What to do?

[Nenii]

Kloka bukefalister, har ni något råd att dela med er av?

Jag har en häst, en häst som definitivt har gett mig många sömnlösa nätter och frustration. Jag vet helt enkelt inte om jag orkar mer.

Jag har haft honom i två år och köpet var knappast lyckat från början.. jag "fastnade" för honom helt enkelt men det är lätt att vara efterklok. Han är åtta år nu och var grundriden när jag köpte honom, men hade gått och traskat i en hage drygt ett halvår p.g.a ryttarbrist. Jag hade ambitioner att ta upp mitt hästliv som legat på hyllan några år..
Problemet är att jag känner mig otillräcklig, jag kan inte hantera honom, jag har inte förtroende för honom och jag har "ridit" dvs skrittat runt i paddocken ca 10 ggr.

Samvetet jagar mig dagligen och jag orkar inte med läget som det är nu längre.
Jag vill att min häst ska må bra, det gör han inte i dagsläget (han får god omvårdnad, inte misskött men ostimulerad!)

Så, vad gör man? Vill jag försöka? Var börjar man? Är det annons under bortskänkes till gott hem som gäller..?

 

[Amk]

Sv: What to do?

Andas. Du verkar behöva hjälp för att komma över en tröskel som byggts upp. Om jag var du skulle jag börja från marken, för att du ska få förtroende för din häst, och han för dig. Ta hjälp av en duktig tränare eller bekant som kan hjälpa dig att börja, och börja med övningar som känns trygga för dig. Sedan tycker jag att det är bra att ha sällskap i början när man rider en ny häst, för att kunna rådfråga den andre, ha den som bromskloss/dragplåster när det behövs.

Vad är det som ger dig obehagskänslor?

 

[Nenii]

Sv: What to do?

Obehagskänslorna.. de beror på att jag hamnat i situationer som "gått fel" för jag inte har kunnat hantera dem, jag upplever min häst som väldigt reaktiv/vaken och från marken känns jag som en fjäder då vad som helst kan hända. Men jag är inte rädd i t.ex stallet vid skötsel. Problemen kommer om jag skulle ge mig ut (bara att leda till och från hagen kan vara en utmaning).

Då jag har eget stall finns inte så mycket folk att ta hjälp från runt mig..

 

[Peaches]

Sv: What to do?

Jag har varit i en liknande situation. Jag vet hur det gnager i en... Försök att få hjälp av någon duktig människa med markövningar. Som sagt, skapa förtroende mellan dig och hästen. Har du provat NH? Det ska vara kul att vara i stallet och inte förknippa med ångest... Börja från marken och strunta i ridning till att börja med. Sånt här är inte lätt alltså... Det finns rätt många tränare nu för tiden som säkert kan komma hem till dig och hjälpa er.

 

[cardett]

Sv: What to do?

Vad gör hästen? Trivs du inte med den? Kan du inte sälja den och köpa en trygg läromästare istället? Eller tror du att hästen inte är problemet, utan du?

 

[Nenii]

Sv: What to do?

Jag letade efter en nh-tränare för en tid sen, men utan större framgång.. köpte även level 1 från parelli men har haft svårt att komma igång, det känns som jag inte vet vad jag pysslar med alls..

 

[TwiggyM]

Sv: What to do?

Sälj hästen eller låna ut på foder frö senare köp. Vad är det för typ av häst? Ras, stl, utbildning?

 

[Nenii]

Sv: What to do?

Jag vet inte om det kanske helt enkelt är kombinationen av mig och honom som inte funkar.

Han gör väl inte så mycket mer än att reagera och agera.. men det är nog.. han har slitit sig flertalet ggr ute och även sprungit omkull mig. Det är nog det som skrämt mig mest, för det vill jag inte uppleva igen.

 

[älgen]

Sv: What to do?

Strunta i NH.
Leta rätt på en duktig HÄSTmänniska att bolla ideer med.
Alternativt byt häst på något sätt.

 

[Nenii]

Sv: What to do?

Ja, men går det ens? Jag menar att intresset kan väl knappast vara stort..

Ett 8-årigt halvblod, 167 cm, valack. Grundriden, men inte inte regelbundet riden på 2-3 år så.. i övrigt vet jag inte för jag har inte ridit mycket, som sagt.

 

[Nenii]

Sv: What to do?

vad kännetecknar en sådan?

 

[älgen]

Sv: What to do?

En kunnig hästmänniska är någon med stor kunskap om hästar. En som kan hantera diverse problem helt enkelt.

 

[cardett]

Sv: What to do?

Hästen är ju bara 8 år. Jag skulle nog faktist skicka iväg den på tillridning och försäljning. Sen köpa en häst jag känner mig trygg med och kan ha kul med. Kanske vara medryttare, så har du alltid någon att vända dig till?

 

[Chili]

Sv: What to do?

Det ska vara kul att ha häst! Visst finns det svackor för allt men det ska ändå kännas roligt att hålla på med hästen.

Men ge inte upp innan du fått hjälp och kan säga att du verkligen FÖRSÖKT. Vissa hästar passar man bara inte med, så är det. Är på älgens linje, ta hjälp av en duktig och erfaren hästmänniska.

 

[Alanandi]

Sv: What to do?

Hej!

För mig låter det som att du kanske har mer problem med ditt självförtroende än med hästen egentligen!

Du ville börja rida igen - skaffade häst - men rider inte.
Du köpte en Parelli-kurs - men använder den inte.
Du har dåligt samvete å ena sidan - men vet å andra sidan inte ens om du vill göra ett ärligt försök.
Du funderar på att sälja - men har inte lagt ut någon annons ifall ingen skulle svara.

Hela din text andas att du ger upp innan du ens kommer igång med något.

Om du inte hade hästen - hur skulle du må då? Är livet bra i övrigt för dig eller är detta ett mönster som verkar upprepa sig på fler områden i livet - alltså att du vill saker men inte satsar helhjärtat? Poängen är att om du är allmänt uppgiven och rädd/osäker så kanske du behöver jobba med dig själv i första hand - innan du kan vänta dig att lyckas bättre med hästen?

Kanske har du bara för höga krav och tycker att inget duger med mindre än att det blir perfekt redan från början? Kanske har du tagit dig vatten över huvudet med just den här hästen och skulle vara hälpt av att ha en duktig medryttare (alternativt en mer lätthanterlig häst)? Kanske skulle du nöja dig med att lära dig leda hästen in och ut från hagen på ett civiliserat sätt - innan du börjar "dänga upp" dig själv för att du inte rider ut? Och lägga mer uppmärksamhet på det som går bra än det som fungerar mindre bra? Tillåta dig själv att vara nöjd och glad med någon liten detalj istället för att kritisera och nedvärdera dig själv och hästen?

Om du vill försöka eller ej kan bara du svara på - men alternativen som jag ser det är:

-skaffa medryttare alt fodervärd
-sälj hästen
-ta hjälp av en duktig hästmänniska som kan hjälpa dig med det du behöver
hjälp med (och kom ihåg att en duktig hästmänniska är en duktig
hästmänniska oavsett om h*n kallar det för NH, "vanligt" eller vad tusan som
helst - det ena behöver inte utsluta det andra - det finns bra och "dåligt"
folk i alla kategorier)
-sänk kraven och fokusera på framstegen och de goda stunderna
-byt till en häst du klarar av bättre
-eller gör något som du faktiskt mår bra av istället!

Lycka till!

 

[Leteng]

Sv: What to do?

Väldigt mycket huvudet på spiken! Är det verkligen hästen som är problemet eller ens "hästlivet", eller det är något annat.

 

[Nenii]

Sv: What to do?

Innan jag köpte denna häst var jag medryttare i några år, medan jag hade en paus från hästägandet (har haft häst sen barnsben) och det passade mig bra under den perioden. Men till slut kände jag att det var inte min grej riktigt, tyvärr, även om tanken är god!

 

[Nenii]

Sv: What to do?

Ja, jag förstår hur du menar och det är just så jag känner..

 

[sassiball]

Sv: What to do?

Ett 8 årigt halvblod borde inte vara svårsålt även om den inte är riden på länge.

För jag tycker nämligen att du borde sälja, det märks lång väg att det är fel häst för dig - men kanske helt rätt häst för någon annan.

Priserna på halvblod har skenat iväg idag så jag tror det finns en marknad för din häst, någon som betalar ett pris under marknadsvärdet men då också får göra mycket grundjobb själv. Sälj inte för billigt bara.

Sen tycker jag du ska köpa en häst som du känner dig helt trygg med, provrida flera gånger både ute och på ridbanan.

 

[Nenii]

Sv: What to do?

Först av allt, tack för ditt svar! Mycket jag ska fundera igenom av vad du skrivit..

Jag har ridit i 15 år, red när jag inte ägde häst men då som medryttare så ska man vara noga skaffade jag inte häst för att börja rida igen men ja..

Jag köpte parellikursen och jag har försökt använda mig av den, regelbundet sedan årsskiftet. Men känner ändå att jag har svårt att anamma det.

Det dåliga samvetet grundar sig i hela situationen - jag mår inte bra av att se min häst bara "stå" för att jag inte vad vad jag ska göra.

Nej, jag vet inte om jag orkar försöka mer, framförallt hade jag låst mig ihur jag skulle fortsätta isf.

Jag har inte lagt ut en annons för jag vet inte om jag vill sälja, har inte bestämt mig än så varför annonsera då? eller tänker jag fel?

I övrigt kan jag rakt säga att jag ger inte upp innan jag har försökt i övriga livet, men inget i det övriga livet är ett lika stort problem som detta heller. Saker behöver inte vara perfekta, inte alls, men det ska gå i rätt riktning.
Jag uppskattar verkligen att jag kan göra det vardagliga pysslet utan oro, men jag önskar att man kom längre..
Vill framhålla att jag inte är ute efter att nedevärdera hästen i fråga, saker är som de är för att jag är som jag är.