Sv: 07-ornas 16'e tråd!
*kl
Här är jag igen. Tuff dag, två timmars sömn efter mitt fjärde nattskift och direkt iväg till kliniken. Måttligt hjärndöd...
Först och främst måste jag säg att min häst är helt fantastisk att ha med sig på nya ställen. Dessutom vilar hon ju nu och har hur mkt energi som helst. Rörigt ställe med fullt med hästar kors och tvärs, folk, behandlingsmaskiner, hovslagare, ridhus i samma del som gången där hästar böjdes och sprang om vart annat. Min häst var som ett ljus, men uppblåst och snygg. Det är ju bla den egenskapen jag ser mest fram emot hos henne som dressyrhäst - blir snygg men snäll på bortaplan. Fö skulle vi ju debutera i tävlingssammanhang imorgon. Menmen, vi har iaf fått använda transporten
Först röntgade vi hela hasen från alla vinklar. Vet såg fundersam ut och undrade vad jag skulle ha hästen till, det lät som att den skulle kunna hålla för lättare nivå. Jag sa att min plan är MSV dressyr, lättklass hoppning. Fick svaret att det kan gå, men det kommer att ta tid. Där och då ville jag checka ut och åka hem och lägga mig under täcket. Och sätta min häst på en lösdrift i några år som avelssto. Typ.
Sedan ultraljudades skank, has och skenan runtom. Det visade sig bättre än vad vet trodde från början och prognosen blev en annan.
Övre tvärbandet i hasen är delvis av, men inte så tydligt att man ser det bra på ultraljud. Däremot är det fibrer inne i det som gått av på endel ställen.
För att undvika följdproblem på övriga senor och snedbelastningsskador krävs en långsam igångsättning.
Så nu är det skritt i 4 veckor, 1-1,5 timme. Stor hage så att hon håller sig i skinnet. Sedan trav på rakt spår (eller fyrkanten) 2-3 veckor OM det känns bra. Efter det fortsätta rida som vanligt OM det känns bra.
Jag känner ärligt talat att jag tar det ännu lugnare än så, för säkerhets skull. Jag har inte bråttom egentligen till några tävlingar, hon ska ju liksom hålla hela livet och inte bara i år. Det är ju ändå juli innan hon är fullt igång.
Jag hade ju som sagt väntat mig nåt ännu värre, speciellt när vi stod i röntgenrummet, så jag är ändå lättad. Ska rådgöra med ET nästa gång hon är här, måste få smälta detta lite nu. ET var med på kliniken så hon har hört vad vet sagt vilket känns bra för mig som är lätt disträ och hjärndöd.
