Jag är med i två fackförbund (har två helt olika jobb) och en a-kassa. Det kostar rätt mycket och jag tror inte ens jag är berättigad till a-kassa, så jag är definitivit inte med av personliga ekonomiska skäl. Men det är en självklarhet och en trygghet att vara med i facket och jag vet att min arbetsplats hade varit helt värdelös om inte facket hade funnits. Har massor av gånger sett vad arbetsgivaren föreslagit i form av dumpade löner, orimliga arbetstider, sämre arbetsmiljövillkor o.s.v, som sen facket stått emot.
Eftersom facket består av dess medlemmar blir det också knepigt att bara säga "de gör inget, de är värdelösa". Det är ju vi som är med som är facket, och upp till oss att engagera oss om vi inte är nöjda.
Historiskt vet jag också att vi alla fortfarande hade jobbat 80timmarsveckor och slitit som djur om inte fackförbunden hade bildats en gång i tiden och successivt gett arbetstagarna mer makt. Trenden som finns nu att se facket som nåt onödigt så länge det inte gagnar just mig som individ gör mig rädd.
