Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Andra trådar som jag skrev? Jag har som sagt lite dåligt minne, som tur är så jag slipper minnas andra trådar, för det var en minst sagt rörig tid och inte värd att minnas kanske.Kommer ihåg den och många andra trådar
Jag minnsMinns någon tråden jag skapade för 16 år sedan här? Det var egentligen i går för 16 år sedan, och sedan fylldes den på. Blev rätt lång.
Min man som blev sjuk på jobbet, och kom hem och inte mådde bra- svårt att andas, ont i bröstet osv, men ville absolut inte till akuten. Det började som en helt vanlig tråd där jag 25 år gammal frågade vad som kunde vara fel på honom. Och slutade med uppdatering om att han åkt till akuten, att jag blev sur på min svärmor som trängde sig på (och nåt mer som jag inte minns ens längre, det är nämligen aldrig så enkelt som det låter med den släkten) så jag ville inte hälsa på den dagen, att de ringde dagen efter och sa att han dog under morgonen och så blev det begravning och allt sådant.
Och förstås biten i mitten där jag verkligen ville ta mitt liv och var på väg att göra det också, samma dag han dog. Jag frågade mamma om hon kunde passa mina barn och det kunde hon, och så körde hon hem mig igen. Hade tillbringat några timmar på sjukhuset där han var, tagit farväl ihop med hans familj. Jag ville vara ensam, tanken fanns redan när jag frågade mamma om barnvakt. Det var inget infall, det var en plan som skulle verkställas.
Jag tillbringade många timmar på buke den eftermiddagen, kvällen och delar av natten.
Och det är faktiskt ärligt talat inte tack vare min familj eller vänner eller andra som jag är vid liv, det är/var helt okända personer på buke som ska ha cred för det! Jag tänker på det ibland. Hur starkt ord kan betyda för en annan människa, hur man påverkas av dem, hur viktiga de kan vara. Det är inte min familj som såg till att jag överlevde, som hjälpte mig när jag mådde som sämst, som förhindrade att jag tog mitt liv. Min familj var/är trots allt de jag har närmast mig, men ändå så var det inte de som var avgörande i det här. Det var enbart bukefalister som läste och stöttade i min tråd. Och det är jag evigt tacksam för, att alla tog sig den tiden för mig.
Jag tycker att det är häftigt hur vi människor kan påverka varandra om vi bara vill och bestämmer oss för det, oavsett om vi känner varandra eller inte. Det tycker jag att jag är ett levande bevis för!
Och jag minns än i dag känslan när någon bara läst första inlägget i tråden och svarade på det, när den var en herrans massa sidor lång, vilken käftsmäll det kändes som!
Så mitt buketips är att läsa hela tråden innan svar!
Det är mycket skört. Ibland tenderar vi människor slösa bort värdefull tid istället för att ta vara på den. Vi har så många mål och drömmar att vi tenderar att glömma nuet. Och ibland verkar oförrätter vara viktiga än allt det som faktiskt är bra med den som gjort en illa på något vis. Min mamma som nu är 71 har sedan hon var barn varit sur och arg på sin ena bror för att brodern var deras mammas favorit och såg till att den andra brodern fick skuld för saker som han inte gjort och därmed också stryk. Hon förlät honom först förra året, har tidigare till och med vägrat träffa honom under alla år. Vilket slöseri på tid. Alla var ju barn på den tiden!Jag minns
Precis som nu läste jag mest och skrev väldigt lite själv, åtminstone på just seniorforumet, men följde allt som hände.
Så ofattbart och surrealistiskt, har faktiskt återkommit till händelsen i tankarna då och då sen dess, en påminnelse om att livet är skört.
Synd att det här med gilla inlägg inte finns så att man både kan ge hjärta och samtidigt skicka en aslång kram!Jag var inte medlem då men blev medlem i februari -06 och minns en tråd du skrev senare. Kanske att det var på årsdagen. Så ofattbart snabbt livet kan vändas och hur märkligt det kan bli. Jag kan bara hålla med dig om hur otroligt viktiga människorna här på bukefalos är och hur viktiga orden är. Utan bukefalos hade jag aldrig orkat de mörkaste åren. Då när inget hopp fanns och jag bara blev sjukare och sjukare. När jag inte orkade prata mer än säga ja eller nej typ trots att mitt sociala behov var precis lika stort som det alltid har varit men jag orkade inte. Här kvittade det att det tog en dag att få ihop ett inlägg, att jag fick googla efter vart och vartannat ord för att jag såväl visste vad jag ville skriva men tappade orden. Ingen behövde stå och vänta och jag fick ändå oftast sagt det jag ville ha fram. Det var och är så enormt mycket värt.
Andra trådar som jag skrev? Jag har som sagt lite dåligt minne, som tur är så jag slipper minnas andra trådar, för det var en minst sagt rörig tid och inte värd att minnas kanske.
Tack1 Usch ja....Jag minns
Minns att jag såg att tråden blivit lång, minns att jag läste nånstans mitt i den och fattade att något gått otroligt på tok. Och så bläddrade jag mig bakåt och såg att han dött Jag minns också inläggen där du mådde riktigt riktigt dåligt och att jag var så rädd för vad du skulle göra med dig själv. Känns overkligt att det är sexton år sen redan. Är glad att du finns här, kram!
Ja herregud......Du skrev t ex trådar om all röra kring din dotters pappa, er relation innan och efter hon fanns och hur han hanterade sin papparoll.
Vissa saker glömmer man aldrig. Den tråden och allt runt det har etsat sig fast i mitt medvetande.Minns någon tråden jag skapade för 16 år sedan här? Det var egentligen i går för 16 år sedan, och sedan fylldes den på. Blev rätt lång.
Min man som blev sjuk på jobbet, och kom hem och inte mådde bra- svårt att andas, ont i bröstet osv, men ville absolut inte till akuten. Det började som en helt vanlig tråd där jag 25 år gammal frågade vad som kunde vara fel på honom. Och slutade med uppdatering om att han åkt till akuten, att jag blev sur på min svärmor som trängde sig på (och nåt mer som jag inte minns ens längre, det är nämligen aldrig så enkelt som det låter med den släkten) så jag ville inte hälsa på den dagen, att de ringde dagen efter och sa att han dog under morgonen och så blev det begravning och allt sådant.
Och förstås biten i mitten där jag verkligen ville ta mitt liv och var på väg att göra det också, samma dag han dog. Jag frågade mamma om hon kunde passa mina barn och det kunde hon, och så körde hon hem mig igen. Hade tillbringat några timmar på sjukhuset där han var, tagit farväl ihop med hans familj. Jag ville vara ensam, tanken fanns redan när jag frågade mamma om barnvakt. Det var inget infall, det var en plan som skulle verkställas.
Jag tillbringade många timmar på buke den eftermiddagen, kvällen och delar av natten.
Och det är faktiskt ärligt talat inte tack vare min familj eller vänner eller andra som jag är vid liv, det är/var helt okända personer på buke som ska ha cred för det! Jag tänker på det ibland. Hur starkt ord kan betyda för en annan människa, hur man påverkas av dem, hur viktiga de kan vara. Det är inte min familj som såg till att jag överlevde, som hjälpte mig när jag mådde som sämst, som förhindrade att jag tog mitt liv. Min familj var/är trots allt de jag har närmast mig, men ändå så var det inte de som var avgörande i det här. Det var enbart bukefalister som läste och stöttade i min tråd. Och det är jag evigt tacksam för, att alla tog sig den tiden för mig.
Jag tycker att det är häftigt hur vi människor kan påverka varandra om vi bara vill och bestämmer oss för det, oavsett om vi känner varandra eller inte. Det tycker jag att jag är ett levande bevis för!
Och jag minns än i dag känslan när någon bara läst första inlägget i tråden och svarade på det, när den var en herrans massa sidor lång, vilken käftsmäll det kändes som!
Så mitt buketips är att läsa hela tråden innan svar!
Inga dåliga trådar, men mycket hur du skulle lösa praktiska sakerAndra trådar som jag skrev? Jag har som sagt lite dåligt minne, som tur är så jag slipper minnas andra trådar, för det var en minst sagt rörig tid och inte värd att minnas kanske.
Tack detsammaSynd att det här med gilla inlägg inte finns så att man både kan ge hjärta och samtidigt skicka en aslång kram!
Då hade du fått båda! Massor av!
Jag tycker att det är bra att buke fanns för dig också! Det är jag glad för!