Amelique
Trådstartare
Jag har aldrig varit särskilt aktiv här, visst jag har skrivit någon rätt betydelselös tråd och postat ett fåtal inlägg här och där. Jag har dock kommit in i egna funderingar nu och skulle uppskatta om ni trots detta skulle vilja slänga in ett gott råd eller berätta om era egna erfarenheter
Jag har länge länge gått och funderat på egen häst, det är ju ändå alla hästtjejers dröm Men mina föräldrar har aldrig haft någon erfarenhet av hästar och således inte vågat/ haft ekonomin för att ge sig in i den världen. Hursomhelst så har jag iaf fått rida på ridskola och haft mina medryttarhästar och tillbrigat den mesta tiden i stallet. Förra vintern (06/07) slutade jag upp med hästarna för att det blev lite krångel med ägaren och så skulle jag ta studenten så jag skulle ägna min tid åt skolan sista terminen. Jag kom att sakna hästarna jättemycket och mot sommaren gick jag i funderingarna om egen häst, men egentligen borde jag koncentrera min på att skaffa en utbildning och en bra inkomstkälla och sen skaffa häst, det är ju "det bästa alternativet". Min omgivning ansåg också det så jag lät hästköpartankarna vila och så dök det upp nya medryttarhästar som jag trivdes kanon med. Ägaren är hur gullig som helst och det är "våra" hästar, inte hennes Jag hade jobb som snart blev fast och flyttade hemifrån. Men jag gick hela hösten och kände att något fattades, men jag skulle inte skaffa egen, måste ju ha utbildning först! Måste göra något med mitt liv innan det är hästdags!!
Under vintern kom jag att bli mer och mer deppig och så kom våren. Hästarna lockade inte lika mycket, jag kände mig ännu mer håglös och visste ännu mindre vad jag ville göra med mitt liv. Ville jag hålla på med hästar? Vad skulle jag bli? jag hittade ingen utbildning jag ville in på, visste inte vad jag ville göra, hur jag ville leva mitt liv och alla sådana tankar for igenom mitt huvud. Jag har en förmåga att stressa upp mig i såhär
Jag har nu iaf kommit fram till att detta kommer av att jag verkligen vill ha en egen häst, men är det så himla klokt?? Jag menar, jag är ju "bara" 19 år (fyller 20 i höst) Jag har visserligen fast jobb och ekonomin för att ha häst. Jag har vänner, familj och bekanta som skulle ställa upp om det skulle krisa sig med ekonomin eller som skulle ta hand om hästen om jag är sjuk eller vill iväg på semester 1 vecka. Men borde man inte utbilda sig först?? det har jag blivit intalad och jag vet inte längre in eller ut... Å andra sidan kanske jag inte hittar min utbildning eller vet vad det är jag vill göra förens om 4 år, ska jag då gå och känna samma rastlöshet som jag gör nu tills dess? Hur har ni gjort? Och hur skulle ni velat ha gjort?
Förlåt om det har blivit för mycket pladder nu men jag var bara tvungen att ventilera och det vore jättenyttigt att höra era funderingar så jag hoppas ni orkar läsa igenom allt pladder
Amelique
Jag har länge länge gått och funderat på egen häst, det är ju ändå alla hästtjejers dröm Men mina föräldrar har aldrig haft någon erfarenhet av hästar och således inte vågat/ haft ekonomin för att ge sig in i den världen. Hursomhelst så har jag iaf fått rida på ridskola och haft mina medryttarhästar och tillbrigat den mesta tiden i stallet. Förra vintern (06/07) slutade jag upp med hästarna för att det blev lite krångel med ägaren och så skulle jag ta studenten så jag skulle ägna min tid åt skolan sista terminen. Jag kom att sakna hästarna jättemycket och mot sommaren gick jag i funderingarna om egen häst, men egentligen borde jag koncentrera min på att skaffa en utbildning och en bra inkomstkälla och sen skaffa häst, det är ju "det bästa alternativet". Min omgivning ansåg också det så jag lät hästköpartankarna vila och så dök det upp nya medryttarhästar som jag trivdes kanon med. Ägaren är hur gullig som helst och det är "våra" hästar, inte hennes Jag hade jobb som snart blev fast och flyttade hemifrån. Men jag gick hela hösten och kände att något fattades, men jag skulle inte skaffa egen, måste ju ha utbildning först! Måste göra något med mitt liv innan det är hästdags!!
Under vintern kom jag att bli mer och mer deppig och så kom våren. Hästarna lockade inte lika mycket, jag kände mig ännu mer håglös och visste ännu mindre vad jag ville göra med mitt liv. Ville jag hålla på med hästar? Vad skulle jag bli? jag hittade ingen utbildning jag ville in på, visste inte vad jag ville göra, hur jag ville leva mitt liv och alla sådana tankar for igenom mitt huvud. Jag har en förmåga att stressa upp mig i såhär
Jag har nu iaf kommit fram till att detta kommer av att jag verkligen vill ha en egen häst, men är det så himla klokt?? Jag menar, jag är ju "bara" 19 år (fyller 20 i höst) Jag har visserligen fast jobb och ekonomin för att ha häst. Jag har vänner, familj och bekanta som skulle ställa upp om det skulle krisa sig med ekonomin eller som skulle ta hand om hästen om jag är sjuk eller vill iväg på semester 1 vecka. Men borde man inte utbilda sig först?? det har jag blivit intalad och jag vet inte längre in eller ut... Å andra sidan kanske jag inte hittar min utbildning eller vet vad det är jag vill göra förens om 4 år, ska jag då gå och känna samma rastlöshet som jag gör nu tills dess? Hur har ni gjort? Och hur skulle ni velat ha gjort?
Förlåt om det har blivit för mycket pladder nu men jag var bara tvungen att ventilera och det vore jättenyttigt att höra era funderingar så jag hoppas ni orkar läsa igenom allt pladder
Amelique