Vilsen

[Hallelulja]

japp, förra veckan gjorde jag ett grav-test som blev positivt.Haft mina aningar om att jag var med barn, men iaf. Inget planerat, eftersom jag är 18 år, o helst hade velat vänta lite...

Pappan och jag har varit tillsammans snart ett år,han är arbetssökande och jag studerar, tar student i juni Äger 2 hästar som jag själv betalar för, o tar hand om..

Nu är det så, att jag vet inte om jag ska ha kvar barnet
Känns oerhört fel att göra abort, men vet inte vad som är det rätta att göra just nu ?
Har både familj och vänner som kommer stötta mig till 110%, men skulle gärna vilja ha någon utomståendes åsikt på det hela, och hur ni hade gjort i min sits ?

Det jag är ute efter är helt enkelt lite rådgivning...


tack på förhand !


Mvh

 

[Giganten]

Sv: Vilsen

du måste följa hjärtat. Jag vet ju att jag har ekonomi att skaffa barn, jag har åldern inne, men känner att vissa bitar saknas i mitt liv innan jag kan skaffa barn, så skulle jag bli gravid så skulle jag inte kunna behålla barnet, hur gärna jag än vill... Men det är ju jag det. Jag har en unghäst under utbildning, jag har precis köpt en ny sportbil med två dörrar, fungerar inte att ha som familjebil, jag bor i en hyresrätt i ett icke barnvänligt område, sambon måste få kunna "leka av sig" några år till innan han kan bli vuxen...
Men om ett par år, när hästen är vuxen, när jag ledsnat på min sportbil, köpt mig en bostadsrätt eller litet hus, sambon har hunnit leka av sig... Då finns det inget som hindrar...
Så följ hjärtat.

 

[TinyWiny]

Sv: Vilsen

Följ ditt hjärta!
Jag fick min son samma år som jag fyllde 18 och min dotter 22 månader senare.
Jag har aldrig någonsin ångrat mitt val att få mina barn tidigt.

Min son är nu lika gammal som dej och hade han kommit hem med samma fråga så hade jag sagt likadant, följ ditt hjärta det visar dej vägen.
Väljer du med ditt hjärta att göra abort så är det rätt, om du väljer att behålla med hjärtat så är det rätt. Det är bara du som kan känna vad som verkligen känns rätt för dej.

 

[eliiun]

Sv: Vilsen

satt i samma sitts för 9 månadersen,nu är jag höggravid och ångrar ingenting.
Det är nog det bästa som hänt mig,även om det var förvirrande i början.
det är ett svårt val.
Men bara du själv kan känna vad som är bäst.som sagt följ ditt hjärta.



Lycka till!

 

[Hallelulja]

Sv: Vilsen

Jo, mitt hjärta säger jag ska ha kvar det, förnuftet säger något annat :S
det som oroar mig mest är ju faktist ekonomin...Så undrar hur man som ung mamma överlever ?
Spec med 2 hästar o ta hand om...den ena betalar min syster för, o den andra betalar jag för..
Hur gör ni för att få vardagen att gå runt ?
Jobb osv i framtiden oroar mig inte, så fort ungen är gammal nog för dagis löser ju det sig...
Och jag skulle ju faktist hinna ta studenten :P

De jag har pratat med, har sagt att jag själv ska hinna leva innan, men är inte det livet, att få barn ?
Får höra att ja kommer ju inte kunna dricka mer, men som om det är någon uppoffring liksom ?

Okej..själva följdefrågorna så att säga är ;
Hur gör ni för att ha råd ?
Känner ni det som att ni vart tvungna att offra något för att få behålla barnet ?



Tack för svaren =)

Mvh

 

[Javan]

Sv: Vilsen

Bor du hemma hos dina föräldrar? Har du gått ut gymnasiet? såg nu att du hinner ta studenten då upphör dina föräldrars försörjningsansvar för dig

Dessa två är två saker som har med ekonomin att göra.

Om du inte har jobbat något kommer du få lägsta nivån från försäkringskassan dvs 180 kronor per dag före skatt. Tar du ut alla dagar i månaden blir det kanske 3000-4000 efter skatt. Du har också rätt till bostadsbidrag, jag antar också att sociala kan gå in och stöta upp till miniminivå MEN då kan du inte ha någon häst.

Vad säger din pojkvän?

 

[TinyWiny]

Sv: Vilsen

Okej..själva följdefrågorna så att säga är ;
Hur gör ni för att ha råd ?
Känner ni det som att ni vart tvungna att offra något för att få behålla barnet ?



Tack för svaren =)

Mvh

Råd handlar ju om att prioritera, jag hade inte haft råd att ha häst och småbarn på samma gång, men inte heller intresset faktiskt, hade jag haft det så hade jag nog fixat det med på något vis. Nu valde jag att lägga mina pengar på annat, som fina vagnar (Mina barn hade sammanlagt 8 vagnar genom sina småbarns år,det var lite min grej köpa nytt och sälja den gamla när jag hade tröttnat på den eller behoven ändrades ), ta körkort själv osv.

Jag har aldrig känt att jag fått offra något, mina barn är det absolut bästa som har hänt mej och jag har älskat/älskar varje sekund jag fått/får förmånen att vara med mina barn.

 

[Mammadutt]

Sv: Vilsen

Ingen kan bestämma åt dig. Du ska känna efter själv vad som är rätt. Inget val blir lätt dock, men det verkar du medveten om.

Jag hade blivit förtvivlad om jag blev gravid som 18-åring, men det är jag det.

Jag föreslår att ni eller du främst pratar med en kurator, ring barnmorskan och säg att du vill ha rådgivning.
Jag vet inte så många som fått barn innan dom fyllt 20 men de som fått det har älskat sina barn precis som de som är äldre. Däreot har dom kanske haft lite tuffare förutsättningar och tyvärr är ingen av dom ihop med fadern till barnet nu. Fast å andra sidan är det stor separation bland de över 20 också.

Ang hästarna är det nog bäst ta paus med dom för ekonomins skull. Och barnafadern får göra allt i sin makt att skaffa jobb omedelbart.

 

[ameo]

Sv: Vilsen

OM du väljer att behålla barnet så blir det ingen dans på rosor kanske, rent ekonomiskt. Men det finns ett skyddsnät i vårt land som ser till att man i alla fall håller näsan över vattenytan. Första året kostar barnet inte så mycket heller, det är när de blir större som kostnaderna ökar - förhoppningsvis har du hunnit få jobb till dess och har bättre ekonomi.
Det jag funderar på är ifall dina föräldrar kanske skulle kunna stötta dig genom att hjälpa dig med kostnaderna för hästen under en period, för att du ska slippa göra dig av med den i ekonomisk panik. Om det är möjligt så kan hästen vara din ventil ut från hemmet, lite egentid behöver alla mammor. Dessutom är din tid hos hästen en möjlighet för barnets pappa att vara själv med barnet - vilket både barnet och pappan behöver.

Beslutet om abort eller behålla måste du själv fatta, med hjärtat, hjärnan och magkänslan.
Pappans inställning till det hela är också en tårtbit som är viktig i beslutet. Vill pappan absolut inte ha barnet så kan det leda till en hel del bekymmer för Er i framtiden om du behåller barnet och rent praktiskt kan det vara viktigt att tänka på. (det finns en del exempel här på forumet, på mammor som har problem med papporna till barnen på olika sätt). Man är tvingad att ha kontakt med barnets far i mååånga år framöver pga att man har ett barn tillsammans, även om man inte lever ihop. Idealet från början är att ni är överens om det första beslutet i alla fall...

 

[eliiun]

Sv: Vilsen

Själv får jag ju mamma pennning, men det är ingeting man klarar sig på, som tur är har jag en sambo som känar rätt bra.
Men löser sig inte de ekonomiska får man ansöka om ekonomisktbistond hos socialen,
Livet tar inte slut bara för att man får barn,

i början trode jag att jag skulle känna att jag offrade rätt mycket.
men allt faller sig av sig själv.och visserligen har jag offrat en hel del, hoppade av skolan osv.. men det var det värt.

två av mina hästar har jag lämnat ut på foder och den sista ska åka nu i slutet av månaden.

Hoppas allt löser sig för dig.!

 

[Björk]

Sv: Vilsen

Ingen annan än du kan bestämma vad som är rätt att göra för dig. Däremot kan du ju förstås höra med din pojkvän också vad han tycker, även om det slutliga beslutet alltid ligger hos dig själv.

Om jag hade varit i ditt läge som 18åring tror jag att jag hade gjort abort. Men, jag kan inte säga säkert att jag vet det, eftersom jag aldrig behövde fundera över det. Det hade också berott på relationen till barnets far och vad han ville. Men; som sagt; egentligen spelar det ingen roll vad jag hade gjort eller inte; du måste ändå bestämma själv.

Det är du som känner dig själv bäst, som känner om du är redo att få barn och om du vill ha barn nu.

Jag förstår att du står i en jobbig situation nu. Vilket beslut du än kommer att fatta så kommer det vara rätt beslut för dig, här och nu! Önskar dig lycka till oavsett hur det blir!

 

[Björk]

Sv: Vilsen

Jo, mitt hjärta säger jag ska ha kvar det, förnuftet säger något annat :S
det som oroar mig mest är ju faktist ekonomin...Så undrar hur man som ung mamma överlever ?
Spec med 2 hästar o ta hand om...den ena betalar min syster för, o den andra betalar jag för..

Personligen så tror jag du ska vara beredd på att försaka hästägande om du väljer att behålla barnet. Om du inte har någon egen inkomst så kommer det bli tillräckligt dyrt med alla kostnader ändå. För jag antar att du behöver eget boende. Och sen kostar ju mat, resor, telefon, el, tv, kläder osv osv. Och utan försörjning måste du kanske gå till soc för att söka bidrag och då kommer inget hästägande ses som en okej utgift. Visst kan du hålla tyst om hästen, men det BLIR mycket svårt att få råd att betala den (beroende på vad den kostar förstås) OCH boende, mat samt dessutom barnets kostnader när du inte har något jobb.

Kanske har du sån tur att du får något jobb nu efter studenten. Eller så hjälper dina föräldrar till med tex hästkostnaden. Men; som sagt: att själv ha råd att betala både hushåll, barn OCH hästkostnader är nog inte att räkna med.

 

[*Gotlandsrusset*]

Sv: Vilsen

Jag hade gjort abort. Ingen tvekan. Visst, mognadsmässigt och ekonomiskt kan jag skaffa barn. Men nej, vill göra så mkt mer innan dess.