Sv: 10rna del 5
Jag känner igen mig i de där förbaskade grusvägarna... Vart jag än ska är det grusvägar.
Men Kaptenen ömmar som satan utan skor så det är inget att välja på. Han har varit skodd runt om sen förra hösten med paus nu i sommar. Beroende på hur vintern blir kommer han få vara barfota under sin vintervila.
KL
Ja, jag brukar inte aktivera min grabb mer än varannan dag, men idag bestämde vi oss för att åka till ridhuset med ponnyn så då fick Kaptenen följa med bara för åkandets skull. Jag packade dock med longeringsutrustning.
Kaptenen är jättekär i Queenie (som är helt underbar på alla sätt att åka iväg med) och följer hennes minsta blinkning. Så när syrran ledde in Q i släpet så följde Kaptenen näääästan efter av sig själv.
I sista stund stannade han. Syrran tog grimskaftet och stod framför bommen och lockade med havrehink medan jag klappade på rumpan och knuffade lite. Det verkar vara ett vinnande koncept, för han funderade bara typ 30 sekunder innan han var helt inne!
När han väl är på plats står han jättesnällt. Jag hade förberett med lusern i krubban och fullt hönät, vilket visst var poppis för när vi kom fram (tar ca 40 min att åka) var allt hö slut.
På plats fick pållarna stå och vänta en stund då jag gick in och löste ridhuskort. De var så duktiga! Kaptenen stod still tills han fick godkänt och backade ut jättesnällt, lugnt och försiktigt. Sen klädde vi på dem bara utanför transporten innan vi gick in i ridhuset. Han bara snackade lite men stod snällt stilla.
I ridhuset fick han syn på en snygging i spegeln och blev stormförtjust, men höll sig på mattan. Syrran ledde runt Q och plockade fram hindermaterial och då trodde nog Kaptenen att de var på väg att gå upp i rök för han for runt som en galning när jag försökte skritta honom på lina. När han väl insåg att de inte försvann nånstans blev han lugn och mjuk och lyssnade bra. I början var det lite stressat, huvudet rätt upp och svansen som en flagga. Hängde på inspänningar och då gick han först och drog lite, men det gick ändå fort innan han slappnade av och kom till arbete.
När han väl slappnar av och lyssnar blir han så gaaalet fin min älskling!
Vi fick till alla gångarter i båda varv och på slutet joggade han så fint runt på helt jämn volt.
Sambon filmade några varv på slutet:
http://www.youtube.com/watch?v=qOgkpzRg-FQ
Longerade kanske 10-15 minuter. Sen gick jag runt med honom i ridhuset när syrran red medan jag höll lite lektion för henne. Vi passade på att kliva över lite bommar och han var jätteduktig. Det gick nog runt i huvudet på lillen då.
När vi var klara gick jag runt med honom och stoppade undan bommar, sen ut och av med grejerna och in i transporten. Då slog vi nog rekord i lastning EVER, typ tio sekunder så var han inne!
Som sagt har vi nog hittat ett vinnande koncept!
Idag är mannelito dyyyyyyyyyyyyr!