Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

[ulda]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Visste din syster om hur dåligt du mår av det som hände? Förmodligen inte.

Det är jättetråkigt att få mf/ma men det kommer fortsätta att födas barn på barn och det är bara att acceptera och vara glad åt. Koppla inte samman de båda sakerna.

Prata med din syster och säg att du är glad för hennes skull men att du blev lite ledsen eftersom du får tråkiga minnen. Hon förstår säkert. Och den dag du själv blir gravid igen, då kommer du väl vara hur glad som helst, eller hur?! Det är nog så hon känner sig.

//Ulda som blev ledsen över sitt missfall men det försvann när jag blev gravid igen.

 

[Inte_Ung]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Jag tycker inte att det är konstigt alls att känna avundsjuka.
Det är väldigt naturligt.

Men därifrån till att kräva att bli skyddad mot sådant som kan väcka avundsjuka, så tycker jag att steget är ganska så långt.
Om man blir avundsjuk (oavsett vad det gäller) så sväljer man förtreten och gratulerar i alla fall.

Avundsjuka är ett gift som man inte skall ge plats att växa.

 

[diamonia]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Men du kan ju inte kräva att alla andra skall lägga ett stort blött täcke av sorg över sin glädje och lycka av någon sorts hänsyn till dig.

Jag tycker att ditt krav av att vara världens medelpunkt är för stort.
Om dina föräldrar var med så var det nog meningen att de skulle få bli glada.
Att de ju får ett barnbarn i alla fall.

Jag känner syskonrivalitet och avundsjuka i ditt inlägg.

Världens medelpunkt???

Krav???

Mina föräldrar visste redan. Det var bara jag och min sambo och min bror.

Alltså två personer som blev ledsna och eftertänksamma och tänkte att vi skulle varit i v 32 nu och en person som blev glad. En härlig julafton.

 

[Calazirya]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Nej så hade jag reagerat också, svalt och gratulerat och sedan ( precis som Ulda skriver ) tagit upp det vid annat tillfälle..

Men så har jag och mina syskon väldigt nära kontakt också, vet ju inte alls hur TS har det mellan sin syster och henne..

 

[ancan]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Men igår släppte min syster den "glädjande nyheten" att hon var gravid i 11:e v.

Vårt foster dog i v 11.

Jag förstår din sorg över ett förlorat barn som ni aldrig fick chansen att lära känna...

Men jag förstår också den glädjen din syster känner inför sitt väntande barn.

Säkert minns du den känslan, man "måste bara" få dela med sig till alla sina nära och kära(och helst resten av världen )..

Innerst inne tro jag du förstår din syster, och vet du vad, hon sa det säkert inte med meningen att fördärva din julafton!

 

[diamonia]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Jag tycker inte att det är konstigt alls att känna avundsjuka.
Det är väldigt naturligt.

Men därifrån till att kräva att bli skyddad mot sådant som kan väcka avundsjuka, så tycker jag att steget är ganska så långt.
Om man blir avundsjuk (oavsett vad det gäller) så sväljer man förtreten och gratulerar i alla fall.

Jag hade inte velat bli skyddad från något, jag hade bara velat höra det idag istället. Om det var viktigt att berätta det just igår för att det var julafton så kunde hon väl berättat det för min bror när de var hemma själva istället. Som jag skrev tidigare så ville jag inte vara ledsen på jul jag ville vara glad.

 

[diamonia]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Visste din syster om hur dåligt du mår av det som hände? Förmodligen inte.

Det är jättetråkigt att få mf/ma men det kommer fortsätta att födas barn på barn och det är bara att acceptera och vara glad åt. Koppla inte samman de båda sakerna.

Prata med din syster och säg att du är glad för hennes skull men att du blev lite ledsen eftersom du får tråkiga minnen. Hon förstår säkert. Och den dag du själv blir gravid igen, då kommer du väl vara hur glad som helst, eller hur?! Det är nog så hon känner sig.

//Ulda som blev ledsen över sitt missfall men det försvann när jag blev gravid igen.

Vi har inte så nära kontakt att hon ens har hört av sig och frågat hur det har varit.

Det var nog ingen som märkte av att vi blev ledsna för vi gratulerade och lyckönskade dem självklart.

 

[diamonia]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Jag förstår din sorg över ett förlorat barn som ni aldrig fick chansen att lära känna...

Men jag förstår också den glädjen din syster känner inför sitt väntande barn.

Säkert minns du den känslan, man "måste bara" få dela med sig till alla sina nära och kära(och helst resten av världen )..

Innerst inne tro jag du förstår din syster, och vet du vad, hon sa det säkert inte med meningen att fördärva din julafton!

Saken är bara att vi varesig är nära eller kära och hon har aldrig tidigare delat med sig av känslor, rädslor eller glädje tidigare.

 

[Inte_Ung]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Ja, du, dig och ditt i centrum.
Inte ett allra lilla minsta försök till att sätta din syster i centrum ens en liten stund.

Hon är gravid och glad för det.
Men viktigast är ändå ditt missfall.
Missfall händer (särskilt före vecka 12) - livet måste ändå gå vidare.

Och du har en ny chans till graviditet varje månad.
Ett missfall före vecka 12 betyder att naturen råkade göra fel och behöver göra om.
Sådan måste man acceptera utan att låta sig själv gå under.
Du plågar dig för mycket för en för liten sak.

Har du talat med barnmorska, psykolog eller läkare om detta.
Det verkar ju behövas.

 

[Inte_Ung]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Som jag skrev tidigare så ville jag inte vara ledsen på jul jag ville vara glad.

Men ser du inte själv vad du skriver.

Det står: JAG JAG JAG JAG JAG över precis alla inläggen.

DU ville vara glad.
Men din syster ville berätta.

Och du kräver att ditt behov skall gå före din systers.
Typiskt krav på att vara i centrum och viktigast.

 

[ulda]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Vi har inte så nära kontakt att hon ens har hört av sig och frågat hur det har varit.

Det var nog ingen som märkte av att vi blev ledsna för vi gratulerade och lyckönskade dem självklart.

Där ser du. Hon menade inte att vara okänslig. Säkert. Det är synd att du blev ledsen. Men låt inte detta förstöra julen i framtiden. Lycka till med det fortsatta barnalstrandet.

 

[Inte_Ung]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Okej.
Jag ser 2 problem här.

Dels så har du ett obearbetat missfall.
Och dels så har du en kass relation med din syster.

Varför skulle du då alls fira jul med din syster?
Jul firar man väl med sådana som man tycker om.

Att du och din syster har en dålig kommunikation är inte samma sak som att det är fel att berätta på Julafton.
Hon tyckte nog att det var en bra idé.
Däremot så är det ju ett problem att ert förhållande inte är bra.
Men det är ett annat problem och bör hanteras som just det - ett annat problem.

Brukar ni vara avundsjuka på varandra och konkurrera om vem som är bäst och kan få mest uppmärksamhet?

 

[diamonia]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Ja, du, dig och ditt i centrum.
Inte ett allra lilla minsta försök till att sätta din syster i centrum ens en liten stund.

Hon är gravid och glad för det.
Men viktigast är ändå ditt missfall.
Missfall händer (särskilt före vecka 12) - livet måste ändå gå vidare.

Och du har en ny chans till graviditet varje månad.
Ett missfall före vecka 12 betyder att naturen råkade göra fel och behöver göra om.
Sådan måste man acceptera utan att låta sig själv gå under.
Du plågar dig för mycket för en för liten sak.

Har du talat med barnmorska, psykolog eller läkare om detta.
Det verkar ju behövas.

Jag (nu skriver jag JAG igen för tråden handlar faktiskt om mej!) kan allt om missfall. För min del trodde jag att risken var över när jag fortfarande inte hade fått några tecken på att det var något fel förrän i v 17. Det var nästan halva graviditeten.

Jag har pratat med både barnmorska, psykolog och läkare.

 

[Madick]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Hur många av er har gått igenom MF eller MA (förutom Calazirya) som talar av egen erfarenhet?

Jag antar att ni hanterade situationen genom att istället njuta av andras graviditetern istället för er egen! Så diplomatiskt av er, gratulerar er storsinthet!!! Den egenskapen har jag tyvärr inte just nu.

Jag har gått igenom sorgen efter MF. Och mitt under den värsta sorgetiden (1v efter) få ta del av min kompis glädje över födseln av hennes första barn. Och vet du, det var helt olika saker. Min sorg har inget med hennes glädje att göra. Jag kunde glädjas å hennes vägnar, samtidigt som jag sörjde över att jag skulle få vänta längre innan jag var på hennes plats.

Och varför inte gå undan och vara ledsen på julafton? Det skulle jag gjort.

 

[map]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

jag fick tvillingar i v. 27, de levde i 20 minuter och gav ljud ifrån sig, därför hade vi begravning för dem och var nära att bli stämda inför tingsrätten för att vi inte hade lämnat in deras dödsbouppteckning eller vad det heter. Detta var för 26 år sedan, 2 veckor efter deras födelse/död får min svägerska en son, våra barn var pojkar, efter ytterligare 4 veckor får min andra svägerska också en son, det var hårt och det tog flera år innan jag kunde titta på tvillingar. Förresten jag är gudmor till svägerska 1:s son. Själv fick vi en pojke året efter, vem vet han hade kanske aldrig funnits om tvillingarna hade left, och inte vill jag vara utan honom eller mina två andra barn

 

[Calazirya]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Och vet du, det var helt olika saker. Min sorg har inget med hennes glädje att göra.

Tyvärr kan inte alla skilja på dessa två saker så tidigt, det är iallafall vad min psykolog har sagt till mig och även vad jag kände precis i början..

Lite avund till dom som fortfarande var gravida, att det är fel att tänka så må så vara..

 

[Scilla]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Varför ska din systers glädje vara din olycka?
När jag var gravid första gången berättade jag det på julafton för min mamma just för att jag ville glädja henne, en graviditet är just inget annat än en glädje! inte ska man tassa runt på tå för en sådan sak... hur blir det i framtiden? ska hon smyga med när barnet föds, gömma undan det för dej?

Och jag vet vad du går igenom för jag har själv gjort det.. två gånger. Andra gången var en kompis till mig gravid samtidigt och släppte nyheten kort efter mitt missfall men det var inget jag tyckte var speciellt jobbigt för hon var ju inte gravid med mitt barn. Hennes graviditet var en helt annan sak det var ju hennes glädje.

Missfall är jobbigt att gå igenom men det blir lättare om du öppnar upp ögonen och ser att det finns saker som fakiskt kan göra livet lättare... att glädjas åt andra.

 

[Inte_Ung]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Lite avund till dom som fortfarande var gravida, att det är fel att tänka så må så vara..

Det är okej att känna så.
Men inte att leva ut det och bli arg på de gravida.
Att prata om det - ja.
Att skuldbelägga gravida i omgivningen - nej.

 

[Madick]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Tyvärr kan inte alla skilja på dessa två saker så tidigt, det är iallafall vad min psykolog har sagt till mig och även vad jag kände precis i början..

Lite avund till dom som fortfarande var gravida, att det är fel att tänka så må så vara..

Men hur kan man skylla på någon annan att man mår dåligt? Det är ju inte systerns fel att diamonia fick MA. Hon har inte stulit hennes barn, eller graviditet. SJÄLVKLART får man må dåligt, och vara avundsjuk, men att skylla på andra är väl magstarkt.

Dessutom GÅR det inte att leva sig in i smärtan om man inte varit med om den. Kanske systern tänkte att det skulle vara just en GLAD NYHET som diamonia kunde glädja sig åt, att hon faktiskt försökte göra det till en extra god jul.

Jag vägrar tro att folk gör saker för att vara elaka eller förstöra för andra, utan att de allra allra flesta försöker göra sitt bästa för att göra gott åt andra. Syftet var gott, men utfallet blev tokigt. Och hur ska systern kunna veta det när diamonia inte visar vad hon egentligen känner?

Det måste vara oerhört kränkande för systern att bli "baktalad" på ett forum när hon inte ens fått veta själv att hon gjort något som uppfattats fel.

 

[Calazirya]

Sv: Är det inte fruktansvärt okänsligt att berätta på julafton?

Jag kan hålla med om att JAG skulle handlat annorlunda men jag förstår ändå vad Ts går igenom, att skuldbelägga andra är dock fel ...

Madick:

Det har jag inte skrivit heller, jag skriver bara hur vissa kan känna ..

Jag tror heller inte att TS syster gjorde detta för att vara elak och jag var ( läser i efterhand ) kanske väl hård i mitt första inlägg emot systern .

Men just nu sitter jag bara och förklarar ATT man faktiskt kan känna precis som TS gör utan att vara helt rubbad, att det faktiskt är rätt vanligt att man inte kan skilja på Andras lycka och sin egen misslycka, att man känner avund m.m