Vill ha annat sex än min partner

[Pens]

Anonymt konto, för detta känns läskigt att skriva.

Jag har i mina tidigare förhållanden haft en förkärlek för lite hårdhänt sex. Inte speciellt avancerat, men jag gillar att bli dominerad till viss del, ibland.
Det visade sig ganska snabbt att min partner inte alls ville det, vilket inte störde mig speciellt. Vi har pratat om det flera gånger men det är inte hans grej, han vill ha mysigt och innerligt sex, tänk typ ”älska”, och jag har varit fine med det (5+ år). Vi har otroligt bra sex, det är inte det. Men jag behöver nåt mer.
Det har gnagt på mig lite men nu sista tiden har det känts som ett problem. Ska jag försaka en stor del av min sexualitet för hans skull, eller tvärtom? Det blir ju inte bra nåt av det. Men jag vill inte göra slut för han är fantastisk. Vad fan gör jag? Det känns tomt att tänka på att jag aldrig mer ska få ha den sortens sex.

 

[Tranan]

Anonymt konto, för detta känns läskigt att skriva.

Jag har i mina tidigare förhållanden haft en förkärlek för lite hårdhänt sex. Inte speciellt avancerat, men jag gillar att bli dominerad till viss del, ibland.
Det visade sig ganska snabbt att min partner inte alls ville det, vilket inte störde mig speciellt. Vi har pratat om det flera gånger men det är inte hans grej, han vill ha mysigt och innerligt sex, tänk typ ”älska”, och jag har varit fine med det (5+ år). Vi har otroligt bra sex, det är inte det. Men jag behöver nåt mer.
Det har gnagt på mig lite men nu sista tiden har det känts som ett problem. Ska jag försaka en stor del av min sexualitet för hans skull, eller tvärtom? Det blir ju inte bra nåt av det. Men jag vill inte göra slut för han är fantastisk. Vad fan gör jag? Det känns tomt att tänka på att jag aldrig mer ska få ha den sortens sex.

Det är synd om du inte får det sex du önska och vill ha.
Beroende på hur viktigt förhållandet är för dig i förhållandet till hur viktigt dina önskemål på sex är så får du tänka över hur din framtid ska se ut?
Förstår att det känns tomt och det är väl en bra anledning att tänka över hur du vill ha det.

 

[Masqueradee]

Har ni pratat om att öppna upp förhållandet för "lek" med andra? Liksom kanske inte öppna upp för andra förhållanden, men det finns ju vissa inom sfären BDSM/liknande som gör just det.

 

[Tranan]

Har ni pratat om att öppna upp förhållandet för "lek" med andra? Liksom kanske inte öppna upp för andra förhållanden, men det finns ju vissa inom sfären BDSM/liknande som gör just det.

Jätte bra förslag!

 

[Pens]

Tack för era snabba, fina och respektfulla förslag!
Är det någon som har det så (alltså en eller flera extra personer som man har sex med utanför sin partner) som kan berätta om/hur det funkar?
Jag är inte mycket för att bara ragga upp nån på krogen, dels för att jag aldrig går ut haha men också för att jag vill känna och lita på en ny sexpartner om vi ska göra något åt det hållet.
Och HUR tar man upp det med sin partner på ett sätt som inte blir kritik? Jag vill ju inte att han ska känna sig helt knäckt över det här… Sen vet jag inte om han skulle okeja det, om jag skulle kunna genomföra det utan att ha sjukt dåligt samvete trots allt?

(provtänker bara här…)

 

[Pens]

Sen vet jag inte, om jag bara accepterar läget, vad kommer jag till slut känna då för min partner? Men jag vill verkligen inte göra slut, vi har ett så fint liv tillsammans.

 

[QueenLilith]

Jag har en bekant till en bekant som lever så. Hon är gift med en kille hon älskar, men har sex med andra. Dock inte vem som helst men relationer typ. Det verkar funka för dom till viss del. Men är som sagt bekant så hur bra dom har det vet jag ej. Det har även varit lite drama med svartsjuka och sånt, då hon blev svartsjuk på en av hennes älskare som träffade en annan tjej, vilket dom hade okayet för. Så man får nog tänka att ju fler relationer som är desto mer problem kan uppstå. Sen så får man väl avgöra vad som är viktigast. Där kan ju finnas en chans att din partner säger tack och hejdå när du lyfter frågan.

Så det får man ju väga in helt enkelt.

Hade min partner lyft den frågan till mig så hade jag sagt tack men nej tack och hade avslutat det förhållande då vi tänker för olika. Så det måste man ju vara beredd på. Sen så kan det ju också vara att han tänker samma som dig?

 

[Tranan]

Sen vet jag inte, om jag bara accepterar läget, vad kommer jag till slut känna då för min partner? Men jag vill verkligen inte göra slut, vi har ett så fint liv tillsammans.

Jag tror inte att du blir lycklig med att bara anpassa dig, ett förhållande som inte är åt båda riktningarna är ju lite halt.
Tycker det är läge att prata med din partner

 

[Gnist]

Kan inte partnern tänka sig lite hårdare sex nån gång ibland, så har jag väldigt svårt att tänka mig att han okejar ts att ha sex med andra.

 

[Pens]

Jag har en bekant till en bekant som lever så. Hon är gift med en kille hon älskar, men har sex med andra. Dock inte vem som helst men relationer typ. Det verkar funka för dom till viss del. Men är som sagt bekant så hur bra dom har det vet jag ej. Det har även varit lite drama med svartsjuka och sånt, då hon blev svartsjuk på en av hennes älskare som träffade en annan tjej, vilket dom hade okayet för. Så man får nog tänka att ju fler relationer som är desto mer problem kan uppstå. Sen så får man väl avgöra vad som är viktigast. Där kan ju finnas en chans att din partner säger tack och hejdå när du lyfter frågan.

Så det får man ju väga in helt enkelt.

Hade min partner lyft den frågan till mig så hade jag sagt tack men nej tack och hade avslutat det förhållande då vi tänker för olika. Så det måste man ju vara beredd på. Sen så kan det ju också vara att han tänker samma som dig?

Ja, det är jag ju livrädd för! Att allt blir förstört bara av att jag är ärlig. Men andra sidan, kan jag inte vara ärlig är det kanske inte mycket att jobba med i förhållandet? Å jag vet inte. Flersamhet känns komplicerat, egentligen vill jag ju ha det här sexet med min partner men inte att han ska göra nåt han inte vill,

 

[QueenLilith]

Ja, det är jag ju livrädd för! Att allt blir förstört bara av att jag är ärlig. Men andra sidan, kan jag inte vara ärlig är det kanske inte mycket att jobba med i förhållandet? Å jag vet inte. Flersamhet känns komplicerat, egentligen vill jag ju ha det här sexet med min partner men inte att han ska göra nåt han inte vill,

För mig är ärlighet den viktigaste. Du känner ju du saknar något. Det måste ni ju kunna snacka om. Annars kommer du nog alltid ha den "gräset är grönare" känsla. Är ju även viktigt man är på samma våglängd.

 

[Squie]

Finns ett forum. Darkside.se. Finns alla möjliga dialoger om öppenhet o kommunikation. Hur man gör, hur andra gjort etc. Kanske kan vara ngt o hänga på?

 

[Yeah but]

Ja, det är jag ju livrädd för! Att allt blir förstört bara av att jag är ärlig. Men andra sidan, kan jag inte vara ärlig är det kanske inte mycket att jobba med i förhållandet? Å jag vet inte. Flersamhet känns komplicerat, egentligen vill jag ju ha det här sexet med min partner men inte att han ska göra nåt han inte vill,

Men istället gör du hela tiden saker du är okej med, men aldrig supernöjd?

Jag tycker att det låter som att ni vore bra kandidater för proffsrådgivning. Min spontana tanke är att det kan handla om olika "love languages" och det kan behövas en expert för att snyggt få honom att förstå att precis de saker han tycker är naturliga att uttrycka genom "Movie lovemaking 1A" är de som du bättre förstår genom att någon håller fast dig i handlederna och trycker upp dig mot en vägg. T.ex.

 

[Voeux]

Prata om det, precis som du gör i trådstarten nu. Det är mitt bästa råd. Du kanske inte behöver komma med något konkret förslag direkt utan det kanske räcker med att bara berätta hur du känner? För honom kan det ju också kännas lite överväldigande om du redan tänkt ut en massa förslag som han kanske upplever att han behöver ta ställning till, eller åtminstone reagera på, innan han ens hunnit marinera dina känslor kring det lite. Så berätta först, sen kanske ni kan bolla lite idéer med tiden.

 

[Bulldoozer]

Jag funderar på vad som ändrats nu efter 5 år när du inte längre är "fine" med det ni har? En akut längtan efter nåt nytt brukar många gånger enligt min erfarenhet innebära att förhållandet är på nedgång eller i en svacka. Det behöver ju inte vara så i ditt fall såklart.

Själv kompromissar jag (och säkert min partner med) med en del saker och är fine med det efter 19 år, däremot skulle jag (eller han) vilja ändra nåt så har vi dörren öppen för dialog. Skulle jag vilja ändra nåt så skulle jag lyfta det med min partner och påbörja en dialog i första hand.
Din partner är antagligen ingen tankeläsare så du behöver nog lyfta ämnet igen, saker kan ju ändras och efter 5 år kanske hen är helt okej med att testa nåt nytt?
Kanske har hen själv nåt hen skulle vilja testa på men inte lyft det med dig?

Jag tänker att man ska kunna ha en öppen dialog kring det mesta i ett förhållande och att bägge parter är beredda på både att försöka gå sin partner till mötes en bit på vägen eller vara beredda att prova. Samtidigt ska man aldrig göra våld på sig själv och har man väldigt starka känslor emot våldsinslag tex så förstår jag att man inte är villig att kompromissa där. Det viktiga är att man förstår varandra och förståelse kommer genom att man kan prata med varann.

Det är väl också en möjlighet att bli dominerad av andra utan nödvändigtvis ha sex? Alltså om din partner inte är villig att ge dig det du vill ha så kanske denne är ok med att du träffar med vissa gränser (tex att inte ha samlag). Det finns kanske andra sätt att få en del av det du vill ha?

 

[enough]

Jag och min partner har olika preferenser, på ett lite annat sätt än er, därför är nog inte allt applicerbart, men kanske en del.

Det som fått det att funka för oss är:

Kommunikation. Vi har varit fullt öppna kring våra fantasier, bjudit in varandra i vad vi känner och tänker, och varför vi gillar vissa saker. Vi har planerat, provat och lekt oss fram, utvärderat, backat när nåt inte känts bekvämt, letat efter egna ingångar att njuta av den andras kinks, och genom mycket samtal hittat detaljer som kanske behöver tas bort/läggas till/ändras för att det ska kännas så bra som möjligt för oss båda. Det är under ständig utveckling, och även kommunikationen i sig blir bättre och bättre ju mer vi jobbar på den och lyssnar in oss själva.

Låta solosexualiteten få plats. Vi tillåter oss mycket utrymme för privata fantasier, onani och utlevnad. På så sätt är vi inte beroende av att ständigt vara samspelta med vad vi vill göra/delta i. Men gränsen behöver inte heller vara så skarp mellan solosex och tillsammanssex. Ibland är vi mycket nära varann och introverta på samma gång och mår väldigt bra av det.

Frihet till kommunikation med andra. Vi har bara sex med varandra, för att vi är nöjda med det, men vi har full frihet till vänskaplig kontakt med andra som delar våra preferenser. Det är bra som bollplank och för bekräftelse och självacceptans.

 

[Otherside]

Vad händer om du tar intiativet, då, lite lätt till en början? Han kanske bara inte vågat, kanske är lite hämmad innerst inne, men skulle känna annorlunda om han fick uppleva det på ett respektfullt men ändå överraskande sätt? Han kanske inte vet hur man bär sig åt, men du kan visa lite? Spräcka bubblan, liksom?

 

[Blyger]

Låta solosexualiteten få plats. Vi tillåter oss mycket utrymme för privata fantasier, onani och utlevnad. På så sätt är vi inte beroende av att ständigt vara samspelta med vad vi vill göra/delta i. Men gränsen behöver inte heller vara så skarp mellan solosex och tillsammanssex. Ibland är vi mycket nära varann och introverta på samma gång och mår väldigt bra av det.

Frihet till kommunikation med andra. Vi har bara sex med varandra, för att vi är nöjda med det, men vi har full frihet till vänskaplig kontakt med andra som delar våra preferenser. Det är bra som bollplank och för bekräftelse och självacceptans.

Det här tror jag kan vara en lösning för fler. Kanske kan du leva ut på distans, så att säga?

Jag lider med dig ts, det är fasen inte enkelt att förtrycka en del av sig själv/sin sexualitet.

 

[Gnist]

Vad händer om du tar intiativet, då, lite lätt till en början? Han kanske bara inte vågat, kanske är lite hämmad innerst inne, men skulle känna annorlunda om han fick uppleva det på ett respektfullt men ändå överraskande sätt? Han kanske inte vet hur man bär sig åt, men du kan visa lite? Spräcka bubblan, liksom?

. Vi har pratat om det flera gånger men det är inte hans grej

Tjatsex eller pådyvlad en oönskad sexaktivitet, som man tydligt meddelat att man inte vill utöva är väl inte nice för någon

 

[Bulldoozer]

Tjatsex eller pådyvlad en oönskad sexaktivitet, som man tydligt meddelat att man inte vill utöva är väl inte nice för någon

+1 på det. Ett ex fick för sig att "spica" upp aktiviteter och det han gjorde var det i närmaste ett övergrepp som jag dock stoppade fort men liksom om man vill prova nåt "nytt" så är det sjysst att kommunicera det till partnern än att den ska behöva bli tagen på sängen så att säga. Att tjata är inte heller lösningen.