ytterkläder inomhus

[lil-sis]

Att vi svenskar pratar så mycket om krämpor tror jag delvis beror på att vi tar allt så förbaskat seriöst. Vi kan inte som amerikanerna svara Great på frågan hur är det/hur mår du, vi tror att vi måste svara med en fullständig hälsodeklaration vid varje givet tillfälle.

Och jag tycker att alla alltid svarar "bra och du själv?"...

 

[mandalaki]

Och jag tycker att alla alltid svarar "bra och du själv?"...

Jag skulle behöva öva in den - och önskar att min omgivning också gjorde det

 

[Brisa]

@honung, vilket klockrent klipp!

Jag tycker det är lite fascinerande, att folk orkar bry sig så mycket om petitesser. Det är väl ändå intressantare hur människorna uppträder, om de är vänliga, intressanta eller kanske har en massa spännande i bagaget - än vilka kläder de har på sig? Om någon irriterar sig på ett visst klädesplagg, i en viss situation, så är ju faktiskt det intressanta reaktionen, och inte det faktiska klädesplagget? Intressant @tanten, när du resonerar att du känner det som om de vore på väg. Men glöm inte att det är din reaktion, inte verkligheten.

Våra hjärnor jobbar ju automatiskt för att gruppera människor, läsa in saker som gör världen mer lätt att förstå för oss själva. Mycket kommer från vårt ursprung, det var en överlevnadsstrategi för oss att t ex lita på de som kom från samma stam och vara misstänksam mot andra.

Det finns studier som visar på att människor gärna utvecklar komplexa förklaringsmoduler, bygger samband som kanske inte existerar, istället för att helt enkelt inse att det handlar om annat, kanske även slumpen. Exempelvis när det gäller andra kulturer, eller för den delen tveksamma kvacksalveri-behandlingar. Men just stereotypisering av andra grupper är ju en av förutsättningarna för främlingsfientlighet. Därför tycker jag personligen att det är väldigt viktigt att även göra halvhalt ibland, reflektera över de generaliseringar som förmodligen vi alla gör, hela tiden. Vi svenskar är si eller så, en viss språkgrupp gör si eller så... dessa tankegångar irriterar mig helt enkelt.

 

[tanten]

[
Jag tycker det är lite fascinerande, att folk orkar bry sig så mycket om petitesser. Det är väl ändå intressantare hur människorna uppträder, om de är vänliga, intressanta eller kanske har en massa spännande i bagaget - än vilka kläder de har på sig? Om någon irriterar sig på ett visst klädesplagg, i en viss situation, så är ju faktiskt det intressanta reaktionen, och inte det faktiska klädesplagget? Intressant @tanten, när du resonerar att du känner det som om de vore på väg. Men glöm inte att det är din reaktion, inte verkligheten.
....
Det finns studier som visar på att människor gärna utvecklar komplexa förklaringsmoduler, bygger samband som kanske inte existerar, istället för att helt enkelt inse att det handlar om annat, kanske även slumpen. Exempelvis när det gäller andra kulturer, eller för den delen tveksamma kvacksalveri-behandlingar. Men just stereotypisering av andra grupper är ju en av förutsättningarna för främlingsfientlighet. Därför tycker jag personligen att det är väldigt viktigt att även göra halvhalt ibland, reflektera över de generaliseringar som förmodligen vi alla gör, hela tiden. Vi svenskar är si eller så, en viss språkgrupp gör si eller så... dessa tankegångar irriterar mig helt enkelt.

Ja allt du skriver är ju självklart.

MEN, jag undervisar, och i mitt uppdrag ingår att inte bara visa dem vägar in i språket utan också svenska seder och sätt.

Min egen reaktion är den minst intressanta i det här sammanhanget. Det är som du klokt skriver min reaktion.

Det är inte min sak att uppfostra folk. Alla får göra som de vill så länge det inte kränker eller skadar någon annan. Däremot är det min uppgift att berätta hur olika saker kan uppfattas av en svensk omgivning.

 

[avslutat medlemskap]

Ta av sig skor, ytterkläder och mössa fick man ju lära sig som väldigt liten och kunde det automatiskt redan på dagis och det hänger i sen dess. Inte ens i berget (c:a 15 graders inertemperatur) behåller jag ytterkläderna på, eller mössan på, däremot har jag inneskor då gångarna består av grovgjuten betong.

 

[avslutat medlemskap]

Haha vad lustigt -precis så är min syn på kulturen i Sverige - alla bara klagar över sina krämpor och allt som är motigt. Folk identifierar sig med sina diagnoser och drar upp det till höger och vänster mest hela tiden tycker jag. Kolla bara alla trådar här på Buke om t o m de mest triviala saker

 

[mandalaki]

Min egen reaktion är den minst intressanta i det här sammanhanget. Det är som du klokt skriver min reaktion.

Fast utgångspunkten för tråden är ju just din reaktion? Du undrar varför de här kvinnorna gör som de gör. Och jag kan bara uppfatta det som väldigt underligt att du frågar här, när du har de som kan svara framför dig.

Integration är ju för övrigt en ömsesidig process, inte en en ensidig lektion i hur man gör i Sverige.

 

[Brisa]

Ja allt du skriver är ju självklart.

MEN, jag undervisar, och i mitt uppdrag ingår att inte bara visa dem vägar in i språket utan också svenska seder och sätt.

Min egen reaktion är den minst intressanta i det här sammanhanget. Det är som du klokt skriver min reaktion.

Det är inte min sak att uppfostra folk. Alla får göra som de vill så länge det inte kränker eller skadar någon annan. Däremot är det min uppgift att berätta hur olika saker kan uppfattas av en svensk omgivning.

Jag läste nog in att du under lång tid gått och retat dig på detta, konstaterat att det handlar om en viss språkgrupp och ville veta om fler reagerar på detta.

Men då är det väl enklast som någon sa tidigare, att fråga dem. Varför har de utekläder på inne? Kan ju bli en jätteintressant diskussion!

 

[Luff]

Lite larvig fråga kanske. Men jag - som gammal tant - är lite störd av detta.

Äldre kvinnor från en viss språkgrupp tar oftast aldrig av sig ytterkläderna inomhus. Det irriterar mig och jag inbillar mig att det är en markör i social samvaro. Men funderar på om jag är udda i detta...

Det är alltså frågan om kvinnor i >40 år som i övrigt är västerländskt klädda. Men de har - sommar som vinter - sina jackor/kappor på sig.

I min gammaldags värld är ytterplagget en symbol för att man inte tänkt stanna, att man är på väg.
Ska man stanna, dröja kvar på mat eller kaffe - eller som i mitt fall - gå en hel skoldag, då tar man av sig ytterplagget. Man sitter inte med vinterjackan på.

Jag är helt övertygad om att det inte är någon tanke bakom detta. De gör helt enkelt som de är vara.

Är detta en generationsfråga? Reagerar andra, (även yngre?) på samma sätt som jag?
Jag tänker på deras framtida yrkesliv. Det är inte lätt att bli "svensk".


En annan sak som jag noterat är att just kvinnor från samma kulturområde väldigt gärna klagar över krämpor. De berätta och klagar över att de har ont, över alla krämpor som de kan tänkas ha. Vi svenska är ju lite mer återhållsamma. Att gå runt och ständigt påkalla uppmärksamhet för sin onda handled, sin brännblåsa på fingret eller sin stela nacke - det är inte riktigt "svenskt". Vi svenskar biter ihop

Som sagt - det här med integration är inte enkelt

Krämpor är universellt. Neutralt att prata om, dom är säkert inte från samma ställe och för att undvika att stöta sig med någon så kan man ju alltid prata om sjukdomar.
Ang kläderna - har ni säkra garderober där man inte blir av med allt? Var får man hänga sin jacka?
Är det kulturellt ok för dom att visa sina gångkläder i könsblandade grupper? Eftersom heltäckande kläder är så provocerande i Sverige kanske kappan är en kompromiss.
Jag jobbar i samma lokaler som gymnasiet där de nyinkomna "landar" - ser också att korta kappor med ordentligt åtdragna skärp förekommer och har helt enkelt utgått från att det är en kompromiss.
Killarna bär ofta svarta skinnjackor men dom bärs uppknäppta nu när det är varmt och jag tror nog att dom kommer i skjortärmarna om det bara fortsätter att värma på. Det måste ju upplevas som kallt även inomhus i Sverige - kommer man från ett land där 30 + är norm och sen suttit i ett iskallt flyktingläger i några månader så kan det nog ta ett tag att tina upp.

 

[Red_Chili]

De enda gångerna jag reagerar på ytterkläder inomhus är om någon sitter med jacka, vantar och mössa samtidigt, utan att det är speciellt kallt inomhus. Däremot om någon har enbart jacka, har vantar eller kanske halsduk/mössa, då reagerar jag inte.

Nu på våren tex, då kan jag absolut gå runt med halsduk trots att jag kanske har shorts på mig och nej, jag skulle nog inte ta av mig halsduken inomhus om det inte vore för varmt för att fortsätta ha den på. Anledningen? Tja, jag kanske inte fryser om benen men min hals är väldigt känslig och en halsduk är underbart skönt att ha överallt. Däremot om jag skulle på arbetsintervju eller liknande, då hade jag såklart tänkt igenom klädseln noga och inte haft något som kunde tolkas som ytterkläder inomhus.

 

[Raderad medlem 6459]

När vi bodde i Sverige hade min invandrade sambo på sig jackan inomhus väldigt ofta. Han tyckte helt enkelt att det var kallt på de flesta ställen, även inomhus. I vintras gick han med underställ, jeans och dubbla tröjor när vi gick på krogen.

En av de saker han tyckte var jättemärkliga i Sverige var för övrigt att man tar av sig skorna hemma hos folk. För honom kändes det oförskämt och intimt, lite för privat liksom. Här har vi alltid skor eller inneskor på oss.

 

[stjarnhimmel]

Till TS- du kan ju ta upp det till en lättsam siskussion. prata om vad folk har på sig i olika kulturer utan att vara nedlåtande och säga att "såhär ska man göra för så gör vi i Sverige. "
Själv bryr jag mig inte speciellt mkt vad folk har på sig. Alla relationer mellan människor bygger på kompromisser och jag väljer att inte haka upp mig på sådana saker. Dessutom är det ingen som tvingat mig att ha på skorna inomhus när jag är i England. Det skulle jag tycka var väldigt jobbigt om folk inte var toleranta och accepterade att jag gjorde ngt de tyckte var konstigt nämligen att inte ha skor inomhus.

 

[skiesabove]

Jag kan reta upp mig något otroligt på sådana här formuleringar.
Det finns inget "vi" i Sverige alla gör lika. Det går att säga att många i Sverige skulle uppfatta si och så som en indikation på att en inte vill stanna, eller att många inte vill att skor används inomhus för det blir smutsigt.

Men just att slänga ur sig att här i Sverige gör "vi" si och så sätter - i mina ögon - ett totalt stopp för integration. Det enda det indikerar är: var inte annorlunda för det tycker folk inte om. Du är redan annorlunda, så vad du än gör, försök att inte reta upp någon.

Blä.

Jag har ingen aning vad andra här har för erfarenheter av att själv vara invandrare, men jag som har bott 2,5 år i en annan kultur var väldigt tacksam för att folk förklarade hur "dom" gjorde. Utan att folk hjälpte mig att förklara hur deras kultur fungerade, så riskerade jag ju att kliva på otroligt många tår och till och med försätta mig i livsfara. Tack och lov så är ju inte Sverige ett land där etikettsbrott kan leda till våld, men "vi" blir ändå arga på personer som inte följer våra kulturella normer.

Att låtsas som att "vi" inte har en kultur som är annorlunda än andra länders känns märkligt. Självklart finns det olika kulturer! Det är ju det som är så spännande med vår värld! Det är därför det är kul att resa ! Vi har både en svensk kultur, och givetvis lokala kulturer. Ett oskyldigt exempel är att ju längre norrut man kommer i landet, ju vanligare är det att folk äter hamburgare med bestick och har smältost på pommes frites.

Det finns otroligt många "osynliga kulturregler" i Sverige.

Självklart måste vi kunna prata om dessa? Att förneka att dom finns är som att förneka att det förekommer könsmaktsstrukturer i samhället.

Det här:
"var inte annorlunda för det tycker folk inte om. Du är redan annorlunda, så vad du än gör, försök att inte reta upp någon"

är ju sant! Människor oavsett nation är för det mesta rädda för det som är annorlunda. Att förklara varför det betraktas som annorlunda ger människan ett val: följ normen eller följ inte normen. Men utan informationen om vad som betraktas som norm, så kan ju inte den nya svensken göra något val? Det känns bara taskigt.

Jag är pro-information. Och pro-diskussion. Inte pro-tystanerdetsomärobekvämtochlåtsassomattdetintefinns.

 

[tjenixen]

@skiesabove
Jag har bott utomlands i två etapper, varav den senaste var 10 år. Båda i västerländska länder förvisso. Mitt utgångsläge är att folk är uppmärksamma och förhållandevis intelligenta. Därför tror jag också att många enkelt uppmärksammar seder och beteenden som skiljer sig från de en är van vid. Sedan tror jag också på att de flesta även har kompetens och intelligens nog att fatta beslut om huruvidaen viss sed verkar vara en som borde tas i beaktning. Sverige har en otroligt starkt konsensussamhälle, så jag får intrycket att en hel del blir provocerade av att vissa personer inte anser det nödvändigt att anpassa sig efter vissa mindre viktiga "osynliga kulturregler".

I samma anda tror jag att människor har en förmåga att fråga om saker de undrar över - vad som kan tänkas vara passande beteende/klädsel/gåvor i olika sammanhang.

Jag skulle ha blivit extremt förnärmad om någon skulle ha kommit fram till mig och påpekat att jag betett mig "fel" i ett förhållandevis oviktigt informellt sammanhang, och dessutom gett mig vänliga tips för hur jag - som inte var från det landet - skulle kunna "lära" mig smälta in bättre.

Jag är också pro-info och pro-diskussion, men framförallt är jag pro-lev-ditt-liv-som-du-vill så länge du gör rätt för dig i den mån du kan och inte skadar andra.

 

[skiesabove]

@skiesabove
Jag skulle ha blivit extremt förnärmad om någon skulle ha kommit fram till mig och påpekat att jag betett mig "fel" i ett förhållandevis oviktigt informellt sammanhang, och dessutom gett mig vänliga tips för hur jag - som inte var från det landet - skulle kunna "lära" mig smälta in bättre.

Ja vi är alla olika . Jag var tacksam. Det var inte ett västerländskt land.

 

[tjenixen]

Ja vi är alla olika . Jag var tacksam. Det var inte ett västerländskt land.

Och det kan ju vara en skillnad i sig. Jag har som sagt ingen erfarenhet av att vara inflyttad i ett icke västerländskt land.

 

[cirkus]

Haha vad lustigt -precis så är min syn på kulturen i Sverige - alla bara klagar över sina krämpor och allt som är motigt. Folk identifierar sig med sina diagnoser och drar upp det till höger och vänster mest hela tiden tycker jag. Kolla bara alla trådar här på Buke om t o m de mest triviala saker

Jag håller helt med dig!
Det är jättevanligt att krämpor tar stort utrymme.

 

[Sol]

Född -82 och har inte lärt mig att det är ofint att ha på sig utkläder inomhus. Oftast är det för varmt inomhus för att utkläder ska behållas på, men fryser man är det inga problem med utkläder på inomhus. På universitet hade jag ofta jackan på under föreläsningar. Universitetsledningen kanske tycker att 17 grader är en optimal temperatur, själv fryser jag när det är så kallt och man ska sitta still.

 

[Petruska]

När vi bodde i Sverige hade min invandrade sambo på sig jackan inomhus väldigt ofta. Han tyckte helt enkelt att det var kallt på de flesta ställen, även inomhus. I vintras gick han med underställ, jeans och dubbla tröjor när vi gick på krogen.

En av de saker han tyckte var jättemärkliga i Sverige var för övrigt att man tar av sig skorna hemma hos folk. För honom kändes det oförskämt och intimt, lite för privat liksom. Här har vi alltid skor eller inneskor på oss.

Det där har jag problem med. Att man förväntas ta av sig skorna överallt. För mig är det en främmande idé att jag skulle vara så intim att jag lufsar runt i strumplästen med folk jag knappt känner. Jag känner mig alltid lite trygg och glad i andra länder när man inte tar av sig skorna. I mitt andra land tar man inte av sig skorna i samma omfattning, och jag föredrar klart det, men jag har märkt att svenskar ofta tycker att man är ohyfsad om man behåller skorna på. (Jag tycker snarare att det i så fall borde vara ohyfsat att ta av dem.) Men som sagt integration: jag kämpar på i strumplästen i integrationens namn.

Jag tänker mig också att folk med rötter i varmare länder behåller ytterkläderna på för att de tycker att det är kallt.

 

[em-pirre]

Jag skulle behöva öva in den - och önskar att min omgivning också gjorde det

Jag brukar svara "För jävligt, men annars är det bra!"

Prova den vettja! Man får ju liksom in både sina krämpor och det där "great" som du nämnde. Allt i en kort mening.