolut vara. Jag tog fasta på "desperat behov av alla former av tips på hur jag ska kunna ändra förhållningssättet och släppa tankarna på sorg och elände". Samt den starka viljan att inte falla tillbaka i relationen så fort han hör av sig. Ja, att gå vidare med andra på olika sätt kan faktiskt hjälpa där. Huruvida TS är extremt präglad av sitt destruktiva relationsmönster eller har förmågan, eller inte, till bättre relationer låter jag TS göra en helt egen bedömning av. Jag tycker att det är alldeles för svårt att bedöma av den lilla information vi har fått.

 

[Modest]

Så kan det absolut vara. Jag tog fasta på "desperat behov av alla former av tips på hur jag ska kunna ändra förhållningssättet och släppa tankarna på sorg och elände". Samt den starka viljan att inte falla tillbaka i relationen så fort han hör av sig. Ja, att gå vidare med andra på olika sätt kan faktiskt hjälpa där. Huruvida TS är extremt präglad av sitt destruktiva relationsmönster eller har förmågan, eller inte, till bättre relationer låter jag TS göra en helt egen bedömning av. Jag tycker att det är alldeles för svårt att bedöma av den lilla information vi har fått.

Ja, då tolkar vi nog TS text/uttryck olika helt enkelt.

 

[Nepenthe]

Har du kontakt med vården? Försök få hjälp där och våga även berätta för de i din närhet.
Fortsätt skriva här det finns många som varit i samma situation, tyvärr. Har du instagram? Där finns många starka kvinnor (likaså här) som finns som stöd. Även många som berättar om sina upplevelser och där känner man sig inte ensam.

Jag har varit i en destruktiv relation i 4 år och jag försökte fler gånger komma ur den, jag kände mig ensam och föll ofta tillbaka. Efter några misslyckade försök att nå ut till vården fick jag till slut hjälp och då bröt jag med honom. Det var den 18e November 2019. Sen började ett helvete där jag blev förföljd och han lät mig inte vara. Läs gärna mitt dagboksinlägg! Jag gör det ibland när jag vill höra av mig till honom.
Inget var roligt i förhållandet.. inte hästen och ibland inte ens hunden. Det var som att jag inte såg klart. Jag försökte begränsa annat i mitt liv men det var han, hela tiden!

Jag kan skriva hur mycket som helst men läs;
https://www.bukefalos.se/threads/han-mar-daligt-oever-saker-jag-varit-med-om.1486502/

Jag är så glad att jag kom ur det och jag ser framemot livet igen! Älskar mitt liv, min häst och hunden som är min bästa vän. Fick en massa stöd härifrån som betyder så mycket

Du är värd så mycket mer och du är inte ensam!