Min behölls för att personen som skötte allting tyckte hon var så fin. När det vart nyanställning på den rollen i företaget lades hon ut till försäljning snabbt. Hon hatade ridskola, å var väldigt selektiv på vem som fick ens klappa på henne i boxen (vi hade halvdörrar. Jag kunde stå å klappa på henne när hon åt. Så kom en besökare in och tyckte det såg trevligt ut. Hon flyttade sig omedelbart och väldigt markerande om vad hon tyckte om saken.Jag undrar mest bara, varför säljer man en fungerade ridskolehäst i en bra ålder om den är skedfri? De enda jag stött på har ju varit hästar som primärt inte fungerade med nybörjare och osäkra ryttare. (Jag har ju inte varit involverad i ridskolevärlden dock)