Vill ha egen häst men får ej!

Med den inställningen så ska vi inte gå på ridskola och lära sig rida heller, för där blir det mycket experimenterande för att hitta rätt. 🤷🏼‍♀️

Fast på en ridskola så är det inte du som är ansvarig för hästens utrustning, foderstat, veterinärvård, hovvård, hur mkt/med vem och hur ofta hästen motioneras och allt annat runtomkring. På vilket sätt blir det mkt experimenterande på en ridskola menar du?

Och jag håller för övrigt med de andra gällande huvudämnet i tråden:

Man kan inte tjata sig till en häst. Att ha en häst kostar väldigt mkt pengar och tar väldigt mkt tid och kunskap. När jag var liten hade jag också en kompis med häst och var jätteavundsjuk på henne, men inte heller mina föräldrar lät mig köpa en häst för det och jag köpte häst själv sen när jag blev vuxen och hade lärt mig mer om hästar och tjänade mina egna pengar.
 
Senast ändrad:
Fast på en ridskola så är det inte du som är ansvarig för hästens utrustning, foderstat, veterinärvård, hovvård, hur mkt/med vem och hur ofta hästen motioneras och allt annat runtomkring. På vilket sätt blir det mkt experimenterande på en ridskola menar du?

Och jag håller för övrigt med de andra gällande huvudämnet i tråden:

Man kan inte tjata sig till en häst. Att ha en häst kostar väldigt mkt pengar och tar väldigt mkt tid och kunskap. När jag var liten hade jag också en kompis med häst och var jätteavundsjuk på henne, men inte heller mina föräldrar lät mig köpa en häst för det och jag köpte häst själv sen när jag blev vuxen och hade lärt mig mer om hästar och tjänade mina egna pengar.
Vem är deg som säger att det inte finns en sådan person om man hyr en häst över en sommar?
 
Vem är deg som säger att det inte finns en sådan person om man hyr en häst över en sommar?

:confused:

Jag svarade på din kommentar om att du anser att de som rider på ridskola experimenterar med hästarna, vad har att hyra häst under sommaren med saken att göra?

Du skrev: "Med den inställningen så ska vi inte gå på ridskola och lära sig rida heller, för där blir det mycket experimenterande för att hitta rätt" som svar på Siraps inlägg, vilket är vad jag svarade på och frågade på vilket sätt man experimenterar som ridskoleryttare?
 
Den texten står inte i inlägget jag citerade och svarade på.
Ja, du har ju citerat precis den texten?
Screenshot_20221108_090912_Chrome.webp
 
:confused:

Jag svarade på din kommentar om att du anser att de som rider på ridskola experimenterar med hästarna, vad har att hyra häst under sommaren med saken att göra?

Du skrev: "Med den inställningen så ska vi inte gå på ridskola och lära sig rida heller, för där blir det mycket experimenterande för att hitta rätt" som svar på Siraps inlägg, vilket är vad jag svarade på och frågade på vilket sätt man experimenterar som ridskoleryttare?
Ska man hårddra det så ska ingen exprimentera med hästar ovsett kunnig personal i närheten för det är levande djur. 🤷🏼‍♀️
 
Fast där har du INTE ansvaret för omvårdnaden om hästen! Och du har dessutom ridlärare som alltid är med när du rider. Går inte att jämföra på samma dag. Ridskolor är toppen!
Fast vi vet ju inte förutsättningarna heller när det gäller hyra häst, då går det inte att jämföra heller. 🤷🏼‍♀️
 
Jag tog emot en hyresgäst-familj som hyrde ridskolehäst som sommarhäst en gång

Jag är osäker på hur mycket info ridskolan hade om deras nivå, och tycker ärligt talat det är skumt att dom hyrde ut till vad som enligt mig var nybörjaren.

Ja, stortjejen kunde rida, och mamman hade koll på hur man sadlar och tränsar.

Men sen kunde dom inte mycket mer. Myggmedel. Fodringar. Hur man bedömer en hälta. Hur mycket som är rimligt att rida i värmebölja. Vett och sans saknades, men det är väl egentligen erfarenhet och grundläggande hästhållningskunskap som saknades.

Jag lånade ut en av mina hästar som ridsällskap 1 kväll. Hade gett tydliga instruktioner. Blev väldigt upprörd när det visade sig att dom sket i det och min pensionär kom tillbaks genomsvett i stångbett, i stället för lugn skritt i bettlöst.

Deras hyrda häst började ömma, jag fick slänga på han boots (mina boots) och säga åt dom att kontakta ridskolan. Sen kontaktade jag ridskolan pga hovarnas skick. Hästen reds hyrestiden ut, med ridskolans godkännande -_-

Jag tyckte extremt synd om den hästen. Han användes som slit och släng av en okunnig familj. Jag som stallägare fick försöka skydda så gott jag kunde, lära ut, men det hänger ju på att folk vill lyssna och lära sig också.

"Min häst, jag gör som jag vill"
 
Trots att min mamma hade hästar hemma på gården tog det ett tag innan jag fick egen häst. Jag vill minnas att jag började på ridskola när jag var 5 men det dröjde nästan 7 år innan jag fick min första egna ponny.
Jag har varit ännu "hårdare" - min dotter fick ingen egen häst förrän hon fyllde 20! Och då har jag haft hästar sedan hon föddes.... För mig kändes det viktigt att hästarna var mina, även om jag när dottern var 15 köpte en häst med tanken att hon skulle tävla den. Hade jag inte trivts med hästen och/eller inte kunnat och tyckt om att rida den så hade det inte blivit något köp. Den hästen har jag dock senare skrivit över på henne, så den blev hennes till slut :)
 
Jag tog emot en hyresgäst-familj som hyrde ridskolehäst som sommarhäst en gång

Jag är osäker på hur mycket info ridskolan hade om deras nivå, och tycker ärligt talat det är skumt att dom hyrde ut till vad som enligt mig var nybörjaren.

Ja, stortjejen kunde rida, och mamman hade koll på hur man sadlar och tränsar.

Men sen kunde dom inte mycket mer. Myggmedel. Fodringar. Hur man bedömer en hälta. Hur mycket som är rimligt att rida i värmebölja. Vett och sans saknades, men det är väl egentligen erfarenhet och grundläggande hästhållningskunskap som saknades.

Jag lånade ut en av mina hästar som ridsällskap 1 kväll. Hade gett tydliga instruktioner. Blev väldigt upprörd när det visade sig att dom sket i det och min pensionär kom tillbaks genomsvett i stångbett, i stället för lugn skritt i bettlöst.

Deras hyrda häst började ömma, jag fick slänga på han boots (mina boots) och säga åt dom att kontakta ridskolan. Sen kontaktade jag ridskolan pga hovarnas skick. Hästen reds hyrestiden ut, med ridskolans godkännande -_-

Jag tyckte extremt synd om den hästen. Han användes som slit och släng av en okunnig familj. Jag som stallägare fick försöka skydda så gott jag kunde, lära ut, men det hänger ju på att folk vill lyssna och lära sig också.

"Min häst, jag gör som jag vill"
Fruktansvärt. Måste ha varit ett elände för dig att se och bli inblandad i.
 
Jag har varit ännu "hårdare" - min dotter fick ingen egen häst förrän hon fyllde 20! Och då har jag haft hästar sedan hon föddes.... För mig kändes det viktigt att hästarna var mina, även om jag när dottern var 15 köpte en häst med tanken att hon skulle tävla den. Hade jag inte trivts med hästen och/eller inte kunnat och tyckt om att rida den så hade det inte blivit något köp. Den hästen har jag dock senare skrivit över på henne, så den blev hennes till slut :)
Hur menar du med att det var viktigt att hästarna var dina? Tänker du emotionellt? När jag fick min första ponny var det givetvis inte jag som stod som ägare på pappret iom att jag var minderårig och mina föräldrar hade ansvaret när det kom till kritan, men i det praktiska och emotionella var det min häst att ta hand om.
 
För hästens skull måste det alltid finnas en ansvarig som är kunnig. Man ska inte experimentera för att lära sig på en levande varelse.
Och ytterst är det alltid en vuxen som sätter sin signatur på en minderårigs avtal. Det betyder inte att en självgående tonåring behöver övervakas konstant.

Ja, det bör finnas nån annan vuxen hästvan i stallet samtidigt, så då kan man fråga. För även om förälder är med - är de inte hästkunniga så får de ändå ringa nån annan och fråga.

Hur menar du experimentera?
Jag förutsätter att viss kunskap finns, och att resten har man en modell för hur man tänkt lära sig.
 
Jag tror att det är väldigt få hästtjejer/killar som inte önskar sig en egen häst så du är verkligen inte ensam. Jag var en av dem och nu i efterhand är jag så tacksam för att det inte blev någon häst för stackars stackars den om det hade blivit verklighet. Jag tyckte som alla andra i din ålder att jag kunde allt, jag hade ridit sedan jag var fyra år och ridit på ridskola sedan jag var sju. Jag kunde ju en massa men verkligen inte nog för att ha egen häst. Ärligt talat kunde inte de jag red hos privat det heller. När jag tänker tillbaka ser jag hästar som varken skoddes, sköttes, fodrades eller stallades så som hästar har behov av. Veterinärvård var uteslutet, det var för dyrt. Betedde sig hästarna så var de dumma, ont hade de ju inte för de galopperade i hagen... Ja jösses så mycket okunskap.

Jag köpte min först egna häst när jag var 33. Även då saknade jag enormt mycket kunskap trots att jag hade jobbat med hästar, gått utbildningar på SLU och ridit väldigt länge. Jag är femtio nu och jag har fortfarande mycket kvar att lära även om jag nu anser mig ha tillräcklig kunskap för att ha häst.

Man ska vara medveten om att för de flesta som har häst innebär det att man inte gör så mycket annat än lever och andas häst. Det finns helt enkelt inga pengar till utefika, resor eller andra intressen. Knappt ens till kläder till sig själv. För mig är det värt det men för andra inte.

2011 hade jag en häst som blev sjuk. Från en dag till en annan gick hans kostnader från ca 2000 kr i månaden (jag har mina hästar hemma i eget stall så ingen stallhyra är inräknad utan enbart hans personliga kostnader) till runt 8000 kr. Han behövde specialskoning var fjärde vecka, medicin som kostade ca 3500 kr i månaden, specialfoder och enorma mängder grovfoder för att inte tala om all extra skötsel och veterinärvård han behövde. Han kostade det varje månad resten av sitt liv för det var inget som gick över. Det är sådant man får räkna med som hästägare.

Det är så mycket man behöver kunna för att hästägandet ska bli roligt för både häst och människa. Saknas kunskap blir det inte roligt för man stöter på det ena problemet efter det andra som hade kunnat undvikas om kunskapen hade funnits.

Så, mina bästa tips, rid så mycket du kan, häng på de som kan och sug åt dig som en svamp. Läs på allt du kan komma över, lär dig allt som står på hastsverige.se, var kritisk i ditt tänkande och kolla upp det andra säger. Lär dig så mycket du någonsin kan och utbilda dig till ett välbetalt yrke så kommer du ha många fina år ihop med hästar sedan. För, det bästa med hästar är att man aldrig blir för gammal och det finns alltid mer kvar att lära sig.
 
Man ska vara medveten om att för de flesta som har häst innebär det att man inte gör så mycket annat än lever och andas häst. Det finns helt enkelt inga pengar till utefika, resor eller andra intressen. Knappt ens till kläder till sig själv. För mig är det värt det men för andra inte.

Just detta är så viktigt när man har egen häst.

Jag som ju ändå fick häst relativt tidigt kunde inte köpa chips och godis när de andra kunde. Hyra film var inte på världskartan. Vi hade inte råd att låta mig gå på bio med kompisarna alla gånger.
Vår familj har aldrig varit på utlandsresa någonsin.

På loven var jag tvungen att jobba för att halva lönen skulle gå till hästen. Jag hade inget sommarlov, sportlov, höstlov eller jullov. Heldagar jobb och på kvällen rida.

Detta gäller ju även nu när jag är i vuxen ålder. Jag väljer bort en hel del för att kunna ha häst. Har fortfarande, 50 år gammal inte rest utomlands på över 15-20 år.
 
Jag tror att det är väldigt få hästtjejer/killar som inte önskar sig en egen häst så du är verkligen inte ensam. Jag var en av dem och nu i efterhand är jag så tacksam för att det inte blev någon häst för stackars stackars den om det hade blivit verklighet. Jag tyckte som alla andra i din ålder att jag kunde allt, jag hade ridit sedan jag var fyra år och ridit på ridskola sedan jag var sju. Jag kunde ju en massa men verkligen inte nog för att ha egen häst. Ärligt talat kunde inte de jag red hos privat det heller. När jag tänker tillbaka ser jag hästar som varken skoddes, sköttes, fodrades eller stallades så som hästar har behov av. Veterinärvård var uteslutet, det var för dyrt. Betedde sig hästarna så var de dumma, ont hade de ju inte för de galopperade i hagen... Ja jösses så mycket okunskap.

Jag köpte min först egna häst när jag var 33. Även då saknade jag enormt mycket kunskap trots att jag hade jobbat med hästar, gått utbildningar på SLU och ridit väldigt länge. Jag är femtio nu och jag har fortfarande mycket kvar att lära även om jag nu anser mig ha tillräcklig kunskap för att ha häst.

Man ska vara medveten om att för de flesta som har häst innebär det att man inte gör så mycket annat än lever och andas häst. Det finns helt enkelt inga pengar till utefika, resor eller andra intressen. Knappt ens till kläder till sig själv. För mig är det värt det men för andra inte.

2011 hade jag en häst som blev sjuk. Från en dag till en annan gick hans kostnader från ca 2000 kr i månaden (jag har mina hästar hemma i eget stall så ingen stallhyra är inräknad utan enbart hans personliga kostnader) till runt 8000 kr. Han behövde specialskoning var fjärde vecka, medicin som kostade ca 3500 kr i månaden, specialfoder och enorma mängder grovfoder för att inte tala om all extra skötsel och veterinärvård han behövde. Han kostade det varje månad resten av sitt liv för det var inget som gick över. Det är sådant man får räkna med som hästägare.

Det är så mycket man behöver kunna för att hästägandet ska bli roligt för både häst och människa. Saknas kunskap blir det inte roligt för man stöter på det ena problemet efter det andra som hade kunnat undvikas om kunskapen hade funnits.

Så, mina bästa tips, rid så mycket du kan, häng på de som kan och sug åt dig som en svamp. Läs på allt du kan komma över, lär dig allt som står på hastsverige.se, var kritisk i ditt tänkande och kolla upp det andra säger. Lär dig så mycket du någonsin kan och utbilda dig till ett välbetalt yrke så kommer du ha många fina år ihop med hästar sedan. För, det bästa med hästar är att man aldrig blir för gammal och det finns alltid mer kvar att lära sig.
Skriver under på att "utbilda dig till ett välbetalt yrke" är nyckeln till att kunna ha egen häst. Det är så mycket smidigare och roligare att vara hästägare när man vet att det finns pengar till för det första rätt häst, rätt utrustning, rätt försäkring, utbildning, träning, hovvård, friskvård och om oturen slår till veterinärvård.
 
Skriver under på att "utbilda dig till ett välbetalt yrke" är nyckeln till att kunna ha egen häst. Det är så mycket smidigare och roligare att vara hästägare när man vet att det finns pengar till för det första rätt häst, rätt utrustning, rätt försäkring, utbildning, träning, hovvård, friskvård och om oturen slår till veterinärvård.
Håller med. Det är en oerhörd mental stress att äga djur öht och veta att om någon kostnad frångår den vanliga budgeten så är det kört.
 
Håller med. Det är en oerhörd mental stress att äga djur öht och veta att om någon kostnad frångår den vanliga budgeten så är det kört.
Verkligen. Jag har en helt ok lön men har fått be om hjälp flera ggr till familj när oväntade stora vet.räkningar kommit. Även om hästen är försäkrad brukar det ju bli dyrt ändå... :/
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Gammal användare, men vill gärna vara anonym så ingen som läser det känner sig utpekad. Jag har en lång historia i hästvärlden med egen...
Svar
19
· Visningar
2 424
Senast: Mia_R
·
Hästmänniskan Hej! Jag är 14 år och älskar hästar över allt annat (förstås);) Jag behöver tips och råd om hur vida jag ska göra med en svårhanterlig...
2
Svar
25
· Visningar
1 889
Senast: ameo
·
Hästmänniskan Hej… jag heter Alicia och har ridit i 5,5 år och jag vill ha en egen häst och jag vet att det är dyrt,mycket tid, osv men jag vill ändå...
2
Svar
21
· Visningar
2 899
Senast: Ise
·
R
Hästmänniskan Hej Jag och min syster har hästarna på samma lösdrift, men hennes häst har sönder min ponnys täcken. Hon nonchalerar det även om hon...
2
Svar
23
· Visningar
2 300
Senast: CaisaCax
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp