Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

[Irre-76]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Jag tycker några av er är lite okänsliga, en sorg man har kan inte jämföras med en annas sorg som har upplevt samma sak, man upplever samma händelse på olika sätt...

Vad jag menar också är att Diamonda vill nog bara få prata av sig, känna tröst..... Ibland vill man prata av sig och få medhåll för att senare när den värsta sorgen ha lagt sig, inse att man är glad för exempelvis systern.

I ett sådant läge vill man bara ha medhåll tills man mår bättre för att senare förstå den andres perspektiv (systern)...

Jag tycker du är värd tröst och jag tycker du är värd att få prata om bara dig ett tag, och det går säkert över och då kan du prata med systern. Jag förstår syster din med, hon var så glad att hon inte tänkte sig för, hon kanske trodde du hade gått vidare i ditt liv. Visa lycka för henne när du känner dig redo och du önskar säkert henne det!

Tillåt dig nu i några dagar att få prata ut, söka tröst, får man inte dessa dagar, eller en månad så är det svårare att visa glädje för någon annans skull.

Alla behöver vi ibland tycka synd om oss själva för att sedan ta tag i våra liv och leva vidare i ett gladare perspektiv....
Hoppas ni förstått mig rätt nu...

 

[Fnyfniken]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Vilka överreaktioner!
Jag känner mig ganska ensam i att ha viss förståelse med TS.

Jag vet inte vilken sorts relation ni har, men om hon är din syster och vet att du fick missfall och har varit ledsen för det, och därtill i stort sett överraskar bara er (sörjande) med nyheten om sin egen graviditet på julafton, så får jag lite vibbar...

Om jag skulle berätta för en stor grupp människor att jag var gravid och skulle få barn och jag visste att en av dem sörjde ett missfall, så skulle jag tala om det för den personen enskilt och först. Inte tala om det i grupp där man blir överrumplad av sina egna sorgliga minnen, till allas åskådan. Nu verkade det ju dessutom som att alla andra visste det utom just ni.

Jag har en syster och hon har inga barn och vill heller inte ha några, så det är inte ett problem. Men jag har vänner som försökt få barn en längre tid, och jag har skridit fram med största försiktighet vad gäller min egen graviditet, eftersom jag inte visste hur det har gått med deras. Som komisk twist på slutet så kom hon och hälsade på mig en vecka efter att min son föddes, då han såg mager och eländig ut samt attjag var så skadad av förlossningen att jag inte kom ur sängen, och jag berättade om allt knas som hänt på förlossningen. Sedan visade det sig att hon var 6 veckor gravid då och mådde som allra mest illa. Wrong move!

Tillbaks till dig. Det kanske finns ett spår av syskonrivalitet i det som hänt. "rättvisan" mellan syskon brukar i barndomen frambringa linjal när läsken hälls upp, osv. Som lite äldre vem som fick dyraste klappen och som vuxen vem som fått mest hjälp med huset, etc. Detta är helt normalt och regel. Jag skulle inte skämmas för att känna så inför att en syster får barn när man själv fått missfall, faktiskt. På samma gång som jag skulle glädjas åt att en baby kommer till familjen.

Därtill då att det faktiskt är lite suspekt att "överraska" de sörjande med en sån nyhet inför alla andra som redan vet. Hoppas du läser detta fastän du lämnat tråden

Mina föräldrar visste redan. Det var bara jag och min sambo och min bror.

Alltså två personer som blev ledsna och eftertänksamma och tänkte att vi skulle varit i v 32 nu och en person som blev glad. En härlig julafton.

 

[Ramona]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Var 5:e graviditet slutar med missfall dvs 20% av alla graviditeter.

Jag har fått 2 st missfall och min läkare sa att siffrorna blir högre och högre, allteftersom kvinnorna blir mer medvetna. Läkaren sa i alla fall att ca 40% av alla graviditeter slutar i missfall under något stadie av graviditeten. Ca 10% aborteras bort.
Så ca 50% av alla graviditeter leder inte till barn.

 

[Ramona]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Hur många av er har gått igenom MF eller MA (förutom Calazirya) som talar av egen erfarenhet?

Jag har gått igenom 2 st missfall och jag måste säga att jag ställer mej till skalan som tycker att du överreagerar! Min egna sorg hade väldigt lite med andras lycka att göra. Flera av mina kompisar väntade barn, blev med barn och fick barn under tiden och jag har aldrig annat mer än varit glad för deras skull.
Visst har jag suttit där med bebisarna i famnen och känt att det kunde varit mitt, att jag också skulle varit mamma....men jag har aldrig tyckt att det varit okänsligt av någon av dem att berätta! Jag är dessutom SÅ glad för att de slapp gå igenom den fysiska och psykiska smärta som jag fick gå igenom.
Jag fick 2 missfall med ca 6 månaders mellanrum. Det var inte ett dugg roligt och jag har sedan dess inte försökt att bli gravid igen. Jag vill vänta lite till, tills det känns rätt...tills jag orkar att gå igenom det en gång till om det skulle behövas.

Min faster fick 11 missfall innan hon till slut fick sin dotter, och hon har alltid hållit hoppet uppe. Alltid varit glad åt andras nyfödda bebisar och bara jobbar hårdare på att en dag få en egen. Hon lyckades!!

 

[FannyN]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Själv fick jag missfall på julafton.....

 

[Mammadutt]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Såhär tycker jag: din syster borde berättat för dig före..... så du var förberedd, tagit det med dig enskilt om hon visste om ditt MA.... Det är ju inte kul överraskas "framför alla andra" även om det är en glad nyhet för familjen så är det ju känsligt för dig. Jag har all förståelse att du reagerade som du gjorde, klart det river upp sorg och tankar kring din graviditet.... Antar julafton var nära ditt beräknade datum dessutom..... då smärtar det än mer gissar jag !

 

[Silverkedjan]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

 

[pemi]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Jag har fått 2 st missfall och min läkare sa att siffrorna blir högre och högre, allteftersom kvinnorna blir mer medvetna. Läkaren sa i alla fall att ca 40% av alla graviditeter slutar i missfall under något stadie av graviditeten. Ca 10% aborteras bort.
Så ca 50% av alla graviditeter leder inte till barn.

Kan tänkas att siffrorna ändras, men detta är de siffror jag fick på reproduktionsmedicin på sahlgrenska under våra ivf-försök (senast i feb-06). Men troligt är ju att siffran är något högre än 20% om man räknar de tidiga mf som sker innan eller i samband med nästa "mens". Som altså tolkas som en menstruation men som istället är ett tidigt mf.

 

[pemi]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Nej vad hemskt!!!
*KRAM*

 

[Sunshine]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Jag tycker också att många i den här tråden varit lite okänsliga. Alla missfall, men särskilt de som upptäcks så sent som ditt, är jobbiga och det kan ta lååång tid att komma över. Hur länge man sörjer är helt individuellt och det tar den tid det tar. Själv fick jag missfall så tidigt som i 6:e veckan, det var i februari och inte förrän i mars kom den "stora" reaktionen när jag bröt ihop totalt. Andra fixar att gå vidare direkt. Alla är olika och det är inget fel med det.

Det är ju bra att så många här är så storsinta att de aldrig skulle känna avundsjuka eller sorg efter en sån här sak. Kanske för att de aldrig har upplevt det?
Jag är ofrivilligt barnlös och det allra första jag känner när någon - vemsonhelst - annonserar sin graviditet är avundsjuka. Sen blir jag givetvis glad för deras skull osv MEN jag undviker fortfarande i möjligaste mån att umgås med gravida... självbevarelsedrift just nu.

Så TS, jag håller med om att din syster var lite okänslig och att hon hade kunnat göra det på ett bättre sätt. Men hon menade säkert inget illa, och jag tycker nog att du ska förklara för henne på ett fint sätt att du är jätteglad för deras skull men att det väcker sorgliga minnen för dig, så att hon vet och förstår varför du är lite tystlåten etc. För hon har säkert redan märkt att du betett dig annorlunda och det kan lätt misstolkas!

FannyN -

 

[Bullfia]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Tycker det var klumpigt av din syrra. När du ganska nyligen fått ett sent missfal få denna nyhet en julafton är väl tungt. Min syster hade aldrig gjort så, och jag hade inte gjort så mot min syster.

 

[Mabuse]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Nu har ingen i min släkt fått missfall så jag kan inte sätta mig in i din situation, men jag berättade det också för min familj på julafton. Jag var dessutom inte där (vi firar alltid julafton med makens familj), utan jag hade gjort i ordning ett kort där det på framsidan stod God Jul och Gott Nytt År.... och på insidan fanns en bild från ultraljudet samt en inbjudan till dop någon gång i sommar. Detta kort fick de som julklapp.

Jag träffar inte min familj speciellt ofta även om de inte bor så långt bort, så de kände inte till att jag är gravid. Därför tyckte jag det blev en perfekt julklapp till föräldrar och syskon.

Var ditt barn en julklapp till din familj?

Det är väl kul om syskonen får barn, men mest för dem själva. Lite som att köpa en häst till sig själv i julklapp åt föräldrarna.

 

[us_lover]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Var ditt barn en julklapp till din familj?

Det är väl kul om syskonen får barn, men mest för dem själva. Lite som att köpa en häst till sig själv i julklapp åt föräldrarna.

Nej, mitt barn är ingen present till någon. För mig är en bra julklapp något som mottagaren blir glad och överraskad när h*n får. Det blev de av julkortet som alltså var julklappen.

 

[Mabuse]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Aha, för mig är en julklapp något man ger till någon annan, som man har ordnat bara för den personen. Nyheten att jag fått jobb är således ingen julklapp i mina ögon. Men det är ju olika tradition i olika familjer.

 

[bliss]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Jag hade nog inte släppt den nyheten, i ditt hem, på julafton. Dina föräldrar visste ju dessutom redan. Människor kan ju reagera så olika och jag hade nog varit (överdrivet?) hänsynsfull och berättat det för dig personligen och vid ett annat tillfälle.

Kan till viss del förstå resonemangen om missunsamhet, men samtidigt läser jag inte in något sådant i dina inlägg, heller inte att du vältrar dig i självömkan och vill vara världens mittpunkt.

Om jag var gravid skulle väl inte min lycka bli mindre för att jag berättar det än annan dag? Tycker att hänsyn inte är ett så högt pris att betala.

Tycker att det finns många gravida som tror att de är världens navel och att deras tillstånd är en "present" till hela släkten.:smirk:

 

[Calazirya]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Nej du är inte ensam, men efter att ha repeterat fler gånger i början av tråden hur man kan känna och att ALLA inte känner LIKA när man fått MF så drog jag mig ur..

Men TS vet nu om att jag förstår henne

 

[Calazirya]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Lite som att köpa en häst till sig själv i julklapp åt föräldrarna.

Men det är väl änå verkligen INTE samma sak, hör du inte själv hur konstigt det låter ?

Att bli mor/farföräldrar är väl inte det närmsta samma sak som att dottern köper en häst

 

[oz_joj]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Jag hade nog inte släppt den nyheten, i ditt hem, på julafton. Dina föräldrar visste ju dessutom redan. Människor kan ju reagera så olika och jag hade nog varit (överdrivet?) hänsynsfull och berättat det för dig personligen och vid ett annat tillfälle.

Så hade jag nog också gjort, men jag hade nog heller inte reagerat som TS och ja,jag har haft ett (tidigt) MF.

 

[FannyN]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Man kan inte styra över sina känslor,blev du ledsen så blev du det är ju inte mer med det.
Kanske behöver du prata med någon om sorgen du bär på eftersom du reagerar så starkt.
Jag tycker inte din syster gjorde något fel,men det kan ju bli fel i allafall.
Det kunde ju ha blivit tvärtom också,att du blev glad över tanken på att bli moster, nu förstår jag att säkert blev det också i efterhand.
En av mina allra närmaste vänner har kämpat över 15 år för att bli mamma,det kändes nästan jobbigt att berätta att det gick så lätt att bli med Alex men hon blev jätteglad på en gång, kände att hon då fick en bebbe att låna och följa.Nu när det inte blev lika bra denna gång blev hon jätteledsen och berättade att hon känt ett jättehopp för min skull för att få dela det med oss....
Jag berättar det här för att försöka påvisa att man inte vet riktigt hur människor reagerar.

Kram Åsa

 

[Mabuse]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Men det är väl änå verkligen INTE samma sak, hör du inte själv hur konstigt det låter ?

Att bli mor/farföräldrar är väl inte det närmsta samma sak som att dottern köper en häst

Men, det är väl inte för att göra föräldrarna glada som man skaffar barn? Hoppas jag. Det kan ju vara en glad nyhet för det (liksom nyheten att man äntligen efter många år köpt en häst man velat ha), men kanske inte en present i mina ögon.

Finns det redan andra barnbarn så vet jag inte om det är så fantastiskt att få barnbarn nr 5, även om man som förälder självklart är glad för barnens skull.