Vitt och fräsch, eller?

Vitt och fräscht är ju ganska så inne ljust nu på inredning. Vi eftersträvar en öppen planlösning med mycket ljus och stora fönster. Inte en massa prylar överallt Skit snyggt verkligen!

Men, det slog mig idag... När jag besöker en person o tar en kaffe är det i ett murrigt "furu-hem" med saker här och där, duk på bordet, stor lampa över köksbordet (helst en sånn trälampa i trä som täcker halva bordet ovanifrån) jag slappnar av som mest i!

Jag själv är en sånn som gillar de här moderna fräscha hemmen och avskyr furu. Men vvisst är det konstigt att hos de moderna välstädade ursnygga hemmen är det ingen avslappnande miljö (enligt mig).

Halvt kl

Jag är en sån person som vill ha det kliniskt rent med var sak på sin plats. Nu gillar pojkvännen mörkare möbler så helt vitt som i min lägenhet är det inte men det är mycket design och skarpa linjer. Myset skapar jag med härliga grupper, gardiner och snittblommor.

Har vänner med barn och vet att dom alltid är lite oroliga att barnen skall stöka ner men då tar jag fram en "barnvänlig" filt dom kan röja på och så kör vi! :love:

Alla säger alltid att det är så hemtrevligt och mysigt hos mig men att dom själva aldrig skulle orka hålla det så, perfekt omdöme enligt mig! :D:up:
 
Jag personligen klagar inte på mina vänners hem, utan snarare rent generellt på den rådande inredningstrenden och alla stajlade lägenheter på hemnet.
Nä, kanske inte över dina vänners hem. Men över andra människors hem. Hur vanlig är inte soffan du beskrev?

Jag tycker att det känns osympatiskt att skriva så men jag är medveten om att inte alla håller med. Och det är lugnt för mig.
 
Halvt kl

Jag är en sån person som vill ha det kliniskt rent med var sak på sin plats. Nu gillar pojkvännen mörkare möbler så helt vitt som i min lägenhet är det inte men det är mycket design och skarpa linjer. Myset skapar jag med härliga grupper, gardiner och snittblommor.

Har vänner med barn och vet att dom alltid är lite oroliga att barnen skall stöka ner men då tar jag fram en "barnvänlig" filt dom kan röja på och så kör vi! :love:

Alla säger alltid att det är så hemtrevligt och mysigt hos mig men att dom själva aldrig skulle orka hålla det så, perfekt omdöme enligt mig! :D:up:

En "barnvänlig" filt? Vad innebär det? Får barnen hålla sig på filten då? Det fungerar kanske de första månaderna men sedan då? En treåring sitter knappast still på en filt (hoppas jag iallafall).

Jag har också var sak på sin plats och rent är det med men att barn skulle hålla sig på en filt finns inte ens i min tankevärld. Det går alldeles utmärkt att städa efteråt om det skulle behövas. Jag vill verkligen inte att någon ska känna någon form av oro när de är hos mig oavsett barn/inte barn. Det var det värsta jag visste när mina barn var små att komma hem till någon som behandlade barnen som en hund som skulle hålla sig på en viss plats. Till sådana ställen gick jag bara en gång med barnen. De ska inte behöva utstå sådan behandling men jag hoppas verkligen att jag har missuppfattat dig totalt.
 
Även jag blir less på alla inlägg som spyr över viss inredningsstil..

Till trådstarten så är det inte inredning som avgör om jag är avslappnad eller ej. Jag är som mest avslappnad hemma eller typ hos mamma och pappa. Med människor jag är trygg med och som jag gillar att umgås med.
Hur de inreder bryr jag mig inte så mkt om, men mitt eget hem går absolut under det där vita som många här spyr över. Jag tycker dock att mitt hem är väldigt personligt även om det är ljust och lite avskalat.
 
Jag kan tycka det är vilsamt och skönt. Jag har inte karaktär att ha det så själv, men furu ger mig utslag och klåda. Tycker inte det är mysigt alls.
Jag älskar mina föräldrars hus med panoramafönster och stora ytor, men de har färg och tavlor också. Bara vitt vet jag ingen som har, men jag föredrar vitt och avskalat framför furu och avancerade gardiner vilken dag som helst.
Håller helt med. Behövde inte öppna tråden för att veta att här kommer det att spys galla över vita hem, minimalistiska hem, Sköna hem-hem osv.

Nu ska jag läsa vidare och se om det stämmer. :D
 
Min äldsta syrra är ett exempel på hur jag tycker att hemmet är trevligt utan att vara stylat.
De är ganska omedvetna och ointresserade av inredning.
Men i deras hem har de hunnit samla på sig lite prylar.
En del är ärvt och annat har dom bara med sig sen förut. De flesta grejer har hamnat där dom är omedvetet. Hemmet har växt fram under en lång tid och det märks.
Det är ett exempel på trevlig inredning, tycker jag. Det är fint men inte stylat.
Och visst, jag försöker alltid föreslå och flytta runt grejer där för att få det "perfekt", men det beror på att jag är lite knäpp när det kommer till inredning. :o
 
En "barnvänlig" filt? Vad innebär det? Får barnen hålla sig på filten då? Det fungerar kanske de första månaderna men sedan då? En treåring sitter knappast still på en filt (hoppas jag iallafall).

Jag har också var sak på sin plats och rent är det med men att barn skulle hålla sig på en filt finns inte ens i min tankevärld. Det går alldeles utmärkt att städa efteråt om det skulle behövas. Jag vill verkligen inte att någon ska känna någon form av oro när de är hos mig oavsett barn/inte barn. Det var det värsta jag visste när mina barn var små att komma hem till någon som behandlade barnen som en hund som skulle hålla sig på en viss plats. Till sådana ställen gick jag bara en gång med barnen. De ska inte behöva utstå sådan behandling men jag hoppas verkligen att jag har missuppfattat dig totalt.

Ja nu har du missuppfattat mig! :)

När jag skrev hade jag tankarna på en av mina närmsta väninnors son som är 8 månader gammal, han kryper förvisso men sitter också och leker på golvet = plockar med både sina och kattens leksaker! ;):love:

Självklart får barn röra sig hos mig, jag älskar barn! :)
Men att torka av kladdiga händer direkt efter maten och att inte klättra runt på möbler ser både jag och vänner som normalt. Att uppföra sig är en norm och inget man slipper bara att man är en viss ålder. Skulle aldrig acceptera att ett barn torkade av sig på min soffa av anledningen att "det är ju bara ett barn".
Jag har både våtservetter, handduk och papper att tillgå, då använder man det! :idea:
 
Håller helt med. Behövde inte öppna tråden för att veta att här kommer det att spys galla över vita hem, minimalistiska hem, Sköna hem-hem osv.

Nu ska jag läsa vidare och se om det stämmer. :D
Sköna hem har alltid färgstarka hem med äkta mattor och mörka, tunga möbler eller mer åt industrihållet.
Ibland nischat mot 50, 60 eller 70-talet.
Aldrig har jag sett ett "vitt och fräscht -hem" i deras reportage.
 
Många skulle säkert tycka att jag har alldeles för vitt och sterilt inrett, men för min stökiga hjärna är det bra med en ljus och ganska neutral bas i hemmiljön. Jag lägger in färg och mönster i övriga inredningsdetaljer, så det blir ändå inte Ultravitt, för det är inte en stil jag själv trivs med hemma.

Jag känner mig mest bekväm hos människor jag tycker om och är trygg med, vad de har för inredningsstil bryr jag mig inte om annat än typ "jaha, så här bor X" när jag kommer hem till någon för första gången. Huvudsaken är att de själva gillar och trivs i sitt hem, det är ju de som bor där.
 
Sköna hem har alltid färgstarka hem med äkta mattor och mörka, tunga möbler eller mer åt industrihållet.
Ibland nischat mot 50, 60 eller 70-talet.
Aldrig har jag sett ett "vitt och fräscht -hem" i deras reportage.
Ok, jag kunde ha kallat det "hem i glassiga magasin" eller nåt sånt, just Sköna hem är inte det viktiga. Poängen är att på buke blir det ofta en tävling i att otrivas i andras vita hem, minimalistiska hem, sterila miljöer osv. Väldigt förutsägbart.

Själv skulle jag gärna ha det vitt och minimalistiskt om jag orkade bry mig om inredning. Jag tycker att det kan vara jättesnyggt.
 
......tillägger, också jättestora fönster ala akvarium från golv till tak.
Vem ska putsa dom? O_o

Städfirman! ;)
Ok, jag kunde ha kallat det "hem i glassiga magasin" eller nåt sånt, just Sköna hem är inte det viktiga. Poängen är att på buke blir det ofta en tävling i att otrivas i andras vita hem, minimalistiska hem, sterila miljöer osv. Väldigt förutsägbart.

Själv skulle jag gärna ha det vitt och minimalistiskt om jag orkade bry mig om inredning. Jag tycker att det kan vara jättesnyggt.

Oftast brukar det mynna ut i en moralitet också, att folk som har vitt och modernt är ängsliga statusjägare som bara ser till det yttre, medan de som bor i stökiga furuhem där inget passar ihop med något annat är mer genuina, och bryr sig om det som är viktigt i livet (familjen, vännerna etc) snarare än det som ger status.
 
Oftast brukar det mynna ut i en moralitet också, att folk som har vitt och modernt är ängsliga statusjägare som bara ser till det yttre, medan de som bor i stökiga furuhem där inget passar ihop med något annat är mer genuina, och bryr sig om det som är viktigt i livet (familjen, vännerna etc) snarare än det som ger status.

Precis. Och glöm inte familjens multipla bilar. Och Thailandsresorna. De där drivmedlen för karriäristerna. :D
 
Jag har en stil som jag föredrar, men kan tycka vissa stilar är fint hos andra även om jag själv aldrig skulle inreda så.

Den enda stilen jag verkligen inte förstår mig på och tycker är direkt otrevlig är den industriella, där allt är vitt, grått och svart, alla möbler är i metall eller betong (och sjukt obekväma!), grällt ljus, inga gardiner, ser ut som en operationssal i en bilfabrik. Jag fattar inte hur någon orkar leva så och mår verkligen dåligt av att vistas i en sån miljö.
 
Även jag blir less på alla inlägg som spyr över viss inredningsstil..

Till trådstarten så är det inte inredning som avgör om jag är avslappnad eller ej. Jag är som mest avslappnad hemma eller typ hos mamma och pappa. Med människor jag är trygg med och som jag gillar att umgås med.
Hur de inreder bryr jag mig inte så mkt om, men mitt eget hem går absolut under det där vita som många här spyr över. Jag tycker dock att mitt hem är väldigt personligt även om det är ljust och lite avskalat.

Jag åker inte hem och umgås med folk jag inte trivs med så sällskapet var inte det jag ville lägga fokus på när jag gjorde tråden.

Jag bor själv i en renoverad villa med typ vitt överallt. Men jag satt och reflekterade över det häromdagen efter att ha besökt en vän som har det kliniskt rent. Vart jag varvar ner bäst och "myser in mig"....
 
Städfirman! ;)


Oftast brukar det mynna ut i en moralitet också, att folk som har vitt och modernt är ängsliga statusjägare som bara ser till det yttre, medan de som bor i stökiga furuhem där inget passar ihop med något annat är mer genuina, och bryr sig om det som är viktigt i livet (familjen, vännerna etc) snarare än det som ger status.
Äsch, det behöver ju inte vara varken eller. ;)
Jag har det inte vitt och fräscht, däremot är jag extremt inredningsintresserad och har en genomtänkt och medveten stil hemma med mycket färger blandat.
Är medveten om att säkert hälften gillar min stil och hälften tycker det är hemskt. :p

Tycker inte alls det finns något samband med att folk som bor i furuhem är mer genuina än de i "vita" hemmen.
Jag tror ofta det handlar om att folk tycker inredning är svårt, färger är svårt, det är svårt att kombinera olika färger och stilar.
Då blir det gansk enkelt att välja vitt för att man vet att det är ett säkert kort.
Sen byggs ju dom nya husen och är målade med vita väggar.
Jag personligen skulle inte ha problem med att köpa ett sånt hus.
Det ger ju alla möjligheter i världen att skapa ett hem som jag vill ha.
Skulle det var målat och tapetserat på ett sätt som jag inte gillar med "fel" färger så blir set ju mycket svårare.
Att måla om ett vitt rum är gjort på några få timmar.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Ringkota, operation!?
  • Ridskoleryttare
  • Bildtråd

Omröstningar

Tillbaka
Upp