Vår lilla man kan bli frustrerad/arg vid bröstet när han har ont i magen eller behöver rapa. Men ofta har han ammat lite redan vilket er lilla inte verkar ha gjort.
Bägge mina reagerade så när de blev frustrerade över att jag hade för lite mat (där av gav jag upp min amning) men de var ju då också mycket yngre.
Ja, jag har också tänkt på magknip eller nästäppa, men i och med att hon tog flaskan direkt så känns det inte som att det stämmer. Jag ska testa pumpa först och erbjuda bröstet sen vid nästa matning. Men förra gången provade hon inte bröstet ens. Hon har varit lite "släppig" ett tag, men alltid ätit. Det ser lite kul ut när hon släpper bröstet och det står tre mjölkstrålar rätt ut, men jag kan ju förstå om hon tycker det är jobbigt att få det i munnen.Vår lilla man kan bli frustrerad/arg vid bröstet när han har ont i magen eller behöver rapa. Men ofta har han ammat lite redan vilket er lilla inte verkar ha gjort.
Ibland blir de ju irriterade och "släppiga" vid förkylning pga att näsandningen blir sämre men att hon tar flaska talar emot det tycker jag.
Här du testat att bara pumpa ut lite innan hon börjar amma. Jag har gjort så ibland när det känns som att maten ska komma i turbofart
Pumpade ut 150 ml från ena bröstet innan idag och hon drack 100 från flaskan. Men jag ska testa pumpa ur lite och sen erbjuda bröstet, så kanske det rinner lite långsammare till henne.Ja, det tror jag också. Tycker bara det är lite konstigt att hon kommer på det nu, 2 5 månader gammal.Det är ganska vanligt att bebisar kan bli frustrerade och tycka det är jobbigt när utdrivningen är stark
Att handmjölka lite innan kan hjälpa
Hon kanske bara börjat tröttna på att jobba för maten så mycket? Lite bekvämare med flaskan kanske? Men håller med om att det är märkligt att det ändras från en dag till en annan.
Här finns massor med bra läsning (rekommenderar typ alla inläggen, inte bara det länkade)
Nu helammar ju visserligen jag, men min lilla tös blir (tvärtemot vad de flesta skriver) otroligt frustrerad ifall bröstet INTE skjuter iväg mjölken till henne direkt. Så fort tuttarna inte är fullproppade med mjölk (typ som på kvällarna just nu när hon börjat äta var 1,5h helt plötsligt) så tycker hon det är fruktansvärt jobbigt att behöva amma ordentligt. Hon är lat med andra ordJag har en såndär flaska från apoteket som ska efterlikna den naturliga sugningen, så jag inbillar mig att det är ungefär samma för bebis? Jag vet inte hur mycket hon får i sig när hon ammar, men upplevde att hon låg längre tid vid flaskan än hon brukar göra vid bröstet.
Provade pumpa ur lite och ge i flaska först och sen lägga henne till bröstet, men hon tvärvägrade och skrek i högan sky. Drack sen lugnt ur flaskan igen.
Jag har en såndär flaska från apoteket som ska efterlikna den naturliga sugningen, så jag inbillar mig att det är ungefär samma för bebis? Jag vet inte hur mycket hon får i sig när hon ammar, men upplevde att hon låg längre tid vid flaskan än hon brukar göra vid bröstet.
Provade pumpa ur lite och ge i flaska först och sen lägga henne till bröstet, men hon tvärvägrade och skrek i högan sky. Drack sen lugnt ur flaskan igen.
Nu ammar ju inte jag, men vi har också lite strul med matningarna just nu, med att hon blir ledsen.
och vissa gånger äter hon som vanligt. Nu ammar ju inte jag, men vi har också lite strul med matningarna just nu, med att hon blir ledsen.
Det som funkat för oss är att gå och mata. Ett tag var jag inne på om det var för mycket intryck så försökte mata med filt över axeln/hennes ansikte - något som hjälpt vid sovstunder. Men hon verkar trivas bättre när saker rör sig när hon äter, så vi travar omkring i hela huset. Ibland funkar det endast att gå vid garderoberna i sovrummet, ibland ska vi gå i hela huset
Och så tar vi många pauser för att rapa/skaka lite. Ärtan är inte speciellt rapig så vet inte om det är skakandet eller pausen som är tricket.
Hon blir även otroligt varm när hon äter just ju, så av med kläder och ett svalt, mörkt rum brukar vara steg ett.
Hoppas något kan hjälpa och att det löser sig för er snabbt! Min syster tröstade mig med att hon haft matvägran och allmänt missnöje med alla sina tre när de närmade sig 3 månader, och att det gick över (hon fick gå-amma sin yngsta en period). Så förhoppningsvis är det bara en fas för oss andra också!Tack för tipsen, jag ska genast se om hon vill äta medan jag kånkar runt på henne. Det känns lite hopplöst när hon inte ens vill ta bröstet, bara ormar sig och skriker...
Läste nåt tips om att amma direkt när bebis har vaknat efter en sovpaus, så när tjejen somnade på mig i förmiddags så lät jag henne ligga kvar där. Hon snuttade lite på bröstet när hon vaknade, men då var ju inte bröstet nypumpat längre så då kom det mycket mjölk och hon släppte taget och skrek tills hon fick flaskan istället. Suck, det känns ju helt omöjligt att försöka tajma in allt....
Samma här, det ska komma mycket och fort, annars blir hon vrålarg.Nu helammar ju visserligen jag, men min lilla tös blir (tvärtemot vad de flesta skriver) otroligt frustrerad ifall bröstet INTE skjuter iväg mjölken till henne direkt. Så fort tuttarna inte är fullproppade med mjölk (typ som på kvällarna just nu när hon börjat äta var 1,5h helt plötsligt) så tycker hon det är fruktansvärt jobbigt att behöva amma ordentligt. Hon är lat med andra ord
så hon tar ersättning bättre just nu, för att det verkar komma mer av direkt, än från mina bröst.Men efter storasyster som jag kan räkna antalet amningstillfällen på fingrarna med så känns det helt klart som framsteg att det funkar alls någon gång ibland Men vi kör på minsta motståndets lag så det blir mycket flaska också, och så ammar jag när det finns tid och möjlighet att göra det i lugn och ro.
