Hur anser ni att man bedömer "Allmänt intryck"-delen i dressyrprotokollet?
1. Gångarter (Frihet, renhet, regelbundenhet)
2. Schwung (framåtbjudning, spänst och elasticitet i gången, ryggverksamhet och bakbensaktivitet)
3.Lösgjordhet (eftergift på tygeln, formen, accepterande av bettet, harmoni, mjukhet och lätthet vid rörelsernas utförande, uppmärksamhet, förtroende och lydnad)
4. Ryttarens sits och hållning- korrektheten samt effekten av hjälperna
5. Korrektheten i uppvisningen (hörnpasseringar, ridningen mellan rörelserna, programlinjernas följande)
Taget från ett av mina gamla LB-protokoll.
Jag tycer det hela är lite skumt - det är ju uppbyggt så nästan varje moment påverkar varandra, alltså - fattas en bit blir allt dåligt. Möjligen med undantag för gångarterna.
Säg att hästen trycker åt sidan t ex vid uppridningen mot domaren. Då har man varken följt programlinjerna, fått rätt effekt av sin sits eller haft lösgjordheten (där tydligen lydnaden ingår) ändå är det en rel. liten grej för hästen KAN ju faktiskt ha skyggat av nervositet och sen gå lugnt resten av programmet.
A-ja bara ett dåligt exempel. Eller om vi säger att hästen är "lat för dagen" eller "het för dagen" då lyssnar den varken för ryttarens hjälper ELLERhar schwung, förmodligen inte bra gångarter, och inte lösgjordheten (lydnaden) fast den sista är väl ett gränsfall.
Det jag vill komma fram till är : VARFÖR har man såpass många uppdelningar på helhetsintrycket när de ändå i stort sett går in i varandra? Varför då inte dela upp det i ännu fler delar så man kan få någon bild av vad som faktiskt var bra? T ex hästen var avslappnad och lydig men seg för dagen, att det då skulle framgå någonstans i poängen, men t om helhetsintrycket skulle sänkas på de flesta punkterna så poängen säger inte så mycket.
Och vad anser ni vara bra "schwung" något bra bildexempel? För jag har ärligt talat inte sett många dressyrhästar under MSV som har bra schwung i den bemärkelsen jag fått lära mej.
Vore kul med lite åsikter/förklaringar
1. Gångarter (Frihet, renhet, regelbundenhet)
2. Schwung (framåtbjudning, spänst och elasticitet i gången, ryggverksamhet och bakbensaktivitet)
3.Lösgjordhet (eftergift på tygeln, formen, accepterande av bettet, harmoni, mjukhet och lätthet vid rörelsernas utförande, uppmärksamhet, förtroende och lydnad)
4. Ryttarens sits och hållning- korrektheten samt effekten av hjälperna
5. Korrektheten i uppvisningen (hörnpasseringar, ridningen mellan rörelserna, programlinjernas följande)
Taget från ett av mina gamla LB-protokoll.
Jag tycer det hela är lite skumt - det är ju uppbyggt så nästan varje moment påverkar varandra, alltså - fattas en bit blir allt dåligt. Möjligen med undantag för gångarterna.
Säg att hästen trycker åt sidan t ex vid uppridningen mot domaren. Då har man varken följt programlinjerna, fått rätt effekt av sin sits eller haft lösgjordheten (där tydligen lydnaden ingår) ändå är det en rel. liten grej för hästen KAN ju faktiskt ha skyggat av nervositet och sen gå lugnt resten av programmet.
A-ja bara ett dåligt exempel. Eller om vi säger att hästen är "lat för dagen" eller "het för dagen" då lyssnar den varken för ryttarens hjälper ELLERhar schwung, förmodligen inte bra gångarter, och inte lösgjordheten (lydnaden) fast den sista är väl ett gränsfall.
Det jag vill komma fram till är : VARFÖR har man såpass många uppdelningar på helhetsintrycket när de ändå i stort sett går in i varandra? Varför då inte dela upp det i ännu fler delar så man kan få någon bild av vad som faktiskt var bra? T ex hästen var avslappnad och lydig men seg för dagen, att det då skulle framgå någonstans i poängen, men t om helhetsintrycket skulle sänkas på de flesta punkterna så poängen säger inte så mycket.
Och vad anser ni vara bra "schwung" något bra bildexempel? För jag har ärligt talat inte sett många dressyrhästar under MSV som har bra schwung i den bemärkelsen jag fått lära mej.
Vore kul med lite åsikter/förklaringar